Publicerad 2008-12-11

Mänskliga rättigheter firar 60 år – men vad innebär de för företag i praktiken?

På sextioårsdagen sedan godkännandet av FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna uppmärksammas de över hela världen. Men vad innebär de? Och varför är de viktiga för företag att känna till? CSR i Praktiken.se slog en signal till människorättsjuristen Christina Båge för att få svar.

“Den 10 december 1948 genomfördes en omröstning i Förenta Nationernas generalförsamling som möttes i Palais de Chaillot i Paris. Sveriges delegat var en av de fyrtioåtta som röstade ja. Ingen röstade emot medan 8 länder avstod. De som avstod var Sovjetunionen och dess satellitstater i öst. Föremålet för omröstningen var Förenta Nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, som alltså antogs med en komfortabel majoritet.”

Med de orden inledde utrikesminister Carl Bildt sitt tal vid regeringens firande i Riksdagen igår, med anledning av att det i år är sextio år sedan det historiska beslutet i Paris.  Det internationella samarbetet när det gäller mänskliga rättigheter har utvecklats framför allt efter andra världskriget. Flera stater hade redan före 1945 egna lagar om medborgarnas rättigheter gentemot staten, men det fanns få internationella regler mellan flera stater och därför var förklaringen i Paris så viktig.

Men vad innebär egentligen de mänskliga rättigheterna? De mänskliga rättigheterna gäller för alla och envar. De slår fast att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De mänskliga rättigheterna är universella. De gäller över hela världen, oavsett land, kultur eller sammanhang och är viktiga att känna till för alla företag, menar Christina Båge, människorättsjurist på konsultbyrån Ethos International som varnar för att den gängse bilden av mänskliga rättigheter hos företag egentligen bara gäller en liten del av förklaringen.

- Diskussionen om mänskliga rättigheter handlar så ofta bara om arbetsrätten, som dock bara är en del av hela förklaringen. Artiklarna om religionsfrihet och yttrandefrihet är lika viktiga men det är trots det väldit sällan ett företag redovisar på vilket sätt de arbetar för att främja yttrandefriheten i hållbarhetsrapport, menar Båge.

Det är allt populärare bland företag att deklarera att man publikt förbinder sig att följa FN Global Compacts riktlinjer hur företag ska agera i samhället men i samtalet med Båge framgår det mellan raderna att hon anar att opportunism en av orsakerna hos flera av bolagen.

- Det är alltid roligt att höra att ett företag förbundit sig att följa FN Global Compact men jag undrar hur många som egentligen satt sig ner och gjort en konsekvensanalys av hur det påverkar det sätt man gör affärer eller ens insett att de mänskliga rättigheterna och alla deras direkta konsekvenser på ett företags verksamhet, också ingår i Global Compact, konstaterar Båge.

Hon tar artikel 11 som exempel; “Var och en som är anklagad för brott har rätt att betraktas som oskyldig till dess att hans eller hennes skuld lagligen har fastställts vid en offentlig rättegång, där personen åtnjuter alla rättssäkerhetsgarantier som behövs för hans eller hennes försvar.” För ett företag som undertecknat Global Compact och därmed också ska hedra mänskliga rättigheter innebär de att de är ansvariga för att anställda anklagas för brott får tillgång till advokat. Det gäller både i Sverige som Sydafrika eller Bangladesh, som ju gång på gång dyker upp i media,  och kan också innebära att företaget är ansvarigt för att se till att underleverantörerna också följer samma standard, inte minst som många uppförandekoder också gör referenser till de mänskliga rättigheterna.

I Centralasien, som har en stor produktion av bomull till svenska klädföretag och där svenska telekomföretag också är verksamma, är mutor ett stort problem. Nyligen åkte ju TeliaSonera, som verksamhet i flera länder i området ut från FTSE4Good Index på grund av att man misslyckats redovisa hur man jobbar för att stävja mutor, samtidigt som man säger sig efterleva undertecknat FN Global Compact. Är det här ett tecken på oförståelsen för hur mänskliga rättigheter påverkar bolag?

- Absolut! utbrister Båge med eftertryck och fortsätter; Faktum är att förklaringen om mänskliga rättigheter går längre än svensk lag när det gäller synen på mutor och bestickning. Samtidigt är svenska företag lite väl blåögda ibland och inser inte att de flesta länder i regionen har sofistikerade arrangemang med bulvaner så att det inte är lika tydligt om ett telekombolag mutar presidenten för att få en mobillicens. Ibland förstår de inte själva att det just är det som händer.

Det blir uppenbart att Båge gång på gång betonar att de mänskliga rättigheterna omfattar så många fler rättigheter än arbetsrätten men har också en teori om varför det oftast är det man pratar om.
- ILOs regler om arbetsrätt är enklare och tydligare medan mänskliga rättigheter ju påverkar det mesta ett företag gör. Trots det är konsekvenserna av att leva upp till förklaringen om mänskliga rättigheter inte tydliga för de flesta företag, förklarar Båge.

Mänskliga rättigheter berör naturligtvis även bolag som bara har verksamhet i Sverige. Men hur är det egentligen med insikten om dess påverkan och kan du ge några exempel på hur det påverkar företag i vardagen?
Båge tänker efter lite innan hon svarar att hennes uppfattning är att de flesta bolag inte inser att det också berör dem här hemma. Hon ger några exempel;
- Rätten till religionsfrihet spelar ju in när man diskuterar om anställda får ha turban eller huvudduk på jobbet och rätten att organisera sig fackligt innebär också rätten att avstå från att tillhöra en fackförening, en rättighet som vi historiskt sett haft problem att följa i Sverige. När man diskuterar mångfaldsfrågor är alla väldigt korrekta men i verkligheten finns det ju som vi vet en hel del brister i hur vi behandlar folk från andra länder i arbetslivet. Och sen har vi yttrandefriheten som ger anställda rätten att säga precis vad de vill om sin arbetsgivare men som i Sverige ofta ses som en lojalitetsfråga som därmed indirekt sätter munkavle på de anställda vilket alltså är ett brott, summerar Båge.

Vi rekommenderar ett besök på Regeringens mycket informativa sida om de mänskliga rättigheterna där man kan läsa mer om deklarationens trettio artiklar. Eller så kan man bara titta på filmen nedan först där de illustrerats på ett sätt som gör att vikten av orden sjunker in på ett annat sätt. Men som människorättsjurist Båge konstaterar – alla bolag bör sätta sig ner under en dag och göra en ordentlig konsekvensanalys av vad det egentligen innebär för den dagliga driften för att hävda att man Global Compact och därigenom de mänskliga rättigheter – en pigg sextioåring som knappast varit mer relevant än nu.

/Redaktionen

ANNONS

KOMMENTERA ARTIKELN: