För att ta tempen på hur dessa företag tänker bad vi våra läsare att svara på ett antal frågor i vår CSR-barometer 2009. Eftersom vi vet att en många av er som jobbar aktivt och professionellt med hållbarhetsfrågor på svenska företag läser CSR i Praktiken.se ger resultaten en mycket bra indikator av hur dessa företag tänker. CSR-barometern genomfördes i samarbete med nätverken CSR Sweden, CSR Västsverige och Social Venture Network Sverige samt Volontärbyrån. Representanter från våra samarbetspartners har också bidragit med värdefulla kommentarer och synpunkter i analysen av resultaten. Du finner några av de viktigaste slutsatserna nedan.

Miljöfrågorna och omsorgen om de anställda står i centrum för de flesta av de organisationer som deltagit i CSR-barometern, något som förefaller som ett tecken i tiden, både kommersiellt och politiskt. De stora frågorna företagen brottas med är kundrelationer (både nya och gamla), hur man kan stärka varumärket, intern effektivitet samt motivation och engagemang bland personalen. Och det råder ingen tvekan om att dessa frågor har koppling till det engagemang och ansvar olika arbetsgivare visar i sin verksamhet. Arbetsgivarna är rörande överens om att t.ex. volontärarbete är centralt för att stärka motivation, varumärke och goodwill.

Stockholm nav i Hållbarhetssverige
Det är ingen tvekan om att mycket av det hållbarhetsarbete som pågår i svenska företag styrs från Stockholm. Två tredjedelar av de som svarat i undersökningen uppger att de bor i huvudstaden och här ligger också många av de större företagens och organisationernas huvudkontor.

Den ojämna fördelningen av svarande mellan Stockholm och resten av landet gör att det är svårt att dra några tvärsäkra slutsatser om regionala skillnader mer än att CSR-frågan är mera mogen i såväl Stockholm som i Göteborgsregionen än i Skåne. En orsak till detta är naturligtvis det faktum att näringslivet i Stockholm består av flera större företag som sedan flera år allokerat resurser att utforska hållbarhetsfrågorna medan näringslivet i Skåne är mer diversifierat med fler små- och medelstora företag och som ännu inte haft tid att ta till sig hållbarhetsfrågan med samma resurser som stora företag. En annan orsak kan vara att näringslivet i Skåne består av flera mindre aktörer spridda inom olika branscher vilket innebär att det blir färre bolag som konkurrerar inom samma bransch och därmed kanske inte har samma behov att använda sitt CSR-arbete som mervärde. En tredje orsak är att många av de statligt ägda bolagen har sitt säte i Stockholm och eftersom de numera har krav på sig att göra hållbarhetsredovisningar påverkar de andra företag att följa efter samtidigt som de skapar utrymme för fler konsultföretag.

barometer_krisen

Krisen påverkar inte hållbarhetsarbetet negativt
Den rådande finanskrisen verkar inte påverka företagens hållbarhet negativt även om den kan medföra att hållbarhetsarbetet blir mer inriktat på att stödja kärnverksamheten. Knappt hälften av de tillfrågade i barometern uppger att den rådande finanskrisen inte påverkar deras hållbarhets-/CSR-arbete samtidigt som en knapp fjärdedel upplever att krisen medför en ökad koppling till lönsamhet.

Här finns dock en viktig regional skillnad då deltagarna från Västra Götaland och Skåne båda anger att kopplingen till lönsamhet blir mer viktig. I Västra Götaland är det lika många som svarat det som de som svarat att det inte påverkas och i Skåne har faktiskt en majoritet svarat att kopplingen till lönsamhet är den enskild viktigaste effekten av finanskrisen. Detta kan dock också bero på att andelen konsulter är överrepresenterade bland de som svarat i Skåne och att de tvingas fokusera på lönsamhet för att få nya uppdrag. Endast 5,8% av samtliga respondenter uppger att krisen medför att de kommer att dra ner på resurserna de satsar på hållbarhet. Det är dock många av de som svarat tycker det är för tidigt att sia om hur arbetet kommer påverkas.

CSR har blivit en strategisk fråga
Det är dock tydligt att CSR-arbetet numera är en strategisk fråga i många av de företag som arbetar aktivt med hållbarhetsfrågor. Lite mer än sex av tio av de tillfrågade (61,4%) uppger att ansvaret för hållbarhets-/CSR-frågor ligger hos VD. Hos två av tio ligger ansvaret hos styrelsen (19,6%) och hos nästan lika många ligger ansvaret på en egen stabsfunktion (18,0%) som intressant nog är separerad från miljöavdelningen. I de bolag som har mindre än 300 anställda och därmed inte har en egen stab ligger istället ansvaret oftare på informations- och marknadsavdelningen om det inte ligger på VDs eller styrelsens bord.

Så många som 7 av 10 av de tillfrågade tar inte extern hjälp i sitt hållbarhets/CSR-arbete. Detta beror förmodligen på att tre fjärdedelar av de som svarat i undersökningen inte har någon egen CSR-budget med tanke på att det är vanligare med att ta hjälp bland de större företagen, vilket också är den grupp som oftare har en budget. Men en annan orsak är också att man har egen kunskap i företaget och därmed inte behöver extern hjälp, även detta är vanligare bland storföretagen.

Marknadsföringsbudgeten minskar till förmån för CSR-budgeten
Att frågorna blivit strategiska visar också det faktum att en dryg fjärdedel av alla de tillfrågade i CSR-barometern uppger att deras företag har en specifik hållbarhets-/CSR-budget. Bland företag med mer än 300 anställda har nästan hälften en egen CSR-budget, även om det som räknas in i budgeten med all sannolikhet skiljer sig en hel del mellan olika aktörer.

En intressant aspekt är också varifrån pengarna till CSR-budgeten hämtas. Det vanligaste är att pengarna kommer från marknadsföringsbudgeten (det uppger 57,8% av de svarande) följt av miljöbudgeten (42,2%) och HR-budgeten (28.9%). På fjärdeplats hamnar budgeten för sponsoring (21,1%) och på femte plats budgeten för evenemang (17,8%).

barometer_konsfordelning

Vanligare mäta könsfördelning än klimatpåverkan
Vi frågade vilka parametrar företagen mäter i sitt hållbarhetsarbete. På första plats hamnade mätningar av kundernas uppfattning och attityd till företaget (61,5%) följt av fördelningen mellan män och kvinnor bland de anställda (58,5%). På tredje plats kom hur nöjda medarbetarna är (57,5%) följt av energiförbrukning (57%) och koldioxidutsläpp (47,5%). Det är lite överraskande att det verkar som om fler organisationer prioriterar att följa upp hur man ligger till när det gäller arbetet med jämställdhet än när det gäller den egna påverkan av klimatet.

Intressant nog svarar bara knappt fyra av tio av de som gör en årlig hållbarhets- eller CSR-redovisning att de låter en extern revisor granska redovisningen och därmed de parametrar som redovisas där. Även detta kan naturligtvis vara en kostnadsfråga.

Ökat intresse kring hållbarhetsfrågor i alla intressentgrupper
Vilka grupper upplever då företagen har det största intresset för CSR-och hållbarhetsfrågor? Enligt de som deltagit i CSR-barometern är det främst potentiella rekryteringskandidater som är mest intresserade av att veta vilket ansvar företaget tar i samhället, följt av media och konsumenterna. I alla dessa grupper svarar deltagarna att de upplever att intresset är högt och ökande medan de grupper där intresset är högt men stabilt inkluderar anställda och ägare. Intressant nog ökar intresset i samtliga intressentgrupper även om det utgår från olika nivåer. Hos såväl företagskunder, som leverantörer och stat/kommun är intresset för frågorna lågt men ökande.

Det finns dock några intressanta regionala skillnader. Att region, stat och kommun i Västra Götaland lägger stor vikt vid hållbarhetsfrågor har uppmärksammats av deltagarna som upplever att intresset från stat/kommun är högt och stabilt. I Skåne upplever deltagarna att intresset är som högst hos de anställda vid sidan om de potentiella kandiaterna medan intresset hos konsumenterna beskrivs som lågt men ökande.

Om man analyserar resultaten utifrån organisationernas storlek kan man se en annan skillnad; mindre företag anger att det främst är intresset från anställda och ägare är högt och stabilt medan stora företag anger potentiella kandidater och media. Detta reflekterar också att mindre företag ofta är onoterade och har en närmare kontakt med sina ägare samt att stora bolag ofta är granskade av media i en annan utsträckning.

Många samarbetar med ideella organisationer.
Fyra av fem som svarat i CSR-barometern uppger att de samarbetar med idella organisationer på något sätt. Den vanligaste samarbetsformen är dock inte så mycket ett samarbete som att man ger pengar, något som hälften av de tillfrågade säger sig göra. Därefter är det vanligast att man informerar om den ideella organisationens projekt, gör pro-bonotjänster, eller donerar tid som volontärer. Märkligt nog är det fler som uppger att de informerar om sin samarbetspartners projekt externt (33,0%) än internt (26.9%)! Något som förvånade lite var att mindre företag i större utsträckning samarbetar på probono-basis, dvs. att bidra med sina tjänster vilket känns mera affärsmässigt än att som stora företag bara ge pengar.

Företagsvolontärprogram intressant men annat går före
Många av företagen mäter hur nöjda medarbetarna är och fyra av tio av de tillfrågade uppger att det är en mycket viktig strategisk utmaning under de kommande tre åren, en av de fem viktigaste. Även om en majoritet tror att ett företagsvolontärprogram kan vara ett effektivt sätt att öka medarbetarnas motivation och engagemang är det märkligt nog bara var tredje som anser att det är av medelhög eller hög prioritet de närmaste åren. Extra motsägelsefullt blir detta när man ser att nästan hälften av de tillfrågade ändå tror att företagsvolontärprogram också kan skapa goodwill i närsamhället och attrahera nya medarbetare, då potentiella kandidater ju var den grupp som visade störst intresse för CSR-frågorna. Kanske är detta en effekt av att  många fortfarande tror att företagsvolontärprogrammen är något som primärt stärker varumärket och ger bra pr, snarare än något som faktiskt bidrar till lönsamheten?

barometern_fokus

Kundfokus största utmaningen de kommande åren
De största utmaningarna de kommande åren är att stärka existerande kundrelationer (80.3%) och att attrahera nya kunder (75,5%), något som naturligtvis blivit extra viktigt i kristider. Därefter kommer aktiviteter för att stärka varumärket (69,1%) och att öka den interna effektiviteten (50,8%). Man kan anta att prioriteringsordningen påverkas av krisen eftersom samtliga utmaningar, förutom att stärka varumärket, har en direkt koppling till att öka företagens lönsamhet på kort sikt.

På frågan vilken typ av arbete som företagen kommer att fokusera på inom hållbarhetsområdet svarar de flesta att miljöaktiviteter har högst prioritet följt av aktiviteter som relaterar till mångfald eller att förbättra personalens hälsa. Här finns dock regionala skillnader. Företagen i Västra Götaland liknar riksgenomsnittet med undantag för att volontärarbete prioriteras högre. I de skånska organisationerna har såväl välgörenhet och volontärarbete mer framträdande roller i hållbarhetsarbetet i jämfört med riksgenomsnittet där mångfald och personalens hälsa är i fokus utöver miljöarbetet.

Om CSR-Barometern. Undersökningen genomfördes mellan den 27:e april och den 6:e maj bland 283 personer som svarat på en rad olika frågor om deras syn på företagets nuvarande och kommande hållbarhetsarbete. Trots att deltagarna själva valt att delta i undersökningen anser vi att de utgör ett representativt urval av de som arbetar professionellt med hållbarhetsfrågor i Sverige då deras profil väl överensstämmer med CSR i Praktiken.se’s läsarprofil. Svaren speglar givetvis att de som deltagit i undersökningen är mer engagerade i frågan än vad svenska företag kan antas vara i största allmänhet. Samtidigt har syftet med undersökningen varit att ta reda på vad de mer engagerade tycker.