<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:itunes="http://www.itunes.com/dtds/podcast-1.0.dtd"
	xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/"
>

<channel>
	<title>Affärstidningen CSR i Praktiken.se &#187; Detaljhandel</title>
	<atom:link href="http://www.csripraktiken.se/category/bransch/detaljhandel/feed/rss/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.csripraktiken.se</link>
	<description>Sveriges största affärstidningen med fokus på hållbarhet och lönsamhet</description>
	<lastBuildDate>Tue, 09 Mar 2010 21:03:34 +0000</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.9.1</generator>
	<language>sv</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
		<!-- podcast_generator="podPress/8.8" - maintenance_release="8.8.4" -->
		<copyright>Copyright &#xA9; 2010 Affärstidningen CSR i Praktiken.se </copyright>
		<managingEditor>pgrankvist@yahoo.com ()</managingEditor>
		<webMaster>pgrankvist@yahoo.com ()</webMaster>
		<category>posts</category>
		<ttl>1440</ttl>
		<itunes:keywords></itunes:keywords>
		<itunes:subtitle></itunes:subtitle>
		<itunes:summary>Sveriges stouml;rsta affauml;rstidningen med fokus paring; haring;llbarhet och louml;nsamhet</itunes:summary>
		<itunes:author></itunes:author>
		<itunes:category text="Society &amp; Culture"/>
		<itunes:owner>
			<itunes:name></itunes:name>
			<itunes:email>pgrankvist@yahoo.com</itunes:email>
		</itunes:owner>
		<itunes:block>No</itunes:block>
		<itunes:explicit>no</itunes:explicit>
		<itunes:image href="http://www.csripraktiken.se/wp-content/uploads/podcast/csripraktikenlive.jpg" />
		<image>
			<url>http://www.csripraktiken.se/wp-content/uploads/podcast/csripraktikenlive.jpg</url>
			<title>Affärstidningen CSR i Praktiken.se</title>
			<link>http://www.csripraktiken.se</link>
			<width>144</width>
			<height>144</height>
		</image>
		<item>
		<title>Hos SEB är mångfald inte en mångfaldsfråga, men en servicefråga</title>
		<link>http://www.csripraktiken.se/2010/03/05/hos-seb-ar-mangfald-inte-en-mangfaldsfraga-men-en-servicefraga/</link>
		<comments>http://www.csripraktiken.se/2010/03/05/hos-seb-ar-mangfald-inte-en-mangfaldsfraga-men-en-servicefraga/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 05 Mar 2010 10:45:48 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Redaktionen</dc:creator>
				<category><![CDATA[Detaljhandel]]></category>
		<category><![CDATA[Finans & Försäkring]]></category>
		<category><![CDATA[Mångfald]]></category>
		<category><![CDATA[kundservice]]></category>
		<category><![CDATA[mångfald]]></category>
		<category><![CDATA[SEB]]></category>
		<category><![CDATA[språk]]></category>
		<category><![CDATA[Upplands Motor]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.csripraktiken.se/?p=5636</guid>
		<description><![CDATA[Det är lätt att mångfaldsfrågan ses som något defensivt, något man som företag är tvingade att hantera för att inte uppfattas som rasistiskt eller för att alla andra verkar göra det. Därför är det så glädjande att se hur ännu ett stort företag inser en av de verkliga poängerna med mångfald, att man kan prata med kunderna på deras eget språk.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>I <a href="http://www.seb.se">SEBs nya kampanj &#8220;Enkla vardagen&#8221;</a> gör banken för första gången en poäng av att man nu kan ge service på tjugotre språk. Även om man tidigare kunnat prata med banken på många språk är det dock inte förrän nu man kommunicerar det ordentligt utanför banken. Intressant nog pratar banken inte om det som en mångfaldsfråga utan ur ett serviceperspektiv.</p>
<p>- Vi har under flera år haft möjlighet att hjälpa våra kunder på över 20 språk och vi har också haft den informationen tillgänlig på t ex internet, förklarar Cajsa Renman, kommunikationschef för kontorsverksamheten inom SEB till CSR i Praktiken.se. Hon fortsätter:<br />
- Nu när vi lanserar Enkla vardagen, där tillgänglighet är en av de viktigaste komponenterna, är det också naturligt att vi mer tydligt berättar att vi talar över 20 språk då språkfrågan ju i allra högsta grad handlar om tillgänglighet.</p>
<p>Att koppla mångfaldsfrågan till service är lika begåvat som enkelt. Som svenskspråkig inser man ju snabbt att man i Tyskland skulle föredra att förhandla sitt bostadslån hos den bank som kan prata svenska än att tvingas göra samma sak på skoltyska. V<a href="http://www.csripraktiken.se/2009/06/03/fokus-pa-sprak-ett-begavat-satt-att-hantera-mangfaldsfragan/  ">i har tidigare rapporterat om hur företag som Upplands Motor</a> lyft fram språk och även där var det i ett försök att visa på en ökad servicenivå.</p>
<p>Är det kanske det som krävs för att komma runt den obekväma känsla många företagare känner i mångfaldsfrågan? Att vi börjar prata om språk, snarare än etnicitet, och vilka effekter det får? Att prata om hur man kan öka sin servicenivå, få ökad förståelse för kunderna eller få insikter som kan kopplas till en ökad innovationsförmåga. Då blir kopplingen till pengar tydligare och det är en fråga alla företagare är bekväma med att prata om.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.csripraktiken.se/2010/03/05/hos-seb-ar-mangfald-inte-en-mangfaldsfraga-men-en-servicefraga/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Gucci fokuserar på kvalitet, inte kvantitet, även i papperförbrukningen</title>
		<link>http://www.csripraktiken.se/2010/02/18/gucci-fokuserar-pa-kvalitet-inte-kvantitet-aven-i-papperforbrukningen/</link>
		<comments>http://www.csripraktiken.se/2010/02/18/gucci-fokuserar-pa-kvalitet-inte-kvantitet-aven-i-papperforbrukningen/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 18 Feb 2010 07:09:02 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Emma Sjöström</dc:creator>
				<category><![CDATA[Detaljhandel]]></category>
		<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Mode & Skönhet]]></category>
		<category><![CDATA[Produktansvar]]></category>
		<category><![CDATA[Tillverkning & Produktion]]></category>
		<category><![CDATA[Uppförandekod]]></category>
		<category><![CDATA[Alexander McQueen]]></category>
		<category><![CDATA[Balenciaga]]></category>
		<category><![CDATA[Bottega Veneta]]></category>
		<category><![CDATA[Boucheron]]></category>
		<category><![CDATA[FSC-märkning]]></category>
		<category><![CDATA[Gucci]]></category>
		<category><![CDATA[H&M]]></category>
		<category><![CDATA[Rainforest Action Network]]></category>
		<category><![CDATA[regnskog]]></category>
		<category><![CDATA[Sergio Rossi]]></category>
		<category><![CDATA[stella mccartney]]></category>
		<category><![CDATA[Tiffany & Co]]></category>
		<category><![CDATA[Yves Saint Laurent.]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.csripraktiken.se/?p=5473</guid>
		<description><![CDATA[Modebranschen har fått upp ögonen för att den kan hjälpa till att värna skogen, och därmed stävja klimatförändringar. Gucci har beslutat att helt avstå från att använda papper som kommer från indonesiska odlingar och regnskog.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>När skog avverkas frigörs koldioxid till atmosfären och bidrar till ökad växthuseffekt. Den snabba skövlingen av Indonesiens skogar står för 8 % av de globala koldioxidutsläppen. Det motsvarar de totala koldioxidutsläppen från alla bilar, lastbilar, bussar, flygplan och tåg i USA, enligt <a href="http://cms.ran.org/media_center/news_article/?uid=4834" target="_blank">Rainforest Action Network</a> (RAN). Mycket av skogen avverkas dessutom illegalt.</p>
<p>Hela hösten försökte RAN få med modebranschen på idén att sluta köpa papper som är producerat av fibrer från indonesiska skogar. Därför är det förstås en fjäder i hatten för <a href="http://ran.org/fileadmin/materials/old_growth/forest_campaign_backgrounder.pdf" target="_blank">RAN-kampanjen</a> att Gucci Group nu har antagit en ny policy som innebär att man åtar sig att minska sin totala pappersanvändning, att helt sluta använda pappersfiber från skog med högt skyddsvärde, och att bara köpa pappersprodukter som är gjorda av återvunnet material eller är <a href="http://www.fsc.org/" target="_blank">FSC-märkta</a>. Det här innebär att inget papper – från kopieringspapper till shoppingpåsar – kommer att vara framställt av hotade skogar, inklusive regnskogen i Indonesien.</p>
<p><a href="http://www.guccigroup.com/index.html" target="_blank">Gucci Group</a> äger varumärkena Alexander McQueen, Balenciaga, Bottega Veneta, Boucheron, Gucci, Sergio Rossi, Stella McCartney och Yves Saint Laurent.</p>
<p>En talesperson för Gucci Group uttrycker:</p>
<blockquote><p>“Standing rainforests are not a luxury, they’re a necessity if the world wants to stop climate change. Our actions are lowering our own carbon footprint, but we hope that they will also raise awareness inside the fashion industry that it’s possible for our industry to make a difference for rainforests and for the climate.”</p></blockquote>
<p>Det är inte bara Gucci Group som tagit ett klimatfrämjande beslut om sin pappersanvändning inom ramen för RANs kampanj, utan gör gemensam sak med bland andra H&amp;M och Tiffany &amp; Co. Och genom att man minskar sin pappersanvändning samtidigt som börjar köpa papper från källor som är säkra kan man kompensera för den ökade kostnad som ursprungsmärkt papper ibland har.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.csripraktiken.se/2010/02/18/gucci-fokuserar-pa-kvalitet-inte-kvantitet-aven-i-papperforbrukningen/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Världens mest hållbara företag utsedda i Davos &#8211; flera skandinaviska bolag på listan</title>
		<link>http://www.csripraktiken.se/2010/01/29/varldens-mest-hallbara-foretag-utsedda-i-davos-flera-skandinaviska-bolag-pa-listan/</link>
		<comments>http://www.csripraktiken.se/2010/01/29/varldens-mest-hallbara-foretag-utsedda-i-davos-flera-skandinaviska-bolag-pa-listan/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 29 Jan 2010 06:01:42 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Redaktionen</dc:creator>
				<category><![CDATA[Detaljhandel]]></category>
		<category><![CDATA[Energi]]></category>
		<category><![CDATA[Fastigheter & Kontor]]></category>
		<category><![CDATA[Finans & Försäkring]]></category>
		<category><![CDATA[Frivilligsektorn]]></category>
		<category><![CDATA[Hem & Trädgård]]></category>
		<category><![CDATA[Hälsa & Sjukvård]]></category>
		<category><![CDATA[IT & Telekom]]></category>
		<category><![CDATA[Kultur & Media]]></category>
		<category><![CDATA[Livsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[Mode & Skönhet]]></category>
		<category><![CDATA[Offentlig sektor]]></category>
		<category><![CDATA[Restaurang]]></category>
		<category><![CDATA[Sopor & Återvinning]]></category>
		<category><![CDATA[Sport & Fritid]]></category>
		<category><![CDATA[Tillverkning & Produktion]]></category>
		<category><![CDATA[Tjänster]]></category>
		<category><![CDATA[Transport & Resor]]></category>
		<category><![CDATA[Universitet & skola]]></category>
		<category><![CDATA[atlas copco]]></category>
		<category><![CDATA[General Electric]]></category>
		<category><![CDATA[H&M]]></category>
		<category><![CDATA[Neste]]></category>
		<category><![CDATA[Novo Nordisk]]></category>
		<category><![CDATA[Novozyme]]></category>
		<category><![CDATA[Pacific Gas & Electric]]></category>
		<category><![CDATA[SCA]]></category>
		<category><![CDATA[Statoil]]></category>
		<category><![CDATA[TNT]]></category>
		<category><![CDATA[Vestas]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.csripraktiken.se/?p=5401</guid>
		<description><![CDATA[I takt med att hållbarhetsbegreppet blir allt mer etablerat, med sina tre ben; ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet, är det logiskt att man börjar göra listor över de mest hållbara företagen i världen. Kanadensiska affärstidningen Corporate Knights (som lite liknar en pappersversion av CSR i Praktiken .se) har utvärderat världens 3000 största företag utifrån 11 olika faktorer inom hållbarhet och gjort en gedigen lista. Glädjande nog är ett svenskt bolag med i den absoluta toppen.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Resultatet presenterades i Davos och i en kommentar säger Corporate Knights chefredaktör Toby Heaps att för att bli betraktad som hållbar på riktigt måste företag &#8220;klämma fyra gånger mer värde ur varje resurs de använder&#8221;.</p>
<p>Världens mest hållbara företag är General Electric, följd av energijätten Pacific Gas and Electric och logistikföretaget TNT. H&amp;M är bästa bolag i Skandinavien med sin fjärde plats. Andra skandinaviska bolag på listan är Atlas Copco, Novozyme, Vestas, Novo Nordisk, SCA, Statoil och Neste. <a href="http://www.forbes.com/2010/01/26/most-sustainable-companies-leadership-citizenship-100.html?partner=alerts">Hela listan hittar du här</a>.</p>
<p>Heaps säger att han tror att företag och investerare skulle vara mindre skeptiska mot hållbarhet om företagen var mer transparenta. &#8220;En av de saker som har hållit tillbaka hållbarhetsfrågan på Wall Street är att företag har verkat i det tysta. Man måste vara transparent om man som företag ska bli tagen på allvar. Först då kan man gå bortom plattityder och diskutera saker som människor verkligen bryr sig om.</p>
<p>Heaps says he believes that consumers and investors will be less jaded about sustainability if companies are more transparent. &#8220;One of the things that have held back the sustainability movement on Wall Street is that on many of these issues, companies operate in a black box,&#8221; he says. &#8220;You need to have transparency if you want people to take you seriously. Then you can get beyond platitudes and discuss issues that people really care about.&#8221;</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.csripraktiken.se/2010/01/29/varldens-mest-hallbara-foretag-utsedda-i-davos-flera-skandinaviska-bolag-pa-listan/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>6</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Ledare: H&amp;Ms pr-fiasko visar att kunder idag kräver att företag inte bara ska minimera sin påverkan, men maximera sin goda påverkan i omvärlden</title>
		<link>http://www.csripraktiken.se/2010/01/14/hms-prfiasko/</link>
		<comments>http://www.csripraktiken.se/2010/01/14/hms-prfiasko/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 14 Jan 2010 20:55:12 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Redaktionen</dc:creator>
				<category><![CDATA[Detaljhandel]]></category>
		<category><![CDATA[Kommunikation]]></category>
		<category><![CDATA[Ledare]]></category>
		<category><![CDATA[Mode & Skönhet]]></category>
		<category><![CDATA[Produktansvar]]></category>
		<category><![CDATA[Socialt]]></category>
		<category><![CDATA[H&M]]></category>
		<category><![CDATA[New York Times]]></category>
		<category><![CDATA[pr]]></category>
		<category><![CDATA[sopor]]></category>
		<category><![CDATA[uppförandekod]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.csripraktiken.se/?p=5310</guid>
		<description><![CDATA[På många sätt var avslöjandet om förekomsten av barnarbete i Nikes fabriker i Filippinerna i början av nittiotalet också början på den period där företagen försökte minska sin påverkan på omvärlden.  De började säkerställa att underleverantörerna följde de nyinrättade uppförandekoder man satt upp. Det funkade i tio år, men inte längre. Idag har såväl kunderna som andra aktörer i omvärlden högre krav på företagen att de ska neutralisera sin påverkan - idag förväntar man sig att företagen ska bidra positivt till sin omvärld.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>För amerikanska företag är det här redan verklighet &#8211; men så är det också en del av den amerikanska kulturen att &#8220;ge tillbaka till samhället&#8221;. För skandinaviska företag, sprugna ur en kultur där vi förväntar oss att den offentliga sektorn har monopol på det sociala ansvarstagandet, sker ansvarstagandet fortfarande inte med samma självklarhet.</p>
<p>Kanske är det <em>en</em> av förklaringarna till H&amp;Ms amerikanska PR-haveri förra veckan, när <a href="http://www.nytimes.com/2010/01/06/nyregion/06about.html">New York Times avslöjade att H&amp;M strimlat sina osålda kläder</a> och slängt dem i soporna bakom butiken på 34th Street i New York. Kläderna hittades av en student som hörde av sig till klädjättens huvudkontor  och undrade varför de inte donerat kläderna istället för att förstöra dem, särskilt som den här vintern ju är en av de kallaste i New York på många år.</p>
<p>Det finns sätt att göra sig av med kläder utan att förstöra försäljningen. Ett sätt är att skänka dem till hjälporganisationer som distribuerar dem i utvecklingsländer, ett annat är att ge dem till hemlösa som uppskattar allt som kan hålla dem varma. Studenten Cynthia Magnus fick inget svar av H&amp;M i Stockholm och gick därför till New York Times och berättade vad hon hittat. Storyn togs upp i många andra media, började tipsas om på Twitter och Facebook. När H&amp;M väl hörde av sig till New York Time, i onsdags och meddelade att man skulle sluta slänga kläder var det för sent. Då var &#8220;H&amp;M&#8221; det näst mest omskrivna begreppet i världen på Twitter! De flesta <a href="http://cityroom.blogs.nytimes.com/2010/01/06/hm-says-it-will-stop-destroying-unworn-clothing/"> twittrade om H&amp;Ms sätt att förstöra sina kläder</a>.</p>
<p>Faktum är att H&amp;M tar ansvar. Varje år skänker man <a href="http://www.hm.com/us/corporateresponsibility__responsability.nhtml">stora mängder kläder man inte kan sälja till Unicef, Röda Korset och många andra organisationer</a>. När det gäller rutinerna för vad man ska göra med några dussin plagg som man inte kunnat sälja verkar det dock inte lika uppstyrt. Några dagar efter det första avslöjandet publicerades <a href="http://www.wpix.com/videobeta/watch/?watch=d5db7af1-ba41-4be0-a258-a92779bf5f0f&amp;src=front">en video från en annan H&amp;M-butik i New York som gjorde samma sak</a>. Även några få  plagg kan göra stor nytta hos mottagarna. Och kan man göra skillnad, så ska man göra skillnad, tyckte de intervjuade kunderna och tydligen också många andra.</p>
<p>Det kunde lika gärna varit någon annan kedja som slängt kläder i den där gränden, men de hade mött samma reaktion som speglar en förändrad inställning till företagande. Det räcker inte med att som företag neutralisera sin påverkan, man måste bidra positivt till sin omvärld. Dessutom kan det vara lönsamt. Inte bara i den mening att det är olönsamt att råka ut för det pr-haveri H&amp;M råkat ut för, men för att det faktiskt också är billigare att skänka bort kläder än att skicka dem till destruktion. Resursslöseri är alltid olönsamt eftersom det just är onödigt och därmed slöseri. Att ta ansvar, agera resurssnålt och försöka bidra positivt till sin omvärld bidrar alltid till ökad lönsamhet.</p>
<p><img src="file:///Users/pergrankvist/Library/Caches/TemporaryItems/moz-screenshot.png" alt="" /></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.csripraktiken.se/2010/01/14/hms-prfiasko/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>3</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Ökat intresse för miljövänliga produkter bland svenska konsumenter</title>
		<link>http://www.csripraktiken.se/2009/12/01/okat-intresse-for-miljovanliga-produkter-bland-svenska-konsumenter/</link>
		<comments>http://www.csripraktiken.se/2009/12/01/okat-intresse-for-miljovanliga-produkter-bland-svenska-konsumenter/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 01 Dec 2009 07:00:03 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Redaktionen</dc:creator>
				<category><![CDATA[Detaljhandel]]></category>
		<category><![CDATA[Livsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Mode & Skönhet]]></category>
		<category><![CDATA[Arla]]></category>
		<category><![CDATA[En lagom dos grönt]]></category>
		<category><![CDATA[Naturvårdsverket]]></category>
		<category><![CDATA[SAS]]></category>
		<category><![CDATA[Yoggi]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.csripraktiken.se/?p=5161</guid>
		<description><![CDATA[I en attitydundersökning från Naturvårdsverket väljer allt fler att köpa varor och tjänster av företag som arbetar aktivt för att minska klimatförändringarna. Samtidigt kräver konsumenterna att det ska vara så enkelt som möjligt att vara miljövänlig, en trend kallad "eco-easy".

]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p style="padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 1em; padding-left: 0px; font-size: 1em; margin: 0px;">Det är nyhetsbrevet <a href="http://trendwatching.com/briefing/#ecoeasy">Trendwatching som utsett ecoeasy-trenden till en av de hetaste inför 2010</a> och man konstaterar att även om många företag och konsumenter har goda intentioner är det inte förrän de köper miljövänliga produkter som de händer något. Företag som insett detta gör det extremt lätt för konsumenterna att göra ekosmarta beslut och i en del fall genom att helt utesluta produkter som inte är miljövänliga.</p>
<p style="padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 1em; padding-left: 0px; font-size: 1em; margin: 0px;">Ett sätt att sänka tröskeln är förstår att sänka priset, men <a href="http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Nyheter/Klimatengagemang-ger-fler-kunder/">i en ny studie från Naturvårdsverket</a> behöver dock inte ett högre pris vara en tröskel. Enligt undersökningen är det så många som 69 procent av svenskarna som föredrar att köpa varor och tjänster från företag som arbetar för att begränsa klimatförändringen, en ökning från 62 procent för ett år sedan. Andelen som kan tänka sig att betala fem procent extra för detta har samtidigt ökat från 76 till 81 procent.</p>
<p style="padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 1em; padding-left: 0px; font-size: 1em; margin: 0px;">- Det är intressant att så många kan tänka sig att betala mer för att begränsa klimatförändringen, trots att vi befinner oss i en lågkonjunktur, säger Maria Ågren, generaldirektör vid Naturvårdsverket i en kommentar. Viljan att betala extra är störst bland kvinnor, där 86 procent svarar ”Ja, absolut” (36 procent) eller ”Ja, troligen” (50 procent) på frågan om de kan tänka sig att betala fem procent extra för att begränsa klimatförändringen.</p>
<p style="padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 1em; padding-left: 0px; font-size: 1em; margin: 0px;">Hos CSR i Praktiken.se systertidning <a href="http://www.enlagomdosgront.se">En lagom dos grönt .se</a> märks också trenden. Sedan starten har En lagom dos grönt.se lockat tusentals prenumeranter men under de senaste månaderna har intresset för att få tips på hur man kan leva lite grönare exploderat. Antalet prenumeranter på nyhetsbrevet ökar just nu med 45 % per månad och på Facebook är En lagom dos grönt.se faktiskt den just nu snabbast ökande konsumentrörelsen för miljövänliga produkter i Sverige och har fått över tusen fans på bara några veckor.</p>
<p style="padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 1em; padding-left: 0px; font-size: 1em; margin: 0px;">– Det är fantastiskt att intresset är så stort och att så många vill förändra sina köpbeteenden, säger Elin Wickström, grundare och redaktör. Hon fortsätter:<br />
– Vi startade En lagom dos grönt .se eftersom vi själva tyckte det var svårt att hitta bra och lättillgängliga köpråd om gröna produkter. Det finns visserligen många bloggar och tidningar som skriver om nya miljövänliga produkter men ingen som faktiskt löpande testar produkterna och ger råd om vad som är bäst.</p>
<p style="padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 1em; padding-left: 0px; font-size: 1em; margin: 0px;">Andra exempel på företag som hängt på trenden och arbetar för att det ska bli lättare för konsumenterna att välja miljövänligt är exempelvis Arla, med sin numera klimatkompenserade Yoggi, SAS som numera har gjort det möjligt att köpa utsläppsrätter för sin flygresa som en del av bokningsprocessen, och alla banker som numera erbjuder olika typer av miljöfonder.</p>
<p style="padding-top: 0px; padding-right: 0px; padding-bottom: 1em; padding-left: 0px; font-size: 1em; margin: 0px;">
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.csripraktiken.se/2009/12/01/okat-intresse-for-miljovanliga-produkter-bland-svenska-konsumenter/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Grumme och GodEl Sveriges grönaste varumärken 2009</title>
		<link>http://www.csripraktiken.se/2009/10/13/grumme-och-godel-sveriges-gronaste-varumarken-2009/</link>
		<comments>http://www.csripraktiken.se/2009/10/13/grumme-och-godel-sveriges-gronaste-varumarken-2009/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 13 Oct 2009 04:00:28 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Redaktionen</dc:creator>
				<category><![CDATA[Detaljhandel]]></category>
		<category><![CDATA[Energi]]></category>
		<category><![CDATA[Fastigheter & Kontor]]></category>
		<category><![CDATA[Kommunikation]]></category>
		<category><![CDATA[Kultur & Media]]></category>
		<category><![CDATA[Livsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Produktmärkningar]]></category>
		<category><![CDATA[Restaurang]]></category>
		<category><![CDATA[Tillverkning & Produktion]]></category>
		<category><![CDATA[Transport & Resor]]></category>
		<category><![CDATA[Arla]]></category>
		<category><![CDATA[Coop]]></category>
		<category><![CDATA[Coop Änglamark]]></category>
		<category><![CDATA[Differ]]></category>
		<category><![CDATA[Eon]]></category>
		<category><![CDATA[First Hotels]]></category>
		<category><![CDATA[GodEl]]></category>
		<category><![CDATA[Grumme]]></category>
		<category><![CDATA[Hemköp]]></category>
		<category><![CDATA[ica]]></category>
		<category><![CDATA[Ikea]]></category>
		<category><![CDATA[Indiska]]></category>
		<category><![CDATA[Max]]></category>
		<category><![CDATA[miljövänlig]]></category>
		<category><![CDATA[Öresundskraft]]></category>
		<category><![CDATA[Östkraft]]></category>
		<category><![CDATA[Polarn & Pyret]]></category>
		<category><![CDATA[Saab]]></category>
		<category><![CDATA[Saltå Kvarn]]></category>
		<category><![CDATA[Scandic]]></category>
		<category><![CDATA[SJ]]></category>
		<category><![CDATA[Skellefteå Kraft]]></category>
		<category><![CDATA[Skona]]></category>
		<category><![CDATA[Telge]]></category>
		<category><![CDATA[Toyota]]></category>
		<category><![CDATA[varumärke]]></category>
		<category><![CDATA[Vattenfall]]></category>
		<category><![CDATA[Volvo]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.csripraktiken.se/?p=4907</guid>
		<description><![CDATA[Varumärkeskonsulten Differ har för andra året genomfört en undersökning bland över tusen svenskar. Syftet med undersökningen var att se hur miljövänliga svenska folket upplever att olika varumärken på svenska marknaden är.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>När svenskarna spontant fick nämna vilket de ansåg vara Sveriges grönaste varumärke hamnar Grumme, Coop Änglamark och Arla i topp. Alla tre varumärken fanns på listan <a href="http://www.csripraktiken.se/2008/10/02/sveriges-gronaste-varumarken-och-vad-du-kan-lara-av-dem/">även förra året</a>, om än i annan ordning.</p>
<p>- Topplaceringarna går till varumärken som tydligt integrerat miljöfrågan som en del av sin affärsstrategi, säger Anders Rynnel, kundansvarig på Differ. Det finns en tendens att konsumenter börjar se miljöfrågan som ett fundament snarare än en differentieringsfördel som man är villiga att betala extra för. Idag räcker det inte med att bara vara grön för att sticka ut, idag krävs det mer. Det krävs starkare bevisföring i kommunikationen om man skall lyckas bygga ett särskiljande värde.</p>
<p>När de får lite hjälp på traven och fick välja mellan de största och mest välkända varumärkena i de nio största branscherna gick de tre topplaceringarna till GodEl, SJ och Telge Energi. <a href="http://www.differ.com/sveriges-gronaste-varumarke/index.html">Differ</a> lät deltagarna rangordna sammanlagt 97 varumärken i 9 branscher. De branscher som ingått i undersökningen är: bank och försäkring, bensin, bilar, dagligvaror, energi, heminredning, konfektion, reseföretag/hotell och snabbmat.</p>
<div id="_mcePaste" style="overflow: hidden; position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px;">1. Grumme (2)</div>
<div id="_mcePaste" style="overflow: hidden; position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px;">2. Coop Änglamark (1)</div>
<div id="_mcePaste" style="overflow: hidden; position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px;">3. Arla (5)</div>
<div id="_mcePaste" style="overflow: hidden; position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px;">4. Skona (4)</div>
<div id="_mcePaste" style="overflow: hidden; position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px;">5. Saltå Kvarn (ny)</div>
<p>Sveriges fem grönaste varumärken spontant: (Förra årets placering inom parantes)</p>
<p>1. Grumme (2)</p>
<p>2. Coop Änglamark (1)</p>
<p>3. Arla (5)</p>
<p>4. Skona (4)</p>
<p>5. Saltå Kvarn (ny)</p>
<p>Sveriges 20 grönaste varumärken när respondenterna fått välja på en lista av olika varumärken:(Förra årets placering inom parantes)?</p>
<p>1. God El (ny)</p>
<p>2. SJ (1)</p>
<p>3. Telge Energi (2)</p>
<p>4. Coop (3)</p>
<p>5. ICA (4)</p>
<p>6. Ikea (9)</p>
<p>7. Hemköp (6)</p>
<p>8. Toyota (5)</p>
<p>9. Skellefteå Kraft (10)</p>
<p>10. Scandic (ny)</p>
<p>11. Max (ny)</p>
<p>12. Polarn &amp; Pyret (ny)</p>
<p>13. Volvo (8)</p>
<p>14. Öresundskraft (16)</p>
<p>15. Saab (7)</p>
<p>16. E.ON  (15)</p>
<p>17. Vattenfall (13)</p>
<p>18. Östkraft (36)</p>
<p>19. First Hotels (ny)</p>
<p>20. Indiska (ny)</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.csripraktiken.se/2009/10/13/grumme-och-godel-sveriges-gronaste-varumarken-2009/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>5</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Filmen Food, Inc får effekter i snabbmatsindustrin</title>
		<link>http://www.csripraktiken.se/2009/09/02/filmen-food-inc-far-effekter-i-snabbmatsindustrin/</link>
		<comments>http://www.csripraktiken.se/2009/09/02/filmen-food-inc-far-effekter-i-snabbmatsindustrin/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 02 Sep 2009 05:00:37 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Redaktionen</dc:creator>
				<category><![CDATA[Detaljhandel]]></category>
		<category><![CDATA[Livsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[Produktansvar]]></category>
		<category><![CDATA[Restaurang]]></category>
		<category><![CDATA[Tillverkning & Produktion]]></category>
		<category><![CDATA[Chipotle]]></category>
		<category><![CDATA[Food Inc]]></category>
		<category><![CDATA[Max]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.csripraktiken.se/?p=4523</guid>
		<description><![CDATA[Dokumentärfilmen som handlar om hur maten vi äter egentligen produceras och kritiskt granskar storföretagens sätt att framställa mat har väckt uppmärksamhet i USA. En av matföretagen har dock agerat annorlunda - Chipotle Mexican Grill använder filmen som ett sätt att visa hur den egna verksamheten förändrats för att bli mer hållbar.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Sommarens kanske mest omtalade dokumentär i USA är <a href="http://www.foodincmovie.com/">Food Inc</a>, <a href="http://www.csripraktiken.se/2009/03/16/en-skrackfilm-om-maten-vi-ater/">en film som vi på CSR i Praktiken.se skrivit om tidigare</a>.</p>
<p>Filmen skulle ju kunna få de stora företagen och kedjorna att gå i försvarsställning, vilket många också gjort, men snabbmatskedjan Chipotle Mexican Grill har istället valt att bidra till att sprida filmen, <a href="http://www.environmentalleader.com/2009/07/15/chipotle-aligns-itself-with-food-inc-movie/">rapporterar Environmental Leader</a>. Chipotle gör dels reklam för filmen på sina restauranger och sponsrar dessutom gratisvisningar i 32 städer. Det är naturligtvis en smart idé för att samtidigt sätta fokus på det Chipotle själva gjort på området.</p>
<p><span class="articleText">&#8220;Jag hoppas alla våra kunder ser den här filmen. Ju mer de vet om var maten kommer ifrån, ju mer kommer de uppskatta det vi gör.&#8221; säger grundaren Steve Ells. De senaste åren har Chipotle vidtagit en hel del åtgärder för att &#8220;förändra det sätt som världen tänker om och äter mat&#8221; <a href="http://www.earthtimes.org/articles/show/chipotlersquos-ells-testifies-before-house,890305.shtml%22">enligt ett pressmeddelande</a>.<br />
</span></p>
<p>Vi har inte kunnat hitta någon information om när filmen kommer till Sverige, men vi håller tummarna för att exempelvis Max, som ständigt stoltserar över sina svenska råvaror,  följer Chipotles exempel och deltar i att sprida filmen här.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.csripraktiken.se/2009/09/02/filmen-food-inc-far-effekter-i-snabbmatsindustrin/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Fokus på språk ett begåvat sätt att hantera mångfaldsfrågan</title>
		<link>http://www.csripraktiken.se/2009/06/03/fokus-pa-sprak-ett-begavat-satt-att-hantera-mangfaldsfragan/</link>
		<comments>http://www.csripraktiken.se/2009/06/03/fokus-pa-sprak-ett-begavat-satt-att-hantera-mangfaldsfragan/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 03 Jun 2009 06:00:08 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Redaktionen</dc:creator>
				<category><![CDATA[Detaljhandel]]></category>
		<category><![CDATA[Mångfald]]></category>
		<category><![CDATA[Tjänster]]></category>
		<category><![CDATA[Transport & Resor]]></category>
		<category><![CDATA[Ikea]]></category>
		<category><![CDATA[mångfald]]></category>
		<category><![CDATA[språk]]></category>
		<category><![CDATA[Upplands Motor]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.csripraktiken.se/?p=4166</guid>
		<description><![CDATA[Det blir lätt lite ansträngt om man börjar prata om att anställda invandrare bara för att de är invandrare för att på så sätt öka mångfalden i företaget. Risken är stor att man betraktar dem som just en del av en grupp, snarare än individer som bidrar med unika kunskaper och erfarenheter. Ett sätt att komma runt det kan vara att fokusera på språk, något som Upplands Motor upptäckt.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>När man lämnar in bilen för service på <a href="http://www.upplandsmotor.se">Upplands Motor</a> i Akalla norr om Stockholm möts man av en skylt som deklarerar vilka språk medarbetarna talar och plötsligt inser vi att bilfirman är något stort på spåret. Genom att fokusera på språk förblir medarbetarna medarbetare, snarare än invandrare i första eller andra generationen.</p>
<p>Det är lätt att förbise vilken möjlighet språk har för att få kunderna att känna sig välkomna och förstådda om man förutsätter att alla kan svenska. Men det räcker att föreställa sig hur det skulle vara att lämna in bilen på service i Danmark för att inse att man som svensk nog gärna skulle få bilen servad av någon som kan förklara vad de gjort på svenska än på danska. Genom att visa upp att Upplands Motors servicetekniker tillsammans behärskar 14 språk signalerar man att bolagets sätt att hantera på mångfald är lika modern som den ljusa, rena lokal man servar bilarna  i.</p>
<p>Ett annat företags om upptäckt detta är Ikea. På alla anställdas namnskyltar har man sedan flera år tillbaka små flaggor som symboliserar vilka språk man talar och det är en metod som är mera gångbar i detaljhandeln än att sätta en skylt vid ingången. Det är en mycket enkel åtgärd som kan få stora konsekvenser och värt att fundera på nästa gång man ska se över formen på namnskyltarna.</p>
<p>Genom att fokusera på språk kan man också ställa tydligare krav på de anställda, oavsett bransch. För att kunna avancera till nästa position, eller för att få hantera kunder kan man begära att den anställde ska behärska två språk. Det sätter ju lika stor press på någon som har svenska som modersmål att lära sig engelska som någon från Bosnien att lära sig svenska och syftar dessutom både till att ge kunderna bättre service. Istället för att stirra sig blind på etniska skillnader kan ett fokus på språk därmed bidra till att man fokuserar på något som betyder något för företaget.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.csripraktiken.se/2009/06/03/fokus-pa-sprak-ett-begavat-satt-att-hantera-mangfaldsfragan/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>iPhone-applikationen som guidar till rätt papper</title>
		<link>http://www.csripraktiken.se/2009/06/02/iphone-applikationen-som-guidar-till-ratt-papper/</link>
		<comments>http://www.csripraktiken.se/2009/06/02/iphone-applikationen-som-guidar-till-ratt-papper/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 02 Jun 2009 07:00:21 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Redaktionen</dc:creator>
				<category><![CDATA[Detaljhandel]]></category>
		<category><![CDATA[Notiser]]></category>
		<category><![CDATA[Produktansvar]]></category>
		<category><![CDATA[Tillverkning & Produktion]]></category>
		<category><![CDATA[Greenpeace]]></category>
		<category><![CDATA[iPhone]]></category>
		<category><![CDATA[konsumentmakt]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.csripraktiken.se/?p=4031</guid>
		<description><![CDATA[Om man bryr sig om skogen och miljön i stort - vilket papper ska man då köpa när man funderar på exempelvis hushållspapper eller toapapper. En ny iPhone-applikation från Greenpeace hjälper amerikanska kunder att göra ett smart val.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Den <a href="http://appshopper.com/education/greenpeace-tissue-guide">nya gratisapplikationen från Greenpeace</a> gör det enkelt att välja papper eftersom den innehåller betyglistor, rekommendationer om vilka produkter som är okej (de som är gjorda av minst 50% återvunnet papper och inte är klorblekta) och vilka som man bör undvika.</p>
<p>Totalt finns över 100 produkter med i applikationen (som är gjord för den amerikanska marknaden) som är ett spännande exempel på att ideella organisationer börjar begripa hur de på ett väldigt konkret sätt kan agera i sin roll som trovärdiga konsumentrådgivare. Och samtidigt hittar man ett nytt sätt att påverka företag &#8211; för vad påverkar ett bolag mer än kunder som röstar med plånboken?</p>
<p>För den som vill ha mer konsumentråd av traditionellare slag i sin iPhone (även ur ett miljöperspektiv) finns naturligtvis också <a href="http://www.goodguide.com/about/mobile">GoodGuide</a> med över 70 000 produkter.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.csripraktiken.se/2009/06/02/iphone-applikationen-som-guidar-till-ratt-papper/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Italienska Ferrero har bäst rykte i världen, följt av Ikea och Johnson &amp; Johnson</title>
		<link>http://www.csripraktiken.se/2009/05/11/italienska-ferrero-har-bast-rykte-i-varlden-foljt-av-ikea-och-johnson-johnson/</link>
		<comments>http://www.csripraktiken.se/2009/05/11/italienska-ferrero-har-bast-rykte-i-varlden-foljt-av-ikea-och-johnson-johnson/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 11 May 2009 06:56:02 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Redaktionen</dc:creator>
				<category><![CDATA[Detaljhandel]]></category>
		<category><![CDATA[Etik]]></category>
		<category><![CDATA[Hälsa & Sjukvård]]></category>
		<category><![CDATA[I fokus - högerspalt]]></category>
		<category><![CDATA[Livsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[Ferrero]]></category>
		<category><![CDATA[Ikea]]></category>
		<category><![CDATA[Johnson & Johnson]]></category>
		<category><![CDATA[rykte]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.csripraktiken.se/?p=3974</guid>
		<description><![CDATA[I en undersökning kring vilka företag som har bäst rykte i världen, hamnar den italienska chokladtillverkaren i toppen, före Ikea och Johnson &#038; Johnson som båda låg i toppen på förra årets lista. Förra årets vinnare Toyota och Google har samtidigt rasat ordentligt på listan.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Det är <a href="http://www.reputationinstitute.com/advisory-services/global-pulse">the Reputation Institute</a> som varje år gör en undersökning bland allmänheten i 32 länder för att ranka världens 600 största företag efter trovärdighet, hur beundrade de är, vilken respekt de ingiver och allmän känsla för bolaget på deras respektive hemmamarknader. Trots den ekonomiska nedgången har företagen fortfarande gott rykte även om vissa branscher, som bank och försäkring, tappat en hel del i trovärdighet det sista året. Faktum är att de fem bolag som tappat mest i placeringar <a href="http://www.csripraktiken.se/2008/11/12/toyota-google-och-ikea-i-toppen-over-listor-pa-bolag-med-bast-rykte-i-varlden/">sedan förra årets lista</a> alla är i bank- och försäkringsbranschen, enligt <a href="http://www.forbes.com/2009/05/05/world-reputable-companies-leadership-reputation.html">Forbes.com</a>. Intressant nog har även förra årets vinnare, Toyota och Google, har tappat en del och hamnar nu på 59:e och 23:e plats.</p>
<p>Ikea är det enda skandinaviska bolaget i toppen. Nästa skandinaviska bolag, danska AP Møller-Maersk kommer först på 31:a plats, följt av Nokia på 45:e plats. Hela listan finns på <a href="http://www.forbes.com/2009/05/06/world-reputable-companies-leadership-reputation-table.html">Forbes.com</a>.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.csripraktiken.se/2009/05/11/italienska-ferrero-har-bast-rykte-i-varlden-foljt-av-ikea-och-johnson-johnson/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
