Publicerad 2009-09-03

Debatt: Ordet välgörenhet kan uppfattas lika kränkande som ordet handikappad och därför bör vi avstå

Även om svenska folket i gemen har positiva associationer till ordet “välgörenhet” upplever många av de som är mottagare av välgörenheten begreppet som kränkande, menar Göran Pettersson, generalsekreterare på Forum för Frivilligt Socialt Arbete i en replik till Anna Wieslanders inlägg förra veckan. Håller du med eller har du en helt annan åsikt? Skriv din kommentar efter artikeln och delta i debatten!

Jag är glad att Anna Wieslander, kommunikations- och välgörenhetschef på Postkodlotteriet, har skrivit en replik kring min fråga om att använda oegennytta istället för välgörenhet som begrepp. Jag uppskattar att fler vill delta i diskussionen, och olika synvinklar och åsikter förs fram. För den här frågan är inte lätt, det är många hänsyn som kan tas.

I mitt första inlägg redogjorde jag för att många människor ifrån den ideella sektorn har svårigheter med begreppet välgörenhet. Ordet är gammalt och för med sig kopplingar till nådegåvor och ojämlika förhållanden, som känns otidsenligt och svårtsmält för den som är verksam inom det sociala fältet.

För den som står utanför den aktuella frågan så kan detta verka lite begränsande och nästan torrt. Vad spelar det egentligen för roll vilket ord vi använder, när det viktiga väl måste vara att vi kan hitta fler möjligheter och få mer resurser att utföra positiva saker?

Sedan publicering har jag fått ett antal reaktioner på min text från olika delar av den ideella sektorn, liksom från övriga delar av den sociala sfären. Frågan är nämligen inte aktuell endast för oss som verkar inom civilsamhällets organisationer. Även alla de som på olika sätt arbetar inom socialt arbete inom offentlig sektor reagerar starkt på ordet. Och naturligtvis också alla de som på olika sätt lever i utsatthet – de som kanske kan få nytta av de insamlade medlen. Alla dessa individer – sammantaget en mycket stor grupp människor i samhället – har åsikter och känslor kring begreppet välgörenhet.

De som svarat på min artikel har haft olika ingångsvinklar men alla med samma grundläggande känsla – diskussionen är oerhört viktig därför att orden har betydelse! Hur vi beskriver vad vi gör, och vad den grundläggande logiken bakom är – det är helt centralt. Här är några exempel på reaktioner jag fått:

  • ”Välgörenhet” är för evigt befläckat med överklassens nådegåvor till de fattiga.
  • Ordet välgörenhet passar inte i vårt sammanhang.
  • Välgörenhet är för evigt förknippat med individuell godhet i stället för kollektiv solidaritet.
  • Välgörenhet kopplas till ett system för att bevara klassklyftor och ojämlikhet.
  • Oegennytta är en grundläggande värdering i kyrkornas diakoni.

Allt detta visar för mig att begrepp och ord på den verksamhet som de ideella organisationerna arbetar inom, är viktigt.

Jag tror Anna på hennes ord, när hon säger att ”När vi pratar välgörenhet vill vi istället visa på nya och innovativa sätt att samla in pengar och stödja ideella organisationers viktiga arbete för en bättre värld”. Jag är helt övertygad om att vare sig Svenska Postkodlotteriet, God El eller Bidra.nu menar något illa med att använda begreppet. Jag tror att alla tre verksamheterna, och säkert ett antal andra också, verkligen vill bidra till att göra saker bättre.

Och jag förstår också att begreppet är bra, att det är enkelt och lätt att förstå. Det sammanfogar civilsamhällets mångfacetterade organisationer till något som blir enklare att förklara. Och jag kan också förstå att det kan kännas som att diskussionen om begreppet känns lite väl gammal. Att ordet under början av förra seklet hade kopplingar som var oerhört negativa är väl inte relevant nu? För allmänheten fungerar det ju! Och Svenska Postkodlotteriet har, som Anna beskriver, gjort en Sifo-undersökning som visar att begreppet inte är negativt för majoriteten av Sveriges befolkning. Jag förstår allt det där, och jag kan på ett plan också ha förståelse för argumenten.

Problemet är bara att argumenten inte fungerar för oss som arbetar med frågorna respektive för dem som lever i olika former av utanförskap. Så även om en ännu större majoritet, i flera Sifo-mätningar, hävdade att begreppet välgörenhet är positivt, så är jag som en representant för sektorn negativ till att använda begreppet.

Om ett ord får associationer som upplevs negativa, så är inte flertalet människors upplevelse av ordet viktig. Åtminstone inte viktig på det sättet att flertalets tolkning gäller. Det är istället den utsatta gruppens upplevelse som måste värderas. Att flertalet av oss upplever ordet välgörenhet som positivt blir därmed oväsentligt, när de som arbetar med frågan, och de som kommer i åtnjutande av denna ”välgörenhet” upplever själva begreppet som kränkande.

Om vi använde samma logik – hänvisade till hur majoriteten uppfattar ett begrepp – så skulle vi fortfarande använda ordet ”handikappad” om alla de människor med olika funktionsnedsättningar som känner sig nedvärderade av begreppet.

Begrepp som till sin natur blir nedvärderande går inte att fortsätta använda, hur goda syftena än är. När ett begrepp uppfattas som nedsättande och förklenande så blir det omöjligt att fortsätta använda det, för de som värderar reaktionen hos den utsatta gruppen.

Så för mig är det så att oavsett om fler kan känna igen sig i begreppet välgörenhet, oavsett om fler kan engagera sig ideellt och oavsett om mer gott arbete därmed kan utföras med frivilliga resurser – så hjälper inte det. När de som ska bli hjälpta och de som arbetar nära och tillsammans med dem, känner sig nedvärderade och förnedrade av begreppet, så tycker jag att det är dags för det omgivande samhället att visa respekt för deras känsla.

Därför välkomnar jag en allmän och gemensam diskussion om vilka uttryck vi ska använda för det arbete som den ideella sektorn bidrar med till vår gemensamma välfärd.

Göran Pettersson,
Generalsekreterare Forum för Frivilligt Socialt Arbete


/Redaktionen

ANNONS

ARTIKELN HAR 1 KOMMENTAR:

[...] 2009-09-03: Just nu fortsätter debatten med replik av Göran. Läs här. [...]

NON-PROFIT PR » Blog Archive » En studie i retorik - uppdaterad 2009-09-03

Prenumerera på kommentarerna kring den här artikeln via RSS rss


Lägg till som Technorati-favorit Bloggtoppen.se Affärsverksamhet bloggar