Publicerad 2010-01-14

Ledare: H&Ms pr-fiasko visar att kunder idag kräver att företag inte bara ska minimera sin påverkan, men maximera sin goda påverkan i omvärlden

Skärmdump från New York Times

På många sätt var avslöjandet om förekomsten av barnarbete i Nikes fabriker i Filippinerna i början av nittiotalet också början på den period där företagen försökte minska sin påverkan på omvärlden. De började säkerställa att underleverantörerna följde de nyinrättade uppförandekoder man satt upp. Det funkade i tio år, men inte längre. Idag har såväl kunderna som andra aktörer i omvärlden högre krav på företagen att de ska neutralisera sin påverkan – idag förväntar man sig att företagen ska bidra positivt till sin omvärld.

För amerikanska företag är det här redan verklighet – men så är det också en del av den amerikanska kulturen att “ge tillbaka till samhället”. För skandinaviska företag, sprugna ur en kultur där vi förväntar oss att den offentliga sektorn har monopol på det sociala ansvarstagandet, sker ansvarstagandet fortfarande inte med samma självklarhet.

Kanske är det en av förklaringarna till H&Ms amerikanska PR-haveri förra veckan, när New York Times avslöjade att H&M strimlat sina osålda kläder och slängt dem i soporna bakom butiken på 34th Street i New York. Kläderna hittades av en student som hörde av sig till klädjättens huvudkontor  och undrade varför de inte donerat kläderna istället för att förstöra dem, särskilt som den här vintern ju är en av de kallaste i New York på många år.

Det finns sätt att göra sig av med kläder utan att förstöra försäljningen. Ett sätt är att skänka dem till hjälporganisationer som distribuerar dem i utvecklingsländer, ett annat är att ge dem till hemlösa som uppskattar allt som kan hålla dem varma. Studenten Cynthia Magnus fick inget svar av H&M i Stockholm och gick därför till New York Times och berättade vad hon hittat. Storyn togs upp i många andra media, började tipsas om på Twitter och Facebook. När H&M väl hörde av sig till New York Time, i onsdags och meddelade att man skulle sluta slänga kläder var det för sent. Då var “H&M” det näst mest omskrivna begreppet i världen på Twitter! De flesta  twittrade om H&Ms sätt att förstöra sina kläder.

Faktum är att H&M tar ansvar. Varje år skänker man stora mängder kläder man inte kan sälja till Unicef, Röda Korset och många andra organisationer. När det gäller rutinerna för vad man ska göra med några dussin plagg som man inte kunnat sälja verkar det dock inte lika uppstyrt. Några dagar efter det första avslöjandet publicerades en video från en annan H&M-butik i New York som gjorde samma sak. Även några få  plagg kan göra stor nytta hos mottagarna. Och kan man göra skillnad, så ska man göra skillnad, tyckte de intervjuade kunderna och tydligen också många andra.

Det kunde lika gärna varit någon annan kedja som slängt kläder i den där gränden, men de hade mött samma reaktion som speglar en förändrad inställning till företagande. Det räcker inte med att som företag neutralisera sin påverkan, man måste bidra positivt till sin omvärld. Dessutom kan det vara lönsamt. Inte bara i den mening att det är olönsamt att råka ut för det pr-haveri H&M råkat ut för, men för att det faktiskt också är billigare att skänka bort kläder än att skicka dem till destruktion. Resursslöseri är alltid olönsamt eftersom det just är onödigt och därmed slöseri. Att ta ansvar, agera resurssnålt och försöka bidra positivt till sin omvärld bidrar alltid till ökad lönsamhet.

/Per Grankvist

ANNONS

ARTIKELN HAR 3 KOMMENTARER:

[...] This post was mentioned on Twitter by Jonas Larsson, CSR i Praktiken.se and Erik Persson, Dayana Jadarian. Dayana Jadarian said: RT @byBalsam: Gammal story om H&M. Har det skrivits om det här hemma? http://bit.ly/5ktcFz [...]

Tweets that mention Ledare: H&Ms pr-fiasko visar att kunder idag kräver att företag inte bara ska minimera sin påverkan, men maximera sin goda påverkan i omvärlden » Affärstidningen CSR i Praktiken.se -- Topsy.com 2010-01-15

“Ett sätt är att skänka dem till hjälporganisationer som distribuerar dem i utvecklingsländer”.

Möjligen i katastrofsituationer fortfarande, annars var det väl rätt länge sedan ansvarsfulla aktörer ansåg att det är någon särskilt bra idé (ja om det inte är så att man vill sabba all möjlighet till någon som helst inhemsk klädindustir och klädförsäljning). Om jag får välja skulle jag föredra att HM strimlar kläderna, vilket alltså i de allra flesta fall är bra CSR. Bara för att en okunnig allmänhet går igång på det hela så behöver det ju inte vara rätt…

Ja, det finns flera aktörer i Sverige som fortfarande idag samlar in kläder för att dela ut i utvecklingsländer. Det är dåligt bistånd. (Endel samlar in och säljer i sverige och då är det förstås en annan sak.)

per s 2010-01-15

Jag tycker att det vore intressant om någon skulle göra lite vidare granskningar kring vad NGO:erna gör med kläderna som skänks….kanske något för csripraktiken

anna 2010-02-09

Prenumerera på kommentarerna kring den här artikeln via RSS rss


Lägg till som Technorati-favorit Bloggtoppen.se Affärsverksamhet bloggar