Lorie Wigle är chef för Eco-Technology på Intel och den som är ansvarig för att bolagets produkter både produceras så hållbart som möjligt och för att de är så energieffektiva som möjligt. Hon är också ordförande i Climate Savers Computing Initiative, en koalition av företag som jobbar för att öka energieffektiviteten hos datorer och servers. I intervjun berättar Wigle bland annat hur det kan komma sig att företag som normalt konkurrerar om att presentera nya produkter i en rasande hastighet väljer att samarbeta om att förbättra energieffektiviteten.

I programmet ger Wigle också råd om var man ska börja om man vill minska klimatpåverkan hos sina it-system och så svarar hon på en fråga från en av våra läsare; är det möjligt att applicera cradle-to-cradle-tänkande när man producerar mikroprocessorer?

Du hör hela intervjun i vårt poddradioprogram CSR i Praktiken Live. Klicka ovan för att börja lyssna. Du kan också lyssna på programmet via iTunes.

Fotnot: I intervjun talar Wigle om att Climate Savers Computing Initiative sparat energi motsvarande 37 miljoner ton CO2. Det är nästan 70% av målet att spara 54 miljoner ton CO2 innan 1/7 2011 – (CSCI har förskjutet kalenderår).

Hanlon och Frost menar att den grundläggande orsaken till Googles senaste agerande är att ”cyberattackerna” – som inneburit intrång (eller försök därtill) i ett antal människorättsaktivisters e-postkonton – har visat att företaget inte klarar att skydda sina användares personliga information. Detta innebär i sig en stor affärsrisk för ett IT-bolag, vare sig man vurmar för mänskliga rättigheter eller inte. Hanlon och Frost skriver:

“As Google has said, the attack was on ‘corporate infrastructure’ and ‘theft of intellectual property’. We infer that the attack was so severe that it put the company’s business model at risk. Moreover, the company could not protect personal information of individuals. This suggests that Google’s withdrawal has nothing to do with human rights; rather, it has to do with Google’s inability to protect the personal information of its customers.

The helplessness of Google to protect client information would surely have brought catastrophic consequences for its business. This is the reason Google pulled-out. The human rights claims are a public justification from a company that has come under consistent home-based criticism for operating in the Mainland. Positioning the firm as a champion of human rights wins more support than acknowledging the continuous uncertainty of doing business in the Mainland.”

(CSR Asia Weekly, Vol. 6, Week 13, min betoning.)

Författarna pekar på att Google erbjuder sina tjänster i ett flertal andra länder som också kränker mänskliga rättigheter. Varför har inte Google lämnat exempelvis Vietnam, Mexico eller Ryssland?

Samtidigt är det inte bara Google som motiverar affärsbeslut på publikfriande människorättsliga grunder. Hanlon och Frost nämner bl.a. amerikanska Go Daddy som säljer domännamn i Kina. Företagets ledning har i spåren av Googles agerande högtidligt kungjort att man lämnar den kinesiska marknaden för att man är ”concerned for the security of individuals”. Samtidigt har företagets verksamhet i Kina gått dåligt på sistone, och man har en marknadsandel på mindre än en tiondels procent… Ytterligare exempel på företag som agerat på liknande sätt ges i texten, och författarna frågar: ”Are we seeing the development here of a public rhetoric that might one day be known as the ‘Google Defence’? ”

Rob Hanlon och Stephen Frost tar vidare upp frågan om huruvida Human Right Watch, Amnesty International och andra människorättsgruppers berömmande tillrop efter Googles beslut verkligen är till gagn för människorättsfrågan i Kina. Det korta svaret är: nej. Istället för att hylla företag för symboliska handlingar borde organisationerna istället peka på vikten av att företag på ett strategiskt sätt hanterar affärsrisker kopplade till MR, menar författarna.

Jag kan rekommendera den som intresserar sig för problematiken som Google-fallet innebär att läsa hela artikeln. Den kritiska analysen är en uppfriskande motvikt till den glada CSR-kör som sjungit Googles lov på sistone (utan att för den skull göra något utlåtande om huruvida det var en bra idé av Google att lämna Kina).

—

Se även: Utländska företags ansvar för yttrandefriheten på internet i Kina (csriasien.se, november 2009)

Ytterligare skäl som anfördes var att de kvinnliga anställda inte tyckte att det behövdes, eller att de anställda mestadels var kvinnor över fertil ålder, eller män. Här kan man förstås fundera på orsaker och verkan – om det möjligen kan vara så att de kvinnor som är i behov av amnings/pumpningsmöjligheter på jobbet helt enkelt håller sig borta från näringslivet när sådana möjligheter inte ges, och att företagen bara ser till sina nuvarande anställda och inte till de som stängs ute?

Men från och med april kommer alltså en ny lag att föreskriva att alla företag och myndigheter med en golvyta större än 500 kvadratmeter ordnar enskilda amningsrum för sina anställda. Annars kan det bli böter på 6 000-30 000 NT (motsvarande 1 360- 6 800 SEK).

Vissa företag har dock redan tagit egna intiativ. Taiwan Mobile erbjuder kostnadsfri användning av kylskåp, steriliseringsutrusting och bröstpump. Företaget har även anlitat sjuksköterskor som kan hjälpa till med information. Tack vare allt detta är nu amningsfrekvensen uppe i 94 procent bland småbarnsmödrarna, och de flesta fortsätter tills barnen är minst ett år. Snittet för Taiwan som helhet är annars att 54 procent ammar den första månaden och 26 procent efter fyra månader.

Det är första gången återvunnet material används i de olympiska medaljerna. Varje medalj är 100 millimeter i diameter, sex millimeter tjock och väger runt ett halvt kilo styck.

Världens mest hållbara företag är General Electric, följd av energijätten Pacific Gas and Electric och logistikföretaget TNT. H&M är bästa bolag i Skandinavien med sin fjärde plats. Andra skandinaviska bolag på listan är Atlas Copco, Novozyme, Vestas, Novo Nordisk, SCA, Statoil och Neste. Hela listan hittar du här.

Heaps säger att han tror att företag och investerare skulle vara mindre skeptiska mot hållbarhet om företagen var mer transparenta. “En av de saker som har hållit tillbaka hållbarhetsfrågan på Wall Street är att företag har verkat i det tysta. Man måste vara transparent om man som företag ska bli tagen på allvar. Först då kan man gå bortom plattityder och diskutera saker som människor verkligen bryr sig om.

Heaps says he believes that consumers and investors will be less jaded about sustainability if companies are more transparent. “One of the things that have held back the sustainability movement on Wall Street is that on many of these issues, companies operate in a black box,” he says. “You need to have transparency if you want people to take you seriously. Then you can get beyond platitudes and discuss issues that people really care about.”

För att få ett annat perspektiv ombads CSR i Praktiken.se’s chefredaktör Per Grankvist att leda ett samtal med Ann-Sofie Olsson, chef CSR och Public Affairs på Svenska Spel, Stina Billinger, CSR-ansvarig på SPP och Malin Sparf-Rydberg Sustainability Director på Tele2 där de delade med sig av sina erfarenheter av vilka frågor investerare ställer på bolagen, ur ett hållbarhetsperspektiv.

Diskussionen spelades in exklusivt för vårt poddradioprogram CSR i Praktiken Live. (ca 31.00 min)
Du kan både lyssna och ladda ner programmet på den här sidan eller ladda ner programmen från iTunes.

Om du är intresserad av att bidra med dina erfarenheter kring investerarnas syn på hållbarhet, kommentera nedan eller gå till vår grupp på LinkedIn.com och delta i diskussionen.

Det som kör kampanjen (se en av reklamfilmerna nedan) intressant är att det är ett tydligt exempel på att energieffektivitet börjar bli en fråga som så många ser som viktig, både för klimatet och för de potentiella besparingarna, att man kan skapa en kampanj enbart kring den frågan. Det hjälper naturligtvis att nätverksrouters är en lågengagemangprodukt – i de annonser där bilfabrikanter lyfter fram den låga bränsleförbrukningen gör man ju det som en extra bonus utöver det faktum att bilen är trevlig att köra och väcker känslor i sig.

I sin enkelhet är det ett fantastiskt exempel på när ett företag tar hänsyn till omvärlden i sina dagliga aktioner. Just nu görs runt 200 twitterinlägg i minuten om valet i Iran och de efterföljande kravallerna som pågår i skrivande stund. (Klicka här för att följa Twitterflödet)

Det är också ett exempel som väl värt att studera för svenska företag som alltför ofta förväxlar ett engagemang för demokrati med att engagera sig politiskt. Inför EU-valet var det mycket få, om ens några, svenska företag som tog ställning för demokratin och uppmanade sina anställda och kunder att gå att rösta. Som kontrast var många amerikanska bolag mycket aktiva inför presidentvalet med att uppmana kunder och allmänhet att utnyttja sin demokratiska rättighet och rösta.

Som juridiska personer är företag lika stor del av samhället som personer av kött och blod och det borde därför vara lika självklart för företag att engagera sig för att slå vakt om demokratiska fri och rättigheter som det är för enskilda personer att göra det. För även om det till en början verkar som att man inte kan påverka den den demokratiska processen så kan man i alla fall säkerställa att man inte hindrar den vilket i praktiken kan innebära något så enkelt och samtidigt så viktigt som att förlägga systemunderhåll så att det blir på nattetid i ett land där befolkningen kämpar för sina demokratiska rättigheter

Grundinställningen, som lett fram till detta arbete, bygger på en tro om att bidrag i form av specialistkompetens och personliga insatser istället för direkt ekonomiskt stöd ger en mer långsiktig och hållbar utveckling för både mottagare, medarbetare och företag.

Tanken är att Accenture, genom att bidra med kompetenser inom t.ex. Management, IT och Outsourcing ska kunna stödja organisationernas utvecklingsarbete och därmed hjälpa till självhjälp i de olika länderna. Samtidigt innebär dess utvecklingsprogram att medarbetarna erbjuds en unik möjlighet att utvecklas både i sin yrkesroll och personligt. Att arbeta i ett annat land för en icke vinstdrivande organisation är en unik chans till kompetens- och personlig utveckling för medarbetarna och samtidigt ett effektivt sätt för företaget att attrahera, behålla och utveckla sina medarbetare och stärka sitt varumärke.   Här har man alltså gått längre än det mer traditionella välgörenhetsinsatserna i form av ekonomiskt stöd och sponsring och istället fusionerat företagets och medarbetarens intressen, samtidigt som man bidrar till en ökad välfärd och kunskap i utvecklingsländer.

I framtiden är gissningsvis denna typ av utvecklingsprogram betydligt mer vanligt förekommande. Förhoppningsvis är detta början till att förflytta CSR arbetet högre upp på företagens agenda och längre ut i verkligheten!