<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:itunes="http://www.itunes.com/dtds/podcast-1.0.dtd"
	xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/"
>

<channel>
	<title>Affärstidningen CSR i Praktiken.se &#187; IT &amp; Telekom</title>
	<atom:link href="http://www.csripraktiken.se/category/bransch/ittelekom/feed/rss/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.csripraktiken.se</link>
	<description>Sveriges största affärstidningen med fokus på hållbarhet och lönsamhet</description>
	<lastBuildDate>Thu, 11 Mar 2010 07:50:24 +0000</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.9.1</generator>
	<language>sv</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
		<!-- podcast_generator="podPress/8.8" - maintenance_release="8.8.4" -->
		<copyright>Copyright &#xA9; 2010 Affärstidningen CSR i Praktiken.se </copyright>
		<managingEditor>pgrankvist@yahoo.com ()</managingEditor>
		<webMaster>pgrankvist@yahoo.com ()</webMaster>
		<category>posts</category>
		<ttl>1440</ttl>
		<itunes:keywords></itunes:keywords>
		<itunes:subtitle></itunes:subtitle>
		<itunes:summary>Sveriges stouml;rsta affauml;rstidningen med fokus paring; haring;llbarhet och louml;nsamhet</itunes:summary>
		<itunes:author></itunes:author>
		<itunes:category text="Society &amp; Culture"/>
		<itunes:owner>
			<itunes:name></itunes:name>
			<itunes:email>pgrankvist@yahoo.com</itunes:email>
		</itunes:owner>
		<itunes:block>No</itunes:block>
		<itunes:explicit>no</itunes:explicit>
		<itunes:image href="http://www.csripraktiken.se/wp-content/uploads/podcast/csripraktikenlive.jpg" />
		<image>
			<url>http://www.csripraktiken.se/wp-content/uploads/podcast/csripraktikenlive.jpg</url>
			<title>Affärstidningen CSR i Praktiken.se</title>
			<link>http://www.csripraktiken.se</link>
			<width>144</width>
			<height>144</height>
		</image>
		<item>
		<title>Medaljerna på OS är tillverkade av elskrot</title>
		<link>http://www.csripraktiken.se/2010/02/23/medaljerna-pa-os-ar-tillverkade-av-elskrot/</link>
		<comments>http://www.csripraktiken.se/2010/02/23/medaljerna-pa-os-ar-tillverkade-av-elskrot/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 23 Feb 2010 08:20:21 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Redaktionen</dc:creator>
				<category><![CDATA[IT & Telekom]]></category>
		<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Produktansvar]]></category>
		<category><![CDATA[Sopor & Återvinning]]></category>
		<category><![CDATA[Sport & Fritid]]></category>
		<category><![CDATA[återvinning]]></category>
		<category><![CDATA[brons]]></category>
		<category><![CDATA[elektronik]]></category>
		<category><![CDATA[guld]]></category>
		<category><![CDATA[medalj]]></category>
		<category><![CDATA[os]]></category>
		<category><![CDATA[silver]]></category>
		<category><![CDATA[skrot]]></category>
		<category><![CDATA[Vancouver]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.csripraktiken.se/?p=5573</guid>
		<description><![CDATA[Under de olympiska spelen och de efterföljande paraolympiska spelen delas över 1 000 medaljer ut. För första gången är dock en del av råmaterialet återvunnet från datorer och bildskärmar som lämnats in i Kanada.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Tack vare kunskapen hos återvinningsbolaget <a href="http://www.teck.com/Generic.aspx?PAGE=About+Us+Pages%2fVancouver+2010+Pages%2fMetals+to+Medals&amp;portalName=tc">Teck</a> i Vancouver har man kunnat ta vara på en liten del av de 140 000 ton elskrot som återvinns i Kanada vart år och som annars skulle slutat på tippen. Lite mer än 1,5 procent av varje guldmedalj består av metaller som kommer från bildrör, datordelar, moderkort och annat skrot. Bronsmedaljerna består av lite mer än en procent elskrot medan silvermedaljerna bara består av en liten del.</p>
<p>Det är första gången återvunnet material används i de olympiska medaljerna. Varje medalj är 100 millimeter i diameter, sex millimeter tjock och väger runt ett halvt kilo styck.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.csripraktiken.se/2010/02/23/medaljerna-pa-os-ar-tillverkade-av-elskrot/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Världens mest hållbara företag utsedda i Davos &#8211; flera skandinaviska bolag på listan</title>
		<link>http://www.csripraktiken.se/2010/01/29/varldens-mest-hallbara-foretag-utsedda-i-davos-flera-skandinaviska-bolag-pa-listan/</link>
		<comments>http://www.csripraktiken.se/2010/01/29/varldens-mest-hallbara-foretag-utsedda-i-davos-flera-skandinaviska-bolag-pa-listan/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 29 Jan 2010 06:01:42 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Redaktionen</dc:creator>
				<category><![CDATA[Detaljhandel]]></category>
		<category><![CDATA[Energi]]></category>
		<category><![CDATA[Fastigheter & Kontor]]></category>
		<category><![CDATA[Finans & Försäkring]]></category>
		<category><![CDATA[Frivilligsektorn]]></category>
		<category><![CDATA[Hem & Trädgård]]></category>
		<category><![CDATA[Hälsa & Sjukvård]]></category>
		<category><![CDATA[IT & Telekom]]></category>
		<category><![CDATA[Kultur & Media]]></category>
		<category><![CDATA[Livsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[Mode & Skönhet]]></category>
		<category><![CDATA[Offentlig sektor]]></category>
		<category><![CDATA[Restaurang]]></category>
		<category><![CDATA[Sopor & Återvinning]]></category>
		<category><![CDATA[Sport & Fritid]]></category>
		<category><![CDATA[Tillverkning & Produktion]]></category>
		<category><![CDATA[Tjänster]]></category>
		<category><![CDATA[Transport & Resor]]></category>
		<category><![CDATA[Universitet & skola]]></category>
		<category><![CDATA[atlas copco]]></category>
		<category><![CDATA[General Electric]]></category>
		<category><![CDATA[H&M]]></category>
		<category><![CDATA[Neste]]></category>
		<category><![CDATA[Novo Nordisk]]></category>
		<category><![CDATA[Novozyme]]></category>
		<category><![CDATA[Pacific Gas & Electric]]></category>
		<category><![CDATA[SCA]]></category>
		<category><![CDATA[Statoil]]></category>
		<category><![CDATA[TNT]]></category>
		<category><![CDATA[Vestas]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.csripraktiken.se/?p=5401</guid>
		<description><![CDATA[I takt med att hållbarhetsbegreppet blir allt mer etablerat, med sina tre ben; ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet, är det logiskt att man börjar göra listor över de mest hållbara företagen i världen. Kanadensiska affärstidningen Corporate Knights (som lite liknar en pappersversion av CSR i Praktiken .se) har utvärderat världens 3000 största företag utifrån 11 olika faktorer inom hållbarhet och gjort en gedigen lista. Glädjande nog är ett svenskt bolag med i den absoluta toppen.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Resultatet presenterades i Davos och i en kommentar säger Corporate Knights chefredaktör Toby Heaps att för att bli betraktad som hållbar på riktigt måste företag &#8220;klämma fyra gånger mer värde ur varje resurs de använder&#8221;.</p>
<p>Världens mest hållbara företag är General Electric, följd av energijätten Pacific Gas and Electric och logistikföretaget TNT. H&amp;M är bästa bolag i Skandinavien med sin fjärde plats. Andra skandinaviska bolag på listan är Atlas Copco, Novozyme, Vestas, Novo Nordisk, SCA, Statoil och Neste. <a href="http://www.forbes.com/2010/01/26/most-sustainable-companies-leadership-citizenship-100.html?partner=alerts">Hela listan hittar du här</a>.</p>
<p>Heaps säger att han tror att företag och investerare skulle vara mindre skeptiska mot hållbarhet om företagen var mer transparenta. &#8220;En av de saker som har hållit tillbaka hållbarhetsfrågan på Wall Street är att företag har verkat i det tysta. Man måste vara transparent om man som företag ska bli tagen på allvar. Först då kan man gå bortom plattityder och diskutera saker som människor verkligen bryr sig om.</p>
<p>Heaps says he believes that consumers and investors will be less jaded about sustainability if companies are more transparent. &#8220;One of the things that have held back the sustainability movement on Wall Street is that on many of these issues, companies operate in a black box,&#8221; he says. &#8220;You need to have transparency if you want people to take you seriously. Then you can get beyond platitudes and discuss issues that people really care about.&#8221;</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.csripraktiken.se/2010/01/29/varldens-mest-hallbara-foretag-utsedda-i-davos-flera-skandinaviska-bolag-pa-listan/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>6</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Adobe installerar stående vindturbiner</title>
		<link>http://www.csripraktiken.se/2010/01/26/adobe-installerar-staende-vindturbiner/</link>
		<comments>http://www.csripraktiken.se/2010/01/26/adobe-installerar-staende-vindturbiner/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 26 Jan 2010 15:36:06 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Redaktionen</dc:creator>
				<category><![CDATA[Energi]]></category>
		<category><![CDATA[Fastigheter & Kontor]]></category>
		<category><![CDATA[IT & Telekom]]></category>
		<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[video]]></category>
		<category><![CDATA[adobe]]></category>
		<category><![CDATA[vindkraft]]></category>
		<category><![CDATA[vindkraftverk]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.csripraktiken.se/?p=5351</guid>
		<description><![CDATA[Ett av USAs grönaste kontorskomplex, mjukvaruföretaget Adobes huvudkontor i San Jose har blivit ännu grönare. Häromveckan installerade man nya vertikala vindturbiner som kommer producera en del av kontorets elbehov.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Adobes huvudkontor, som fick <a href="http://www.csripraktiken.se/2007/04/17/amerikas-gronaste-kontor-resultatet-av-45-sma-energibesparande-atgarder/">pris som USAs miljövänligaste kontor 2007</a>, har installerat de 20 vindturbinerna på taket till parkeringshuset, mellan de tre kontorshusen. Turbinerna kan därmed kapitalisera på det naturliga draget. De vertikala turbinerna inte är lika effektiva som stora konventionella vindkraftverk men Adobe ändå med att verken ska producera 50 MW per år, rapporterar <a href="http://www.inhabitat.com/2010/01/11/adobe-headquarters-installs-20-building-integrated-wind-turbines/">Inhabitat</a>.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.csripraktiken.se/2010/01/26/adobe-installerar-staende-vindturbiner/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Perspektivet på hållbarhet varierar med ägarna</title>
		<link>http://www.csripraktiken.se/2010/01/18/perspektivet-pa-hallbarhet-varierar-med-agarna/</link>
		<comments>http://www.csripraktiken.se/2010/01/18/perspektivet-pa-hallbarhet-varierar-med-agarna/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 18 Jan 2010 19:00:59 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Redaktionen</dc:creator>
				<category><![CDATA[Etik]]></category>
		<category><![CDATA[Finans & Försäkring]]></category>
		<category><![CDATA[IT & Telekom]]></category>
		<category><![CDATA[Kultur & Media]]></category>
		<category><![CDATA[live]]></category>
		<category><![CDATA[podcast]]></category>
		<category><![CDATA[CSR i Praktiken Live]]></category>
		<category><![CDATA[etiska investeringar]]></category>
		<category><![CDATA[Malin Sparf Rydberg]]></category>
		<category><![CDATA[SPP]]></category>
		<category><![CDATA[SRI]]></category>
		<category><![CDATA[Stina Billinger]]></category>
		<category><![CDATA[Storebrand]]></category>
		<category><![CDATA[Svenska Spel]]></category>
		<category><![CDATA[Tele2]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.csripraktiken.se/?p=5257</guid>
		<description><![CDATA[De senaste åren har samhällsdebatten i Sverige svängt från att det vara en fråga om företag verkligen ska ta ansvar i samhället till att bli en fråga om hur mycket ansvar företag ska ta. Frågan är dock om ägarnas krav på bolagen också reflekterar denna perspektivförskjutning? Lyssna på hur Svenska Spel, SPP och Tele2 upplever det.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>När tidningen Affärsvärlden ordnade ett seminarium i december 2009 var temat investerarnas syn på bolagen och bland annat presenterades Hallvarsson &amp; Halvarssons undersökning om hur många av Europas största företag som har information om hållbarhetsarbetet på sina hemsidor.</p>
<p>För att få ett annat perspektiv ombads CSR i Praktiken.se&#8217;s chefredaktör Per Grankvist att leda ett samtal med Ann-Sofie Olsson, chef CSR och Public Affairs på Svenska Spel, Stina Billinger, CSR-ansvarig på SPP och Malin Sparf-Rydberg Sustainability Director på Tele2 där de delade med sig av sina erfarenheter av vilka frågor investerare ställer på bolagen, ur ett hållbarhetsperspektiv.</p>
<p>Diskussionen spelades in exklusivt för vårt poddradioprogram CSR i Praktiken <em>Live</em>. (ca 31.00 min)<br />
Du kan både lyssna och <a href="http://www.csripraktiken.se/wp-content/podcast/csripraktiken_live_04.mp3">ladda ner programmet på den här sidan</a> eller ladda ner programmen från <a href="http://itunes.apple.com/WebObjects/MZStore.woa/wa/viewPodcast?id=329970224">iTunes</a>.</p>
<p><em>Om du är intresserad av att bidra med dina erfarenheter kring investerarnas syn på hållbarhet, kommentera nedan eller <a href="ttp://www.linkedin.com/groups?gid=1957767&amp;trk=hb_side_g">gå till vår grupp på LinkedIn.com</a> och delta i diskussionen. </em></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.csripraktiken.se/2010/01/18/perspektivet-pa-hallbarhet-varierar-med-agarna/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
<enclosure url="http://www.csripraktiken.se/wp-content/podcast/csripraktiken_live_04.mp3" length="44013318" type="audio/mpeg" />
		<enclosure url="http://www.csripraktiken.se/podpress_trac/feed/5257/0/csripraktiken_live_04.mp3" length="42" type="audio/mpeg"/>
<itunes:duration>32:00</itunes:duration>
		<itunes:subtitle>Nauml;r tidningen Affauml;rsvauml;rlden ordnade ett seminarium i december 2009 var temat investerarnas syn paring; bolagen och bland annat presenterades Hallvarsson #38; Halvarssons undersouml;kning om hur ...</itunes:subtitle>
		<itunes:summary>De senaste aring;ren har samhauml;llsdebatten i Sverige svauml;ngt fraring;n att det vara en fraring;ga om fouml;retag verkligen ska ta ansvar i samhauml;llet till att bli en fraring;ga om hur mycket ansvar fouml;retag ska ta. Fraring;gan auml;r dock om auml;garnas krav paring; bolagen ocksaring; reflekterar denna perspektivfouml;rskjutning? Lyssna paring; hur Svenska Spel, SPP och Tele2 upplever det.</itunes:summary>
		<itunes:keywords>Etik,,Finans,,Fouml;rsauml;kring,,IT,,Telekom,,Kultur,,Media,,live,,podcast</itunes:keywords>
		<itunes:author>pgrankvist@yahoo.com</itunes:author>
		<itunes:explicit>no</itunes:explicit>
		<itunes:block>No</itunes:block>
	</item>
		<item>
		<title>Med energieffektivitet som vapen har Nortel förklarat krig mot Cisco</title>
		<link>http://www.csripraktiken.se/2009/06/22/med-energieffektivitet-som-vapen-har-nortel-forklarat-kring-mot-cisco/</link>
		<comments>http://www.csripraktiken.se/2009/06/22/med-energieffektivitet-som-vapen-har-nortel-forklarat-kring-mot-cisco/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 22 Jun 2009 07:00:55 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Redaktionen</dc:creator>
				<category><![CDATA[Energi]]></category>
		<category><![CDATA[IT & Telekom]]></category>
		<category><![CDATA[Klimat]]></category>
		<category><![CDATA[Kommunikation]]></category>
		<category><![CDATA[video]]></category>
		<category><![CDATA[Cisco]]></category>
		<category><![CDATA[kampanj]]></category>
		<category><![CDATA[Nortel]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.csripraktiken.se/?p=4426</guid>
		<description><![CDATA[Nortel Networks, som producerar nätverksutrustning, har fått pris för sin kampanj där man förklarat krig mot huvudkonkurrenten Cisco med energieffektivitet som främsta argument.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>När reklamtävlingen Effie Award avgjordes fick Nortel pris i David vs Goliath-kategorin för sin kampanj &#8220;How much is your network costing you?&#8221; som fokuserar på att Nortels utrustning är 40% mer energieffektiv än branschdominanten Ciscos jämförbara produkter. I ett försök att hjälpa företag sänka sina energikostnader och samtisigt minska sina utsläpp lanserade Nortel kampanjen för att försöka få kunder att besöka Nortels <a href="http://www33.nortel.com/energycalculator/en/saveenergy.html">energieffektivitetskalkylator</a> som ger skräddarsydda fakta, beräknar hur mycket man kan spara och gör det möjligt för kunderna att jämföra Nortels produkter med Ciscos, sida vid sida.</p>
<p>Det som kör kampanjen (se en av reklamfilmerna nedan) intressant är att det är ett tydligt exempel på att energieffektivitet börjar bli en fråga som så många ser som viktig, både för klimatet och för de potentiella besparingarna, att man kan skapa en kampanj enbart kring den frågan. Det hjälper naturligtvis att nätverksrouters är en lågengagemangprodukt &#8211; i de annonser där bilfabrikanter lyfter fram den låga bränsleförbrukningen gör man ju det som en extra bonus utöver det faktum att bilen är trevlig att köra och väcker känslor i sig.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.csripraktiken.se/2009/06/22/med-energieffektivitet-som-vapen-har-nortel-forklarat-kring-mot-cisco/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Twitter flyttar på systemuppdatering av hänsyn till Iranska folket</title>
		<link>http://www.csripraktiken.se/2009/06/16/twitter-flyttar-pa-systemuppdatering-av-hansyn-till-iranska-folket/</link>
		<comments>http://www.csripraktiken.se/2009/06/16/twitter-flyttar-pa-systemuppdatering-av-hansyn-till-iranska-folket/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 16 Jun 2009 15:09:30 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Redaktionen</dc:creator>
				<category><![CDATA[IT & Telekom]]></category>
		<category><![CDATA[Kultur & Media]]></category>
		<category><![CDATA[demokrati]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[politik]]></category>
		<category><![CDATA[Twitter]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.csripraktiken.se/?p=4419</guid>
		<description><![CDATA[Mikrobloggsajten Twitter skulle egentligen ha genomfört ett planerat systemunderhåll sent ikväll, (tisdag kväll, Pacific Standard Time, PST) men den senaste tidens händelseutveckling efter valet i Iran har gjort att man flyttat tiden för underhåll till mitt på dagen, PST).]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Systemuppgraderingen var planerad sedan en längre tid men efter att Twitters nätverkspartner <a href="http://www.nttamerica.com/">NTT America</a> uppmärksammat <a href="http://blog.twitter.com/2009/06/down-time-rescheduled.html#links">Twitter</a> på vilken viktig roll deras tjänst spelar, som en av de få fria kvarvarande kommunikationskanalerna i Iran efter valet, har man tänkt om. Systemunderhållet har på NTT Americas rekommendation flyttats till att genomföras vad som är mitt på dagen i San Francisco men mitt i natten i Iran.</p>
<p>I sin enkelhet är det ett fantastiskt exempel på när ett företag tar hänsyn till omvärlden i sina dagliga aktioner. Just nu görs runt 200 twitterinlägg <em>i minuten</em> om valet i Iran och de efterföljande kravallerna som pågår i skrivande stund. (<a href="http://twitter.com/#search?q=%23Iranelection">Klicka här för att följa Twitterflödet</a>)</p>
<p>Det är också ett exempel som väl värt att studera för svenska företag som alltför ofta förväxlar ett engagemang för demokrati med att engagera sig politiskt. Inför EU-valet var det mycket få, om ens några, svenska företag som tog ställning för demokratin och uppmanade sina anställda och kunder att gå att rösta. <a href="http://www.csripraktiken.se/2008/11/04/rosta-och-far-en-gratis-kaffe-som-tack-for-hjalpen/">Som kontrast var många amerikanska bolag mycket aktiva inför presidentvalet med att uppmana kunder och allmänhet att utnyttja sin demokratiska rättighet och rösta</a>.</p>
<p>Som juridiska personer är företag lika stor del av samhället som personer av kött och blod och det borde därför vara lika självklart för företag att engagera sig för att slå vakt om demokratiska fri och rättigheter som det är för enskilda personer att göra det. För även om det till en början verkar som att man inte kan påverka den den demokratiska processen så kan man i alla fall säkerställa att man inte hindrar den vilket i praktiken kan innebära något så enkelt och samtidigt så viktigt som att förlägga systemunderhåll så att det blir på nattetid i ett land där befolkningen kämpar för sina demokratiska rättigheter</p>
<div id="AppleMailSignature">
<div>
<div>
<div>
<div></div>
</div>
</div>
</div>
</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.csripraktiken.se/2009/06/16/twitter-flyttar-pa-systemuppdatering-av-hansyn-till-iranska-folket/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Konsulterna kompetensutvecklar i utvecklingsländer</title>
		<link>http://www.csripraktiken.se/2009/05/04/konsulterna-kompetensutvecklar-i-utvecklingslander/</link>
		<comments>http://www.csripraktiken.se/2009/05/04/konsulterna-kompetensutvecklar-i-utvecklingslander/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 04 May 2009 07:00:23 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Redaktionen</dc:creator>
				<category><![CDATA[IT & Telekom]]></category>
		<category><![CDATA[Insamling & bistånd]]></category>
		<category><![CDATA[Strategi]]></category>
		<category><![CDATA[Tjänster]]></category>
		<category><![CDATA[Volontärer]]></category>
		<category><![CDATA[Accenture]]></category>
		<category><![CDATA[företagsvolontärer]]></category>
		<category><![CDATA[volontär]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.csripraktiken.se/?p=3894</guid>
		<description><![CDATA[Att inkludera CSR som en del av företagsstrategin blir mer och mer vanligt i näringslivet. Fortfarande skönjs dock stor variation mellan företagens CSR arbete, både i storlek och kvalitet. Accenture är ett av de företag som tagit chansen att både kompetensutveckla sina konsulter och bidra till utvecklingen i världen genom ett  utvecklingsprogram med hållbarhetsprofil.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Genom att erbjuda medarbetarna möjligheten att arbeta med sm företagsvolontärer med konsultuppdrag i utvecklingsländer över hela världen har <a href="http://www.accenture.se">Accenture</a> lyckats omsätta företagets CSR ambitioner i praktiken genom sina program <a href="http://www.accenture.com/Countries/Sweden/About_Accenture/Sponsorships/iSverige.htm"><span id="ACNAuthenticPlaceholder1">VSO (Voluntary Services Overseas) och ADP (Accenture Development Partnerships).</span></a></p>
<p>Grundinställningen, som lett fram till detta arbete, bygger på en tro om att bidrag i form av specialistkompetens och personliga insatser istället för direkt ekonomiskt stöd ger en mer långsiktig och hållbar utveckling för både mottagare, medarbetare och företag.</p>
<p>Tanken är att Accenture, genom att bidra med kompetenser inom t.ex. Management, IT och Outsourcing ska kunna stödja organisationernas utvecklingsarbete och därmed hjälpa till självhjälp i de olika länderna. Samtidigt innebär dess utvecklingsprogram att medarbetarna erbjuds en unik möjlighet att utvecklas både i sin yrkesroll och personligt. Att arbeta i ett annat land för en icke vinstdrivande organisation är en unik chans till kompetens- och personlig utveckling för medarbetarna och samtidigt ett effektivt sätt för företaget att attrahera, behålla och utveckla sina medarbetare och stärka sitt varumärke.   Här har man alltså gått längre än det mer traditionella välgörenhetsinsatserna i form av ekonomiskt stöd och sponsring och istället fusionerat företagets och medarbetarens intressen, samtidigt som man bidrar till en ökad välfärd och kunskap i utvecklingsländer.</p>
<p>I framtiden är gissningsvis denna typ av utvecklingsprogram betydligt mer vanligt förekommande. Förhoppningsvis är detta början till att förflytta CSR arbetet högre upp på företagens agenda och längre ut i verkligheten!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.csripraktiken.se/2009/05/04/konsulterna-kompetensutvecklar-i-utvecklingslander/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Nu ingår även socialt ansvarstagande i TCO-märkningen</title>
		<link>http://www.csripraktiken.se/2009/04/28/nu-ingar-aven-socialt-ansvarstagande-i-tco-markningen/</link>
		<comments>http://www.csripraktiken.se/2009/04/28/nu-ingar-aven-socialt-ansvarstagande-i-tco-markningen/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 28 Apr 2009 05:00:46 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Redaktionen</dc:creator>
				<category><![CDATA[Fastigheter & Kontor]]></category>
		<category><![CDATA[IT & Telekom]]></category>
		<category><![CDATA[Mänskliga Rättigheter]]></category>
		<category><![CDATA[Notiser]]></category>
		<category><![CDATA[Tillverkning & Produktion]]></category>
		<category><![CDATA[Uppförandekod]]></category>
		<category><![CDATA[skärm]]></category>
		<category><![CDATA[TCO]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.csripraktiken.se/?p=3904</guid>
		<description><![CDATA[När TCO Development uppdaterat sin standard ingår numera också krav på att leverantörerna av bildskärmar måste uppfylla vissa krav på socialt ansvarstagande för att då den godkänd.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>-  Med TCO Certified och det nya märket vill vi att det ska framgå tydligare att TCO-märkningen är mer än en miljömärkning. TCO-märkta produkter uppfyller både tuffa miljökrav och krav på bra användaregenskaper, säger Birgitta Halvarsson, Kommunikationsansvarig på TCO Development.</p>
<p>Det finns fem internationella standarder som företagen kan jobba utifrån när det gäller socialt ansvarstagande som godkänns av TCO Development. Bland annat handlar det om att respektera ILO:s kärnkonventioner. Mer om den nya märkningen finns på <a href="http://www.tcodevelopment.se/pls/nvp/Document.Show?CID=4146&amp;MID=456">TCO Developments hemsida</a>.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.csripraktiken.se/2009/04/28/nu-ingar-aven-socialt-ansvarstagande-i-tco-markningen/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Nya mobiltjänster och ökad konkurrens i Östafrika gynnar de fattigaste</title>
		<link>http://www.csripraktiken.se/2009/04/20/nya-mobiltjanster-och-okad-konkurrens-i-ostafrika-gynnar-de-fattigaste/</link>
		<comments>http://www.csripraktiken.se/2009/04/20/nya-mobiltjanster-och-okad-konkurrens-i-ostafrika-gynnar-de-fattigaste/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 20 Apr 2009 07:51:52 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Redaktionen</dc:creator>
				<category><![CDATA[Finans & Försäkring]]></category>
		<category><![CDATA[IT & Telekom]]></category>
		<category><![CDATA[afrika]]></category>
		<category><![CDATA[Kenya]]></category>
		<category><![CDATA[mobil]]></category>
		<category><![CDATA[Samhällsentreprenör]]></category>
		<category><![CDATA[telekom]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.csripraktiken.se/?p=3652</guid>
		<description><![CDATA[Antalet mobilanvändare i Afrika har ökat mer än dubbelt så snabbt som någon annanstans. Mobiltelefonin i Afrika fungerar som substitut för dålig infrastruktur och inskränkningar i yttrande- och pressfriheten men har också potential att bli centrala verktyg för entreprenörer på landsbygden.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Där få har tillgång till TV och än färre till internet är mobilen ett självklart verktyg för att hålla sig uppdaterad och också ett sätt att sprida viktig information, som under det tvivelaktiga och våldsamma valet i Kenya för drygt ett år sedan,  rapporterar <a href="http://cpj.org/2009/02/text-messaging-africa.php#more">Tom Rhodes på Committee to Protect Journalists (CPJ)</a>.</p>
<p>Endast några få procent av Afrikas befolkning har tillgång till internet (även om internetcaféerna på sina håll är många). Sms har kommit att bli ett skarpt, men också farligt verktyg i Afrika, skriver Rhodes. När media blockerades under valet i Kenya för ett år sedan fungerade sms och bloggande som viktiga informationskanaler, även om det samtidigt spreds rykten och hatmeddelanden. Men teknologin är här för att stanna och även traditionella nyhetsmedia runtom i Afrika introducerar nu mobiltjänster för att nå ut till fler på kortare tid. Tillgången till nyheter och media i Afrika ökar nu snabbt och beroendet av västerländsk media minskar, rapporterar CPJ.</p>
<p>Samtidigt erbjuds även allt fler tjänster via mobiltelefon. Ett exempel är money transfer services.<br />
I Kenya har Safaricoms två år gamla monopol på money transfer, <em>M-Pesa</em>, brutits när den första konkurrenten Zain fått klartecken för att starta sin nya Zaptjänst. M-Pesa har sina brister, men är ett billigt och smart substitut för banktjänster, inte minst för den grupp konsumenter med låga inkomster utan tillgång till bankkonto, <a href="http://www.africabusinesswire.com/articles/industry-news/zain-kenya-enters-the-mobile-money-transfer-market/">rapporterar Africa Business Wire</a>, som också <a href="http://www.africabusinesswire.com/articles/industry-news/an-improved-connectivity-infrastructure/">uppmärksammar att Safaricom nu uppskattas ha över 5 miljoner M-Pesaanvändare</a>. Den ökande efterfrågan på mobila tjänster sätter press på företag att utveckla nya, smartare lösningar till ett snabbt växande antal konsumenter med olika behov i en kontext där mobilen är central oavsett var man befinner sig; mitt ute på landsbygden eller i storstan.</p>
<p>Mobilanvändandet och efterfrågan på elektronik och nya mobila tjänster innebär unika utmaningar och möjligheter för företag. Exempelvis finns ett stort behov av solcellsteknik på de otaliga platser där elektricitet fortfarande saknas. I bästa fall kan mobil kommunikation och mobiltjänster användas som centrala verktyg för små entreprenörer på landsbygden, fungera som alternativa informationskanaler och bidra till hållbar utveckling runtom i Afrika.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.csripraktiken.se/2009/04/20/nya-mobiltjanster-och-okad-konkurrens-i-ostafrika-gynnar-de-fattigaste/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>HP minskade emballaget med 97% &#8211; och kunden fick mer på köpet</title>
		<link>http://www.csripraktiken.se/2009/03/24/hp-minskade-emballaget-med-97-och-kunden-fick-mer-pa-kopet/</link>
		<comments>http://www.csripraktiken.se/2009/03/24/hp-minskade-emballaget-med-97-och-kunden-fick-mer-pa-kopet/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 24 Mar 2009 07:20:19 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Redaktionen</dc:creator>
				<category><![CDATA[Detaljhandel]]></category>
		<category><![CDATA[I fokus - högerspalt]]></category>
		<category><![CDATA[IT & Telekom]]></category>
		<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Transport & Resor]]></category>
		<category><![CDATA[förpackning]]></category>
		<category><![CDATA[HP]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.csripraktiken.se/?p=1333</guid>
		<description><![CDATA[Vi lever i en värld där emballage och förpackningar finns i överflöd. Wal-Mart utmanade elektronikbranschen att tänka om och tänka nytt vilket gav oväntat bra resultat hos HP.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>När detaljhandelsjätten Wal-Mart bad <a href="http://h71036.www7.hp.com/hho/cache/605859-0-0-225-121.html?jumpid=ex_r602_go/walmartchallenge">elektronikföretagen att se över sina förpackningar för att minska deras miljöpåverkan</a> började HP fundera på vad man kunde göra och kom på en lösning som reducerade andelen förpackningsmaterial med 97%!  HP utvecklade nämligen en praktisk och tålig cykelbudsväskasom också kunde fungera som emballage för  sin energisnåla Pavilion Entertainment Notebook. Cykelbudsväskor är ju ofta konstruerade för att skydda datorer i vardagen så varför inte låta dem göra det också under transporten till butik, resonerade HP och började packa datorerna i väskorna redan på fabriken.</p>
<p>Väl i butik placeras väskan, som för övrigt är gjord av 100% återvunnet material, med dator och allt på hyllorna och kunderna lämnar sedan butikerna med sin nya dator i väskan och kan helt slippa att hantera förpackningsmaterial! Istället för att spendera pengar på förpackningsmaterial kan HP kosta på sig att lämna med en datorväska som både ger kunderna en känsla av mervärde och fungerar som ett levande exempel på bolagets miljöarbete.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.csripraktiken.se/2009/03/24/hp-minskade-emballaget-med-97-och-kunden-fick-mer-pa-kopet/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
