I förrgår presenterade Playing for Change fyra nya sociala entreprenörer som kommer att förändra världen med nyskapande idéer, entrepröneriellt driv och strävan efter hållbara lösningar. Kunskapen som socialt entreprenörskap har ökat dramatiskt. 34 procent av svenska folket känner till begreppet idag, jämfört med 14 procent för bara två år sedan. Det visar en riksrepresentativ undersökning som Playing for Change låtit genomföra. Vi ser också att kvaliteten ökar i de 900 ansökningar som kom till oss från hela Sverige. Idag finns också en levande debatt – men tyvärr fastnar den alltför ofta i oenighet kring organisationsformer och definitioner.

För mig handlar satsningen på socialt entreprenörskap om att lyfta och stötta individer som vill lösa svåra samhällsproblem med en innovativ, unik idé. De är personer som inte väntar på någon. De har förmågan att gå utanför ramarna, arbetar innovativt och kreativt för förändring. Deras allt överskuggande syftet är att förändra världen till det bättre, men de är inte bara passionerade idealister. En god entreprenör är också petig med praktiska detaljer, tänker långsiktigt och vill ge sig själva och sina medarbetare en vettig lön som går att leva på. Många mobiliserar förstås volontärer som en viktig pusselbit i förändringsarbetet, men låter inte verksamheten stå och falla med ideella insatser. De söker och behåller investerare genom att sätta upp mätbara mål och garantera ansvarsfullhet.

Till skillnad från en entreprenör i näringslivet är inte drivkraften att göra vinst. Men även förändringsarbete kräver finansiell hållbarhet. En social entreprenör behöver balans i räkenskaperna och överskottet investeras i den egna verksamheten. Allt för att kunna växa, nå fler och få större möjligheter att göra skillnad.

I dag talar en del tillspetsat om att visionen om sociala entreprenörer som räddar världen och samtidigt tjäna pengar är en dröm – en omöjlig ekvation. Men det finns många sådana exempel. Patricia Rawecka driver Gro, ett framgångsrikt företaget som producerar leksaker och digitala spel som är miljövänliga, närproducerade och miljöutbildande. Idén är att skapa en långsiktig effekt och bidra till att lägga grunden för en hållbar livsstil hos barnen. Och det går bra. Under 2011 spelade en kvarts miljon svenska barn Gros spel, och lärde sig samtidigt om både konsumtionsmönster och återvinning.

Ett annat exempel är Anders Wilhelmsson, grundare av svenska företaget Peepoople som försöker lösa ett av världens största problem: det faktum att 2,6 miljarder människor i världen saknar tillgång till toalett. Varje år dör 1,8 miljoner människor till följd av diarrésjukdomar, varav 90 procent är barn under fem år. Anders och Peepoople har utvecklat och patenterat en innovativ engångstoalett som räddar liv. Påsen bryter ner avföring, tar bort farliga bakterier och gör den till gödsel. Efter flera års produktutveckling och framgångsrika tester i bland annat Kenya, Bangladesh och Haiti säljs nu Peepoo-påsen på världsmarknaden, framför allt av kvinnor till kvinnor. Inkomster från försäljningen återinvesteras i storskaliga produktionsanläggningar. Peepoo är för mig ett av de bästa exemplen just nu på hur man kan göra affärer och rädda liv – samtidigt.

Playing for Change uppmuntrar de sociala entreprenörerna att tänka marknadsmässigt och formulera en affärsplan, med de krav en sådan ställer på bland annat noggrann planering av ekonomi och finansiering. De får också ta del av professionell coachning av Kinnevik-bolagens skarpaste hjärnor som ger nya perspektiv och handfasta råd från sin erfarenhet i affärsvärlden. Genom att dra nytta av det bästa från två världar – den ideella och den privata – kan de sociala entreprenörerna nå nya höjder. Hur högt? Det är för tidigt att säga men det gäller att inte tappa fart nu.

Den svenska debatten fastnar allt för ofta i diskussioner om organisationsformer och ordval – som när man raljerar över att ‘sociala’ entreprenörer bör byta namn till samhällsentreprenörer, annars kan folk få för sig att deras arbete handlar om att gå på cocktailparty och skaffa många facebook-kompisar. Men kalla oss vad du vill. Själv ser jag oss som en del i en mångårig global rörelse som äntligen fått kraft i Sverige. Vårt land har andra traditioner och system kring samhällsengagemang än till exempel USA och England, där idéerna kring socialt entreprenörskap fick fäste först, inte minst i den akademiska sfären. Kanske håller vi i Sverige på att utveckla en ny ‘svensk modell’ som kan bli ett viktigt tillskott i den internationella rörelsen? Låt oss fokusera på utveckling och visa vägen framåt.

Sara Damber, chef
Playing for Change