Som analytiker kring hållbarhetsfrågor så får jag ofta frågan, så här mot slutet på året, om vilka trender alla företag måste ha grepp om under nästa år. Det är förstås en intressant och kittlande fråga, men när alla företag behöver förstå eller följa en trend, så är den troligen redan ganska välkänd. Därför tänkte jag idag istället dela med mig av fem trender som rör sig lite längre ner under radarn. Det här är spännande förändringar som börjar i liten skala. Det är de mest framtidskänsliga företagen och individerna som snappar upp och hänger på de här trenderna under det närmaste året. Men det betyder inte att dessa trender är oviktiga. Tvärtom, detta är tidiga signaler på att större förändringar kommer!

Kollaborativ konsumtion

Konsumtionströtthet är en realitet för många, inte minst så här till jul. Vi vill helt enkelt inte skaffa mer prylar. Många av prylarna blir ju som bekant liggande och används väldigt lite eller inte alls. Något som därför också växer snabbt är affärsmodeller för kollaborativ konsumtion och Peer-2-peer Economy. Vad är nu detta? Jo, det är affärsmodeller som baserar sig på att genom att samarbeta över internet, så kan vi utnyttja våra fysiska resurser bättre. Ebay och Blocket är ju välkända varumärken inom detta område. Men känner du till snabbväxare som Couchsurfing.org, Airbnb.com och Flexidrive.se?

Genom couchsurfing erbjuder du din soffa som gratis övernattning för passerande och skapar därigenom nya vänner. Genom Airbnb kan du hyra ut ett rum eller din lägenhet på en virtuell, global ”rum-och-frukost”-marknad. Genom Flexidrive kan du istället hyra ut din bil när den bara står i garaget. Modellerna bygger alltså på att genom att utnyttja internet så kan den som har en fysisk resurs och den som behöver den kopplas ihop mer effektivt och med låga transaktionskostnader. Kollaborativa modeller över internet fungerar förstås också i många riktningar som utvecklar vår ekonomi, till exempel kollaborativ innovation, viral marketing, osv.

Alternativa valutor

I spåren av ekonomiska kriser som tycks komma tätare och bli allt större, så är det många som ifrågasätter själva grundstrukturen i vårt ekonomiska och finansiella system. Är räntebaserad ekonomi dömd att utarma våra naturresurser? Är den dömd att skapa allt större bubblor för att skjuta den slutgiltiga kollapsen framför sig? Det är snabbt växande grupper som hävdar dessa inbyggda svagheter i vårt nuvarande system. Konsekvensen är flykt från en mängd konventionella valutor, men också ett växande intresse för helt alternativa valutor.

Ett sådant experiment är den globala, digitala valutan Bitcoin, som inte garanteras av någon centralbank utan av en matematisk algoritm kopplat till open source-programvara. Det sker också mycket utveckling kring lokala valutor av olika slag, som har en närmare koppling till den lokala reala ekonomin. Ett inspirerande exempel är ”Miraklet i Wörgl” där en lokal valuta utan ränta skapade en fantastisk utveckling tills den förbjöds. Ett annat är WIR som är en alternativ valuta i Schweiz, som funnits i snart hundra år. Vilken betydelse kan alternativa valutor ha för företag? En alternativ valuta är en egen marknad. De företag som tidigt ansluter sig till en alternativ valuta kan skapa konkurrensfördelar och ett temporärt monopol.

Cirkulär ekonomi

En annan reaktion på en ekonomi som i grunden förbrukar våra ändliga resurser allt snabbare är att försöka skapa affärsmodeller som minimerar resursförbrukning. Hur gör man det? Det finns en rad koncept och ekonomiska modeller som går under namn som Circular Economy, Industrial Ecology och Cradle to Cradle. Inom cirkulär ekonomi och Vagga till vagga försöker man att skapa affärsmodeller för slutna kretslopp för alla resurser.

Ett nyckelord är att det inte finns något avfall, istället är restprodukter input i form av material, näring eller energi till nästa kretslopp. Det är ju så naturen fungerar – ett ekosystem har inget avfall, utan allt som förbrukas produceras också nytt inom systemet, med tillförsel av solenergi. Även stora företag börjar ta till sig detta tänkesätt. Ett exempel är den holländska tillverkaren av mattor Desso som har börjat hyra ut sina mattor och sedan recirkulera dem när de blir utslitna. I takt med att ”nya” resurser blir allt dyrare blir resurssnåla kretslopp de konkurrenskraftigaste affärsmodellerna.

Återanvändning

När jag nu är inne på konsumtion så låt mig ta en trend till. Återanvändning är självklart inget nytt, det har alltid funnits, Men det intressanta är vilken status återanvändning har och vilka nya innovationer som bygger på återanvändning. Under rätt många år nu har vi haft ett växande intresse för second hand-kläder. Det är en stilbildande trend som förstås handlar mycket om vilka signaler det skickar kring resursanvändning. En spännande utveckling är att en del klädmärken nu börjar hantera sina egna Vintage-kollektioner, till exempel Boomerang.  Denna trend är också tydlig när det gäller till exempel armbandsur, där högsta mode nu är klassiska mekaniska ur som tydligt signalerar att de är 30-50 år gamla.

Men återanvändning kan ske på många sätt. En intressant utveckling är det som kallas för upcycling. Det betyder att produkten återanvänds på ett sätt där den återskapade produkten har ett högre värde än den ursprungliga. Ett typiskt sätt att göra detta är att utgå från någon typ av bulkvara, som i sitt nya liv blir en designprodukt. Detta är något det innovativa företaget Creatables specialiserat sig på.  Ett annat exempel är företaget Retoy, som specialiserat sig på att skapa leksaksbibliotek och förmedling av leksaker till behövande.

Ekosystemtjänster

Ekosystem är något ganska abstrakt för de flesta av oss, men likafullt är det ekosystemen som är själva grunden till att vi kan bo på planeten jorden. Ekosystem kallar vi de intrikata system i naturen som samverkar och gör vår miljö dräglig. De består av växter och djur som renar vår luft, renar vatten, förser oss med mat, binder jorden till marken dämpar stormar och förser oss med all mat. Ekosystemen har visat sig väldigt tåliga för människans påverkan men självfallet finns det gränser där ekosystem upphör att fungera och kollapsar. Det kan bero på att vi förgiftar miljön, utrotar arter eller på andra sätt stör delar av ekosystemen. Exempelvis riskerar klimatförändringen att slå ut stora delar av ekosystemen i korallreven i havet, vilket är några av våra viktigaste och mest artrika ekosystem på planeten.

Smarta företag börjar nu se över hur de påverkar ekosystemen och hur de själva påverkas av förändringar i systemen. Risker och möjligheter identifieras som gör att man kan trygga verksamheten för framtiden. Det börjar också dyka upp nya innovativa företag som är specialiserade på att bidra med positiva ekosystemeffekter. Detta är ett växande område inom ekodesign och ekoarkitektur. Ett spännande företag utvecklat kring en ekosystemtjänst är BeeUrban. De arbetar med att skapa boplatser för bin i urban miljö. Bin har en viktig roll att spela för att pollinera växter. Utan bin blir det ingen frukt och inga nya växter, så deras roll är central. Ett annat spännande nytt företag är Vegafish som utnyttjar spillvärme och restprodukter från pappersindustrin för att odla jätteräkor och fisk i vattnet utanför. Jag tror att vi kommer att få se fler företag som bygger sin affärsidé på att skapa ett harmoniskt samspel med miljön.

De trender och exempel jag givit ovan rör huvudsakligen småskaliga företeelser idag. Men de bygger alla på underliggande hållbarhetstrender som kommer att förstärkas. Det gör att jag ser en ljus framtid för dessa och andra företag som fångar upp dessa idéer.

/Niclas Ihrén, Strategic Advisor, Respect