Populära sökord just nu:
Allt fler företag använder intressentdialoger som ett sätt att få reda på vilka förväntningar på ansvarstagande omvärlden har på företaget och med en förhoppning om att kunna driva sitt företag på ett sätt som skapar värde för flera parter. Nestlé är ett av de bolag som sedan några år försöker leva efter det mottot. CSR i Praktiken.se’s chefredaktör fick en exklusiv pratstund med Claus Conzelmann, Nestlés högsta chef för hållbarhet när han besökte Stockholm Water Week i mitten av augusti.
Det är mer än trettio år sedan Nestlé blev målet för en bojkott som en följd av anklagelser om företagets metoder att marknadsföra bröstmjölkersättningar i utvecklingsländerna. Det resulterade i att flera företag som sålde ersättningar enades om hårdare regler för marknadsföring mot mödrar med nyfödda barn. Och Nestlé verkar ha lärt sig sin läxa. Idag definierar företaget inte längre sin framgång enbart i omsättningsökning utan också i vilket värde man skapar i de samhällen man verkar.
Conzelmanns engelska är som hans kläder; oklanderlig men vittnar om hans tyska bakgrund. Han väljer orden omsorgsfullt och slarvar inte med formuleringarna en enda gång under hela vårt samtal. Conzelmann är en typisk representant för Nestlé – läser man koncernens hållbarhetsredovisning är viljan att vara korrekt påtaglig och inga fakta presenteras utan att de är välunderbyggda.
Mycket av vårt samtal cirkulerar kring begreppet ”Creating shared value” ett begrepp som myntades av Harvardprofessorn Michael Porter och som lanserades i en artikel kallad ”Strategy & Society – the link between competitive advantage och corporate social responsibility” i Harvard Business Review i slutet av 2006. Kärnan i resonemanget är att företag bara kan vara framgångsrika på lång sikt om de också skapar värde för omvärlden.
Det ansvaret vilar därmed extra tungt på Nestlé som världens största mat och dryckeskoncern med en omsättning på över 550 miljarder kronor och med över 500 fabriker i mer än 80 länder. Precis som många av sina kollegor har Nestlé riktat mycket av sin uppmärksamhet inåt, på den verksamhet man kontrollerar för att försöka minska sin påverkan på omvärlden. I slutet av 1920-talet var Nestlé bland de första som byggde vattenreningsverk i hemlandet Schweiz, långt innan det var lagstadgat, och vid ungefär samma tid byggde man sitt första mejeri i Brasilien, även det med vattenreningsverk. På senare år har dock Nestlé börjat vända blicken utåt och fokusera på hjälpa sina leverantörer, bönderna, att bland annat minska sin vattenförbrukning och det är för att prata om det som Conzelmann besöker vattenveckan.
- I våra fabriker gör vi i genomsnitt av med fyra liter vatten för att producera ett kilo färdig produkt medan det i vår leverantörskedja krävs i genomsnitt 3 000 liter vatten för att producera ett kilo råvara! Conzelmann slår ut med händerna för att markera att mycket av bolagets miljöpåverkan ligger utanför deras egna ramar samtidigt som han uttrycker samma sak i ord:
- Även om vi minskar vår egen förbrukning med 50% till två liter så har det inte så stor påverkan, varken miljömässigt eller samhällsmässigt.
Enligt Conzelmann är bristen på sötvatten i världen ”den andra obekväma sanningen”, med referens till att människans utsläpp av växthusgaser av Al Gore betecknades som en obekväm sanning. I flera decennier har Nestlé byggt upp ett nätverk med anställda jordbruksexperter som arbetar aktivt med att hjälpa bönder att förbättra kvaliteten på jordbruket och därmed också råvarorna. Idag har man börjat använda detta nätverk med 700 personer över hela världen för att utbilda i hållbara jordbrukstekniker och då inte minst i hur man använder vatten mer effektivt.
- Det finns alltså en tydlig koppling mellan vårt arbete och att skapa bättre råvaror till våra fabriker och därmed att skapa bättre produkter, understryker Conzelmann och tillägger: Det har alltså inget att göra med välgörenhet eller filantropi, men med ett tydlig del av vår affärsstrategi under lång tid.
I sin typiskt tyska strävan att beskriva saker på ett korrekt sätt tillägger Conzelmann att de faktiskt är stolta över sina fabriker och ser dem som en konkurrensfördel eftersom de faktiskt kan producera och processa mat på ett mycket mera effektivt än vad man kan göra i hemmet.
Han kommer på sig själv med att låta lite väl teoretisk och fortsätter med argumentationen med ett snett leende.
- Det är naturligtvis inget argument för at sluta laga mat hemma för det är också kul, men att producera mat industriellt ger inte bara ekonomiska skalfördelar utan också ekologiska skalfördelar. Den miljömässiga påverkan per kopp kaffe eller per glass är faktiskt mindre än om man skulle göra det själv.
Nestlé har alltså vänt på argumentationen. Istället för att säga att man inte tar ansvar för leverantörskedjan utanför sina egna fabriker försöker man arbeta med att hjälpa bönserna minska sin påverkan samtidigt som Nestle parallelt bedriver ett arbete för att minska sin egen förbrukning.
Sedan mat- och dryckesjätten upprättade sin första hållbarhetspolicy för mer än 15 år sedan har arbetet blivit en integrerad del av verksamheten förklarar Conzelmann och exemplifierar med de checklistor som finns när man utvecklar nya produkter på något av Nestlés 27 forskningscentrum runt om i världen. Om man inte kan visa att man gjort en ordentlig livscykelanalys av vilken påverkan en produkt kommer ha i samhället under sin livslängd så får man inte godkännande att gå vidare i utvecklingen av produkterna.
Att tänka i större banor har även hjälpt Nestlé att förbättra sin position i utvecklingsländerna. Man har dels utvecklat nya produkter som innehåller ämnestillskott för att balansera de ämnesunderskott som är vanliga på vissa marknader, exempelvis järn i Indien, och dessutom arbetat med att se över sin distributionskedja och samtidigt skapat många nya jobb. Ett sådant exempel är det nät av mikrodistributörer Nestlé skapat med hjälp av mikrolån i fler av de fattiga favelas som är byggda längs bergssluttningarna runt Rio de Janeiro. Samtidigt som man lyckas distribuera sina produkter i dessa områden har man också bidragit till att skapa många små företag som bidrar till den försörjning som är så viktig om man vill ta sig ur fattigdomen, förklarar Conzelmann och tillägger.
- Och då har vi ju lyckats med vårt mål, att skapa värde för alla inblandade.
Lyssna på en längre version av intervjun i vårt poddradioprogram CSR i Praktiken Live. I programmet delar även Claus Conzelmann med sig av sina tips till företag som vill börja jobba med vattenfrågan, hur Nestlé agerar för att skydda sig mot greenwashing och hur hållbarhetsfrågorna numera är en del av Nestlés innovationsprocess.
/Redaktionen
Claus Conzelmann, Nestlés högsta chef för hållbarhet.
LIKNANDE ARTIKLAR:
TAGGAR: