Publicerad 2008-11-03

Lärdom 4: Gör det enkelt att att donera tid eller pengar

Obamas kampanj har samlat in nära fyra miljarder kronor under sin kampanjperiod men till skillnad från John McCain har samlat in mindre belopp men av många fler människor Hemligheten ligger i att kampanjen gjort allt för att det ska bli lätt att engagera sig oavsett om man vill donera tid eller pengar, vilket CSR i Praktiken får erfara på plats i New York.

Obama-kampanjen har skapat en gräsrotsrörelse av tidigare aldrig skådat slag och så här dagen innan valdagen fokuserar de nu på att ringa runt till så många väljare som möjligt i vågmästarstaterna för att få dem att rösta, och rösta på Obama. Här i New York organiseras idag ett evenemang som fått namnet Last Call for Change där folk samlas i tusental i flera “mega-call-centers” som finns på flera platser i stan där dessa volontärer träffas med medhavda telefoner, peppar varandra och ringer väljare. Liknande evenemang ordnas på flera andra ställen över hela USA men skulle om tanken på att sitta och ringa samtidigt som en massa andra gör samma sak avskräcker oss finns naturligtvis möjligheten att ringa egna samtal hemifrån.

Obamas hemsida är hjärtat i kampanjen för att välja honom till president och har med rätta kallats för en politisk Facebook. För som inloggad får man en egen sida, en egen verktygslåda, där man snabbt får överblick över de många sätt på vilket man kan engagera sig; bli volontärer, knacka på dörrar, ringa samtal, hitta ett evenemang eller logga in på MyBO. Oavsett vilket vi väljer så kommer vi att fördjupa vår relation med kampanjen hur vi än gör. För även om vi senare väljer att inte genomföra evenemanget eller att dörrknackning inte passar oss så har vi gått över en gräns och blivit en del av gemenskapen och stärkt relationen med Obama.

Via vår personliga portalsida på my.barackobama.com (eller MyBO, som den kallas av de troende) provar vi att delta i en telefonaktion, kallad Neighbor to Neighbor. Vi får förslag på vilka väljare vi ska ringa i den av vågmästarstaterna vi är mest intresserade av och några klick dyker en lista med 25 namn upp på skärmen. Vi väljer 25-åriga Andrea Blanton i Farmville, Virginia och ett klick senare dyker ett telefonmanus upp på skärmen (klicka här eller på bilden till vänster för att se manuset!), plus förslag på några bra frågor som kan öka chansen för att hon går och röstar, tillsammans med information om vilken vallokal som hon ska rösta i. Vi slår hennes nummer på telefonen och väntar medan signalen går fram.

Relation går före donation
Det är styrkan med kampanjen, menar Jon Henke, tidigare rådgivare kring digitala media till Fred Johnsson – en av republikanerna som förlorade mot John McCain i primärvalen. I en intervju i Politico förklarar Henke varför Obamas relationsbyggande varit så mycket mer framgångsrikt än andra kandidater.
- Andra kandidaters hemsidor ber omedelbart om en donation medan Obamas kampanjsajt försöker skapa en relation till användarna innan de frågar om pengar.

Och de relationerna verkar ha lönat sig. Skillnaden mellan John McCains insamlingar är att de förlitar sig på att få existerande donationer att ge via nätet, medan Obama hittar nya väljare och engagerar dem. Även om ingen av kampanjerna särredovisar hur stor del av donationerna som kommer från nätet så uppgav Obama-kampanjen för Politico att 93% av alla donationer var på under 200 dollar (ca 1 550 kronor). Den siffran lär ha sjunkit ytterligare under de senaste månaderna i takt med att Obama engagerar fattigare väljare och på Obamas lokala kampanjkontoret här i New York sägs det att snittdonationen på nätet nu ligger kring tio dollar, eller 75 svenska kronor.

Det säger sig själv att det är enklare att ta ett beslut om en donation när summan är liten och är det dessutom lätt att ge så kommer andelen som donerar att öka ännu mer. Ett svenskt exempel på det är Cancerfonden som samlade in över 200 000 kronor under Rosa Bandets första kampanjvecka när 140 000 personer lade till Rosa Bandet-på sin profil på Facebook. Det är en snittdonation på bara en krona och 40 öre!

Till skillnad från många av de stora insamlingsorganisationerna i Sverige accepterar Obama-kampanjen bara bidrag via kreditkort online. Många svenska organisationer har gjort det möjligt att skänka både via sms och direkt via internetbanken. Men även om det är lättare att genomföra själva transaktionen så innebär det inte att det känns enklare att ge.

Men även om det är lättare att ge är det inte lika enkelt att känna sig engagerad. Barncancerfondens sajt kunde lika gärna tillhöra ett företag på det sätt som den har fokus på sin verksamhet snarare än berättar vad de vill åstadkomma, varför de vill åstadkomma det, varför de är relevanta för oss och hur vi kan engagera oss. Istället för det inplicita tilltalet i en knapp bland andra; Gåvor och Bidrag, skulle vi vilja se fem förslag på hur vi skulle kunna engagera oss. Vad sägs om att bli volontärer, knacka på dörrar, ringa samtal, hitta ett evenemang eller logga in på “Mitt BC” där vi skulle finna en rad verktyg för att sprida budskapet om varför Barncancerfonden är bäst lämpade att samla in bidrag till barncancer, och vad som skiljer dem skillnad från Cancerfonden?

För det är precis det som Barack Obama gör. Väljer man att engagera sig går det förvånansvärt snabbt och enkelt, och man går från att, i vårt fall, journalist till aktivist, på bara några minuter. Den tröghet som vi upplevt när vi försökt engagera oss för något vi brinner för hemma i Sverige, där meddelanden om att lösenord ska skickas via epost, eller kuvert ska skickas ut med medlemskort, är som helt eliminerad här. Hela upplevelsen påminner om Facebook och tar på samma sätt tillvara på det omedelbara engagemangets kraft som kommer när man i stundens ingivelse bestämmer sig för att göra något.

Om man hittar en stödgrupp för frågan på Facebook krävs det ju bara ett klick för att känna att man är med, att man fick engagera sig. Om man hittar en organisation som stödjer frågan kan det ta flera dagar innan man får ett standardiserat välkomstpaket i brevlådan, även om man anmälde sig på sajten, och då är risken att entusiasmens låga falnat uppenbar. Känslan av att snabbt bli en del av något större, eller en rörelse, som många här kallar Obama-kampanjen, är en av faktorerna till att man lyckats mobilisera så många frivilliga och engagerade. Och så har det varit hela tiden – redan i mitten av sommaren 2007 rapporterade Time om den då relativt okände kandidatens förmåga att samla stora skaror, både i verkligheten och på nätet.

Paradoxalt nog känns alltså Obamas kampanj, och många andra amerikanska organisationers insamlingsaktiviteter här i USA, mindre som tiggare än de svenska insamlingsorganisationerna, trots att man ofta förknippar amerikanska kampanjer med kommersiellt tänkande. Eller är det just därför?

Nog för att det kan vara effektivt att ordna med en insamlingsgala för världens barn eller till förmån för bröstcancerforskningen men det inleder ingen dialog med givaren och därmed påbörjas ingen relation. I förlagsbranschen pratar man ofta om en prenumerants livstidsvärde, dvs. hur mycket en kund kommer att generera i intäkter under hela den period man kan anta att hon är prenumerant. Det ligger till grund för de välkomstgåvor som man får när man börjar prenumerera; ju längre man vet att kunderna brukar stanna, ju dyrare gåvor. Samma tänkande gäller hos mobiloperatörerna; ju längre kontrakt du tecknar, ju bättre mobil får du på köpet.

Mobiloperatörerna erbjuder också olika typer av abonnemang, beroende på hur mycket du vill binda dig och det är något som insamlingsorganisationerna borde ta efter. För de som inte vill stödja en god sak med pengar måste det finnas möjlighet att bidra med tid och energi istället. Det är den möjligheten som gör att det finns förhållandevis många svenskar som är engagerade i kampanjen, även om de varken får donera pengar eller rösta.

Det är också den möjligheten som gör att vi plötsligt sitter och väntar på att 25-åriga Andrea Blanton i Farmville, Virginia ska lyfta luren så att vi kan få användning för det manus som syns på skärmen framför oss. Hon svarar inte och vi improviserar ett meddelande på hennes telefonsvarare med en uppmaning att gå och rösta på Obama på tisdag, på Hamnden Sydney Fire Department på 159 South Boundary Road där vallokalerna öppnar redan 06.00 AM imorgon bitti och inte stänger förrän 07.00 PM imorgon kväll.

/Redaktionen

ANNONS

KOMMENTERA ARTIKELN:


Lägg till som Technorati-favorit Bloggtoppen.se Affärsverksamhet bloggar