Populära sökord just nu:
Poängen med hållbarhetsrapporter är inte alls att visa upp dem för omvärlden utan att använda dem för att följa upp framstegen internt och därigenom kunna utveckla hållbara produkter och tjänster, skriver Ebba Lindsö, vd för konsultföretaget Respect och Minna Gillberg, rådgivare åt Europeiska kommissionen i en replik till Bancos chefsanalytiker Sasja Besliks debattartikel. Håller du med eller har du en helt annan åsikt? Skriv din kommentar efter artikeln och delta i debatten!
Bancoanalytikern Sasja Besliks kritik (se tidigare debattartikel på CSR i Praktiken.se) av Maud Olofssons initiativ att statliga bolag ska redovisa enligt Global Reporting Initiative (GRI) har vissa poänger. Beslik har rätt i att det är statens (egentligen EU’s) uppgift att lagstifta om standarder för hållbara produkter och tjänster. Men när han sågar GRI längs med fotknölarna blir hans inlägg ett självmål. Beslik skriver att “företag hellre bör satsa resurserna på att utveckla hållbara produkter och tjänster än att hålla på och rapportera om interna processer”.
Alla som jobbat med produktutveckling eller med miljöfrågor vet att det absolut viktigaste i ett förändringsarbete är just att ha stenkoll på de interna processerna. Om företag inte har verktyg som definierar och systematiserar hållbarhetsarbetet kommer inte mycket att hända. GRI är ett sådant verktyg som hjälper organisationer att få koll på sin verksamhet. Poängen med rapporteringssystemet är nämligen att identifiera de hållbarhetsindikatorer som är affärskritiska och relevanta – just för att man ska kunna utveckla hållbara tjänster och produkter.
Beslik undrar också hur det kommer sig att så få svenska börsnoterade bolag använder sig av GRI och vem som egentligen läser rapporterna – det gör vi också. Men vår undran grundar sig på andra slutsatser än Besliks kritik av GRI.
Vi undrar istället när fler svenska storföretag och fonder ska upptäcka att världen, konsumenter och investerare har förändrat sig. Vi har inte längre råd att göra fuskjobb med hållbar utveckling. En fondanalytiker som Beslik borde vara den första att välkomna och läsa GRI rapporter. Att systematiskt jobba med och kommunicera hållbarhet har blivit en förutsättning för företagande. Och GRI är den globala standard – det språk – som UNEP, multinationella företag, NGO’s och Sveriges regering har valt för att visa att man menar allvar och vill jobba för att skapa en hållbar värld. Med GRI kommer vi äntligen att kunna jämföra äpplen med äpplen och päron med päron. Och det är klart – det blir enklare att hitta det sura äpplet…
Ebba Lindsö, VD Respect
Minna Gillberg, Fil.Dr och rådgivare åt Europeiska Kommissionen
Respect är ett konsultföretag med inriktning på att förena sunda affärer med en hållbar utveckling. Sedan starten år 2000 har bolaget samlat ett nätverk av politiker, företag och organisationer kring utvecklingen av marknadsekonomiska och värdebaserade strategier, med klimatfrågorna i fokus. Respect erbjuder standardiserade verktyg för att effektivisera och utvärdera hållbara klimatåtgärder, som till exempel mätning och minskning av växthusgaser.
/RedaktionenLIKNANDE ARTIKLAR:
TAGGAR:
Är det hållbarhet eller hållbarhetsrapporter som behövs mest?
Det förefaller råda viss oenighet om vad GRI:s riktlinjer är och vad de inte är. Kanske kan ett citat reda ut detta. I en studie (D-uppsats) från Stockholms universitet gör författarna (Fröling och Hallén, 2006, s. 28) nedanstående distinktion.
Generell beskrivning av GRI-riktlinjerna
GRI:s riktlinjer:
· presenterar rapporteringsprinciper och specifikationer för att guida en
organisation i sina förberedelser av att uppnå hållbarhetsredovisning
· hjälper organisationer presentera en balanserad och rimlig bild av deras
ekonomiska, miljömässiga samt sociala prestation
· stödjer jämförelser av hållbarhetsredovisningar, genom att i beräkningen ta
praktiskt hänsynstagande till att avslöjad information är skiftande beroende på
organisationens omfattning och geografiska spridning
· uppmuntrar till jämförelse och bedömning av hållbarhets prestationen med
hänsyn till koder och frivilliga initiativ
· fungerar som ett instrument för att underlätta aktieägarnas engagemang.
GRI:s riktlinjer är inte
· en ”code of conduct” eller en uppsättning av dirigeringsprinciper.
· en prestations standard.
· ett management system.
GRI:s riktlinjer
· ger inte instruktioner för att designa en organisations interna data behandling
och rapporteringssystem.
· erbjuder inte metoder för att förbereda rapporter eller för prestations
övervakning och verifiering av sådana rapporter.
En slutsats av ovanstående är att eftersom GRI inte är ett managementsystem, inte en uppsättning av dirigeringsprinciper och inte en prestationsstandard, så kan det rimligtvis inte heller fungera så som Lindsö och Gillberg tror eller hoppas. Eller har den ovan citerade studien missuppfattat GRI?
Christer Westermark
Christer Westermark 2008-06-11