Publicerad 2009-03-12

Här är Max recept för sitt uppmärksammade mångfaldsprojekt

Max vill vara välkomnande för alla. (Bild från Max Hamburgare)

I måndags besökte stadsministern Max Hamburgerrestauranger i Luleå för att ta del deras och Samhalls lyckade recept för att hjälpa personer med funktionshinder in i arbetslivet. Några dagar senare satte sig Pär Larshans, Max personal och hållbarhetschef med CSR i Praktiken.ses chefredaktör för att berätta mer om norrländska hamburgerimperiets strategi för socialt ansvarstagande och vad som behövs för att ge gästerna en extra god eftersmak.

Det är förståeligt att många när de sitter framför en journalist glider över från att berätta sin historia till att sälja sin historia. Det är något med att bandspelarens rec-knapp lyser rött och de ivriga pennrörelserna i journalistens block som gör att man plötsligt tror att precis allt man säger kommer med i artikeln, reportaget eller inslaget.

Insikten om att det i slutänden faktiskt är journalisten som väljer vilka citat hon använder och i vilka sammanhang de sätts, gör att man anstränger sig för att tala i citat-form; kort, kärnfullt och gärna också med en liten ”knorr” i slutet på varje resonemang. Och därför blir man mån om att framstå så bra som möjligt, man tänker på allt man säger och kanske också anstränger sig en aning för att använda lite mer avancerade ordvändningar än man annars skulle gjort. ”Och av en slump kom vi på att” blir ”en analys av nuläget gav att”. Och så, utan att man tänkt på det, säljer man sin historia.

Rädslan för att den som vågar sticka ut hakan och berätta något litet om vad man gjort bra ska få på käften i media bidrar också till det här beteendet och gör att många hållbarhetschefer, medietränade som de är nuförtiden, säljer sina budskap istället för att berätta om dem. Detta trots att de borde veta att det är misstanken om att företag sysslar med hållbarhetsarbete främst som en marknadsföringsåtgärd som orsakar flest käftsmällar.
- Här är en folder med vårt klimatbokslut för 2008 som vi just tagit fram – men det är ingen marknadsföringsmaterial, förtydligar Pär Larshans och räcker mig en fyrkantig skrift med svart omslag.

Larshans är personal- och hållbarhetschef på Max Hamburgare och upprepade gånger under intervjun förtydligar han lite överdrivet ängsligt att det ena eller det andra inte genomförts för att få marknadsfördelar eller som en kommunikationsexercis, utanför att man bestämt sig för att ta sitt samhällsansvar på allvar.

Men det är också det enda som är ängsligt med Larshans. Efter 23 år på hamburgerkedjan, de senaste tio åren med ansvar för personal och miljö, och med en rad uppmärksammade hållbarhetsinitiativ bakom sig behöver han inte sälja historien om Max, det räcker att berätta för de som är intresserade av att lyssna. En av dem är statsminister Fredrik Reinfeldt som flög till Luleå i förra veckan bara för att själv få höra mer om Max arbete med att hjälpa personer med funktionshinder att få jobb.

Med övertygelsen om att de konkreta exemplen talar för sig själv höll sig dock Larshans lite i bakgrunden och lät istället trettiotreåriga Lars Andersson berätta sin historia för statsministern. Efter tolv år som arbetslös fick han sitt första jobb för tre år sedan, på Max, som en del i det program kedjan driver tillsammans med Samhall. Jobbet gav honom självförtroendet tillbaka och har gjort att han vågat utöka sitt sociala nätverk på fritiden och inte längre är lika isolerad som han upplevde att han var under sin långa arbetslöshet, förklarade Andersson för statsministen.

Så var vilket är då det funktionshinder som diskvalificerade honom från att få jobb tidigare, undrar jag? Är han rullstolsbunden? Döv? Eller kanske Downs syndrom?
- Han har dyslexi och ADHD, svarar Larshans.

Sedan några år arbetar Max aktivt med att försöka hjälpa grupper som har svårt att komma in på arbetsmarknaden att få ett riktigt jobb. Det handlar inte om att leka god fe (”och det är inget marknadsföringsknep” förtydligar Larshans) utan ett sätt för Max att rekrytera bra människor men att samtidigt försöka ta ett samhällsansvar medan när man rekryterar.
- Vi ser det här som en mångfaldssatsning men så tänkte vi att om vi klarar av att integrera folk med funktionsnedsättning, som är de som står allra längst från arbetsmarknaden, då klarar vi vad som helst!, berättar Larshans och ler brett. Så tillägger han: Och så vill hoppas vi naturligtvis inspirera fler företag att göra likadant.

Efter ett misslyckat försök i början av seklet att tillsammans med Arbetsförmedlingen rekrytera medarbetare med funktionsnedsättning (”de föreslog fel personer och vi var inte förberedda”, summerar Larshans) vände man sig till Samhall 2004 och enades om att prova på ett samarbete. De glöms ofta bort i diskussionen om nya företag som försöker lösa ett samhällsproblem, bara för att de funnits i massor av år och ägs av staten, men Samhall är onekligen att av Sveriges mest lysande exempel på ”sociala företag” med sina 21 000 anställda, varav 95% har någon form av funktionsnedsättning, som dyslexi och ADHD.

Nyckelformuleringen här är ”någon form” av funktionsnedsättning”. Är det så att själva diagnosen, oavsett form, stämplar dessa människor som odugliga på arbetsmarknaden på grund av våra fördomar kring begreppet? Samhalls presschef Håkan Tenselius förklarar:
- En av fördomarna som många människor (och därmed automatiskt många företagare, tänker jag) har är att en funktionsnedsättning ska se ut på ett visst sätt; det ska synas. Man förväntar sig att folk sitter i rullstol eller haltar eller så.

Han förklarar att risken med en sådan inställning är att den förblindar och begränsar, att fokus hamnar på vad personen inte klarar av, istället för vad personen faktiskt klarar av. Och det färgar i sin tur hur diskussionen förs.
- Man pratar om att Samhall ”tar hand” om personer, men så säger man ju inte om någon annan arbetsgivare! utbrister Tenselius. Han fortsätter: Vårt uppdrag är att anställa och utveckla personer. Punkt.

Samhällsentreprenörerna på Samhall har som mål att slussa 5% av sina anställda, eller nästan tusen personer, vidare till andra jobb varje år. Det målet uppfyller man. Samtidigt levererade man en avkastning på 13% under 2008, vilket vida överträffade ägarens mål på 5% avkastning.

På Max huvudkontor lutar sig Larshans fram över sitt skrivbord och deklarerar att deras mål med mångfalssatsningen är att anställda och utveckla personer. Samarbetet med Samhall består därför av tre delar. Den första innebär en kartläggning av vilka arbetsuppgifter på Max restauranger och kontor som passar vilka typer av funktionshindrade. Eftersom både Larshans och flera av hans kollegor i ledningsgruppen har släktingar som haft någon form av funktionshinder har de på nära håll upplevt hur mycket och hur lite som krävs i olika situationer för att den funktionshindrade ska fungera lika bra som vilken annan anställd som helst.

Den andra delen är ett utbildningspaket för kedjans ledare för att få dem att inse att man leder personer med funktionshinder på samma sätt som alla andra men att de kan behöva extra stöd på vissa områden.
- En fjärdedel av utbildningen handlar om det, resten handlar egentligen bara om att bryta ner de fördomar som de anställda kan ha om personer som inte är exakt likadana som dem själva, menar Larshans. Han berättar att Max mål är att deras anställda ska spegla kedjans kunder och att man därför satt som mål att var tionde anställd, eller 250 personer, ska vara personer med någon typ av funktionshinder.
- För att kunna leda måste man ha kunskap om dem man leder, så enkelt är det, säger Larshans.

Utbildningen, som började som ett regionalt samarbete mellan Max och Samhall i Norrbotten och Västerbotten växte till något större när fler fick upp ögonen för modellen. Att få utmärkelsen som Europas bästa program för att hjälpa funktionshindrade komma ut i arbetslivet ökade uppmärksamheten, i alla fall i arbetsmiljö- och sysselsättningskretsar och var en bidragande orsak till att statsministern ville veta mer.

Den tredje delen av programmet handlar om att matcha individer med uppgifter. Det innebär att man utifrån varje persons egen förmåga och önskan försöker hitta arbetsuppgifter som passar dem på Max. I Lars Anderssons fall handlade det om att börja jobba som serveringsvärd.

- För mig handlar det här med mångfald om etik, säger Pär Larshans. Det handlar om att ta ansvar för att alla får möjlighet att jobba och försörja dig. Det handlar inte om att ”ta hand” om någon, om att göra det som en marknadsgrej för att visa att vi är snälla, utan om att ge funktionshindrade en möjlighet att ta hand om sig själva, utifrån sina intressen och förutsättningar. Han pausar för att understryka vikten av den sista meningen.
- Det handlar också om att försäkra sig om att resten av organisationen ska ha kunskap om hur man hanterar olika former av funktionshinder, understryker Larshans.

Trots att Pär Larshans uppenbarligen är väldigt stolt över det Max gjort på mångfaldsområdet och berättar entusiastiskt om det, men utan att någonsin bli säljig, är det sparsamt med information om arbetet på företagets egen webbplats. Och så var det ju det där med att han flera gånger understryker att man inte genomfört programmen av marknadsföringsorsaker. Varför?
- Det jag sett av andra företag som kommunicerar ”CSR-frågor” är att det mest handlar om sponsorarrangemang. Larshans förklarar att man inte vill bli förknippad med denna ytliga form och att det är därför Max inte jobbar med ”CSR” men ”med hållbarhet i fokus”, både på det miljömässiga och det sociala området. Om någon tycker Max är duktiga får de givetvis berätta det, men han tänker inte sälja det budskapet till någon.
- Det vi säljer är hamburgare, inget annat, säger Larshans och tillägger med ett litet skratt: Och de råkar dessutom vara Sveriges godaste!

Sedan Max hittat ett sätt att göra skillnad i samhället samtidigt som man fortsätter expandera och bygga nya restauranger har hamburgarna också en extra god eftersmak som utan tvivel attraherar nya kunder. En av dem är numera statsministern.

Läs också: Pär Larshans råd till andra företag som vill satsa på mångfaldsprojekt

/Redaktionen

ANNONS

KOMMENTERA ARTIKELN:


Lägg till som Technorati-favorit Bloggtoppen.se Affärsverksamhet bloggar