De tysta bussarna är dubbelt så bränslesnåla som jämförbara dieselbussar, har en räckvidd på ca 480 km mellan tankningen av vätgas som räknas ta mellan åtta och tio minuter. Tekniken i bussarna kommer från Ballars Power i Vancouver så bussarna är på fler än ett sätt föremål för lokalpatriotism. Bussarna, som har en livslängd på 15 år, kommer också vara föremål för uppmärksamhet långt efter spelen eftersom det också är första gången man gör ett storskaligt test med vätgasbussar i linjetrafik och dessutom i vinterklimat med besvärlig terräng.

Se mer om bussprojektet nedan.

Sedan många år är Det Naturliga Steget i princip osynligt som organisation i Sverige och den främsta orsaken är att de haft mycket att göra på andra håll och att de är värdelösa på att göra reklam för sig själva och vad de håller på med. Å andra sidan verkar de ha händerna fulla ändå med att hjälpa stora organisationer som Nike, Interface och Starbucks att ta ett helhetsgrepp om hållbarhetsfrågan. Men man hjälper även städer och regioner att ta ett helhetsgrepp på hållbarhet och en av de städer där man gjort mest skillnad är Whistler – centralorten för de flesta alpina grenarna i vinter-OS i Vancouver.

På webbplatsen stoltserar Whistler med att man av hållbarhetsskäl gjort Whistler Olympic Park ungefär 30 procent mindre än vad det från början var tänkt. Orsaken var att man inte ville undantränga natur i onödan. Man ändrade också layouten flera gånger för att undvika att hugga ner gammelskog eller tvingas dika ut vårmarker. Ett annat tecken på att parken är designad i enlighet med de fyra systemvillkoren är att man återvunnit så mycket möjligt – de träd som höggs ner togs till vara ända ut i toppen. Det som inte blev virke blev flis som återförts i naturen på plats som naturligt jordförbättringsmedel.

Ett annat av systemvillkoren är att inte hindra människor att tillgodose sina behov. Detta kan bland annat tolkas som att man inte ska betala löner som är så små att människor inte kan överleva, men också att man ska försöka se till att ursprungsbefolkningar gynnas. När Whistler Olympic Park konstruerades var det därför naturligt att se till att några av de lokala indianstammarna fick sin beskärda del av kontrakten och företags som ägs av både Squamish Nation och Lil’wat Nation fick byggkontrakt och kontrakt för att utveckla vandringsleder i området.

Klicka här för att se en video om hur Whistler Olympic Park planerats och byggts (8 min).

Nedan finns en film som Det Naturliga Steget i Kanada gjort om deras roll i Whistler.

Världens mest hållbara företag är General Electric, följd av energijätten Pacific Gas and Electric och logistikföretaget TNT. H&M är bästa bolag i Skandinavien med sin fjärde plats. Andra skandinaviska bolag på listan är Atlas Copco, Novozyme, Vestas, Novo Nordisk, SCA, Statoil och Neste. Hela listan hittar du här.

Heaps säger att han tror att företag och investerare skulle vara mindre skeptiska mot hållbarhet om företagen var mer transparenta. “En av de saker som har hållit tillbaka hållbarhetsfrågan på Wall Street är att företag har verkat i det tysta. Man måste vara transparent om man som företag ska bli tagen på allvar. Först då kan man gå bortom plattityder och diskutera saker som människor verkligen bryr sig om.

Heaps says he believes that consumers and investors will be less jaded about sustainability if companies are more transparent. “One of the things that have held back the sustainability movement on Wall Street is that on many of these issues, companies operate in a black box,” he says. “You need to have transparency if you want people to take you seriously. Then you can get beyond platitudes and discuss issues that people really care about.”

- Vårt mål är att inte göra förhandlingarna till en teknisk debatt, utan till en politisk debatt, svarar hon och förklarar; När debatten tillåts bli för teknisk blir den helt fastlåst, som var fallet några år sedan. Hedegaard menar alltså att ett alltför tekniskt perspektiv riskerar att medföra att parterna lätt fokuserar på vad som i dagsläget är rimligt, istället för det som är politiskt möjligt. Det är en del av politikens spelregler, att lägga fram strategiska förslag och sedan förhandla om det. Hon tog Kina som exempel:
- Den kinesiska regeringen har sagt att de tror att de är färdiga med sin industrialisering av landet någon gång mellan år 2020 och 2030 men har inte tidigare velat kommunicera när de tror att de kan nå sin topp innan de börjar minska utsläppen av växthusgaser. I juni noterade dock regeringen för första gången någonsin att man tror att toppen kommer inträffa 2035 men det är förmodligen bara ett förhandlingsbud, förklarade Hedegaard när vi träffade henne i juni.

Igår kom alltså Kina med vad man alltså ska se som ännu ett förhandlingsbud. I en artikel i DN pekar Karl Halding vid Stockholm Environmental Institute på att man faktiskt har tuffare mål på hemmaplan än vad som nu kommunicerats. Det glädjande med budet är också att det är visar att Kina förstått att ökad tillväxt inte automatiskt innebär ökade utsläpp. Man pratar ju om att minska koldioxidintensiteten per BNP vilket är att säga att man ska söka andra vägar än hittils.
“Grön tillväxt är svaret för oss” konstaterade professor Wu Jianmin från China Foreign Affairs University är han besökte Globe Forum i Stockholm i somras. Och betoningen låg lika mycket på det andra som det första ordet. För medan andra länder kan tänka sig tolerera minskad tillväxt, eller nolltillväxt om det så skulle krävas, är Kina fångade i sina egna löften om ökat välstånd för massorna. Kina måste helt enkelt ställa om till en grönt tillväxt för att undvika uppror i leden – för dem handlar det lika mycket om nationell säkerhet som att ta internationellt ansvar.

Den hetaste potatisen i utredningen är frågan om avdragsrätt eller inte för gåvor till ideell verksamhet i Sverige och andra länder. Denna fråga är ju långt ifrån ny, men utredningen har gjort att diskussionen tagit ny fart. Sektor3 har publicerat en rapport i ämnet och arrangerade också ett seminarium i Almedalen. Forum har diskuterat detta i olika sammanhang men har i dagsläget valt att kanalisera våra åsikter via FRII. Även i min egen organisation IOGT-NTO är denna fråga viktig, men vi är inte remissinstans och kommer eventuellt att lämna synpunkter till FRII.

FRII, vårt paraply för insamlingsorganisationer, är positiva till avdragsrätt men kritiska till den modell utredaren föreslagit. Mot bakgrund av detta vilja jag lyfta följande punkter till debatt:

• att utredningen, så ju lades fram så sent som i juni, är skriven med för mycket fokus på det tekniska och ekonomiska ur statens synvinkel: ”Såhär mycket skulle staten förlora om vi införde avdragsrätt”, i stället för att sätta in frågan i ett större sammanhang.
• att det egentligen är märkligt att Sverige som ett av mycket få länder INTE tillämpar detta.
• att frågan måste sättas in i ett större sammanhang där vi diskuterar HUR en stark, livskraftig, oberoende idéburen sektor skall finansieras: Statliga bidrag? Spelpengar? Möjlighet att ta emot avdragsgilla gåvor? Andra möjligheter?
• att det inte får bli en ”antingen-eller-fråga”. Jag anser att även om vi skulle få någon form av avdragsrätt så måste ändå möjligheten finnas kvar för idéburna organisationer att även finansiera sin verksamhet på andra sätt: En viss del statligt stöd bör finnas kvar för dem som vill och behöver, spel- och lotterier är fortsatt viktiga mm.
• att observera att utredningens förslag exkluderar stora grupper av sektorn, såsom kulturen och idrotten.
• att denna fråga förstås är mycket viktig för våra insamlingsorganisationer, men att det är viktigt att komma ihåg att sektorn är så mycket bredare än så när vi diskuterar framtida finansiering.
• att vi skall vara försiktiga i det här läget med att säga ett rungande JA eller NEJ eftersom detta är en mycket komplex fråga med många dimensioner. Men absolut JA till diskussioner i frågan!

Anna Carlstedt, Ordförande Forum för frivilligt socialt arbete och Ordförande IOGT-NTO

Det senaste draget för att bli effektivare är att man testat ett nytt system som gör det möjligt för polisbilarna att ha tillgång till el i bilarna för att driva lampor, radio, bärbara datorer och kameror i upp till fyra timmar utan att behöva ha motorn igång för att generera elen. Elen kommer från ett litet batteripaket som installeras i bagageutrymmet och som laddas när bilen körs.

Systemet som tillverkas av Energy Xtreme, har testats i en månad i några av polisens patrullbilar med gott resultat. I genomsnitt använde poliserna systemet 4 timmar och 50 minuter varje dag under en 30-dagarsperiod. Anta att en polisbil används 300 dagar om året och att bensinpriset är kostar 6,16 kr litern (3,26 dollar/gallon) och att man gör av med 2,8 liter bensin i timmen när bilen står still, sparar polisen 84 kronor per dag (11.26 dollar) i bensinkostnad, eller 22 400 kr per år (3131 dollar) och bil, enligt ett pressmeddelande. Dessutom minskar utsläppen med 9,5 ton koldioxid per bil och år.

Man kan dock inte dra slutsatsen att den svenska polisen skulle kunna spara lika mycket eftersom de amerikanska polisbilarna i genomsnitt drar med bränsle än de svenska polisbilarna (standardpolisbilen i USA är ju en Ford Crown Victoria medan svenska polisen föredrar Volvo v70). Samtidigt  är kostnaden för bränsle mer än dubbelt så hög i USA än i Sverige vilket skulle kunna medföra högre besparingar än hemma.

- Det pågår arbete för att få ner energiförbrukning och vindmotstånd på polisbilarna, så det är alltid intressant att höra hur utvecklingen sker på andra ställen, säger Janina Gröhn, miljöansvarig på Polismyndigheten i Stockholms län apropå experimentet i Dallas.

På vilket sätt jobbar ni med att minska bränsleförbrukningen inom Polisen?
-  Sedan fyra år tillbaka har vi infört underhållsladdning av alla bilbatterier vid parkering i garage. Då kan en viss del av tomgångskörning undvikas för driften av larmbåge och radiosystem. I minibussarna finns extra batteri och i de flesta personbilarna finns extra kraftiga batterier men totalt ger dessa system bara en dryg timmes drift utan tomgångskörning, förklarar Gröhn. Hon fortsätter:

- Under våren 2009 har nya larmbågar testats för att minska vindmotståndet men än har vi inte kunnat se den minskning av bränsleförbrukningen vi hoppats på. Däremot har vi också provat blåljus med magnetfot, sk Kojak-lampa, som var så energsnål att systemet i bilen inte kände av att lampan var igång!

Det är mot den bakgrunden man ska förstå de pressmeddelanden som amerikanske företag skickat ut här de senaste veckorna för att deklarera att de tillhör de företag som är bästa arbetsgivarna för veteraner eller att de tillhör de bolag som är duktigast på att köpa tjänster från veteranägda företag. (I många delstater är det ett krav att företag ska kunna visa att tillämpar leverantörsmångfald, supplier diversity dvs. att de köper tjänster eller produkter från underleverantörer ägda av minoriteter, ex. kvinnor, svarta, latinamerikaner eller veteraner för att få bli leverantörer till lokala, regionala eller federala myndigheter. Det är också därför man ser erbjudanden som kallas saker som Calling America’s Heroes, som 7-Eleven och ATT genomförde häromåret där man kunde hämta telefonkort gratis eller få gratis ringtid för att ringa till de som tjänstgör utomlands eller för att “ringa en veteran och tacka för de tjänster de gjort för vårt land”. Bland de erbjudanden som syntes i år var restaurangkedjan Boston Market som gav 20% rabatt på alla sina restauranger till militärer och veteraner och Dunkin Donut’s (som alltid är duktiga på att hänga på samhällsevenemang) som serverade iskaffe hela dagen för bara 50 cent.

Det är alltså inte så konstigt att Yahoo!s förstasida igår hade Memorial Day-tema och skapat en underavdelning för allt som har med Memorial Day att göra. Här fick man tips på saker att göra i huvudstaden under dagen, förslag på e-vykort att skicka, speciella Memorial Day-avatarer att ladda ner och recept på tårtor som liknar den amerikanska flaggan.

Även bland insamlingsorganisationerna märks Memorial Day. DonorsChoose, som samlar in pengar till skolmaterial till fattiga skolor hade skapat en  särskild Memorial Day-kampanj för att samla in pengar till skolmaterial till publika skolor som har barn till de som jobbar i militären. Som donator kunde man välja på om man ville skänka pengar till olika projekt i skolor där barnen till övervägande del tillhör armén, marinen, flottan, flygvapnet eller kustbevakningen (som räknas som en del av militären).

En intressant aspekt av insamlingen är det sätt på vilket man visar hur mycket pengar som samlas in. Man visar nämligen hur många som gett, hur länge sedan den senaste donationen gavs och ger samtidigt givarna en möjlighet att skriva en kort kommentar om varför de ger, något som visas på insamlingens första sida. Att ge givarna en chans att berätta varför de ger är en lysande idé som svenska insamlingsorganisationer har allt att vinna på att kopiera. Förutom att det ger givarna en ökad känsla av samhörighet med organisationen då de får möjlighet att motivera sin handling ger det naturligtvis också värdefull information till organisationen. Istället för att gissa, kan man veta varför givarna ger.

• Utgifterna kommer att öka med i genomsnitt 4,7% av BNP fram till 2060 (I Sverige beräknas ökningen bli något lägre, ca 4% bl.a. för att vi redan har genomfört omfattande pensionsreformer)
• Det kommer bara vara två personer i arbetsför ålder (15-64) för varje person över 65 år, istället för dagens fyra.
• Offentliga utgifter för hälso- och sjukvården väntas öka med 1,5 % av BNP i EU senast 2060.
• Baserat på den nuvarande politiken, beräknas de offentliga utgifterna för omsorg att öka med 1, 25 % av BNP till 2060, vilket beror på att de mycket gamla (80 +) kommer att vara den snabbast växande ålderskategorin i befolkningen i framtiden.

Men rapporten ger också råd om nödvändiga åtgärder för att möta dessa utmaningar och till fullo kunna utnyttja Europas humankapital:

1) Reformer av pensionssystemen och allmänna stöd till äldre

2) Investeringar i förebyggande och hälsofrämjande teknik, som innebär att befolkningen kan förbli frisk och produktiv längre.

3) Ett markant förbättrat utbildningssystem, vilket mycket väl kan kräva högre utgifter inom utbildning i framtiden. Att investera i humankapital i form ungdomarna och de unga vuxna i arbetskraften bedöms vara avgörande för den framtida tillväxten.

4) Insatser för att behålla äldre människor i arbete längre

5) Insatser för att öka deltagandet av ungdomar, kvinnor och äldre arbetstagare på arbetsmarknaden

6) Effektiv integration av invandrare och deras barn samt en effektiv politik för laglig invandring för att möta framtida behov av arbetskraft.

Samtidigt rapporterar Svenska Dagbladet idag att det pågår ekonomiska nedskärningar i skolan i tre av fyra kommuner. Nästan 90 procent av kommunerna uppger att bl.a. den ekonomiska krisen ligger bakom neddragningarna.

Sverige har också den näst högsta ungdomsarbetslösheten i EU, eftersom var fjärde person i åldern 15-24 år är utan jobb. Enligt prognoser från KI kommer ungdomsarbetslösheten dessutom stiga nästa år från dagens 24 till 28%.
Ovanstående exempel visar att det ibland är långt mellan politiska visioner och de teoretiska argumenten för olika åtgärder och den krassa verkligheten när pengarna eller jobben inte räcker till. För att hitta nya sätt att använda skattemedel effektivare (och få de att räcka till fler saker) i framtiden kommer vi antagligen får se en större flora av PPP-projekt, där staten och/eller lokala och regionala myndigheter samarbetar med näringslivet för att finansiera projekt eller utveckla olika välfärdstjänster.

Två andra områden som antagligen kommer att behöva mer omfattande reformer är arbetsmarknads- respektive integrationspolitiken eftersom de i stora delar utgör nyckelområden för att vi ska få in och behålla fler människor i arbete. Ett problem här är dock att båda dessa politikområden är väldigt kontroversiella och varje litet förslag väcker stora debatter. Men medan de ideologiska diskussionerna om vilket samhälle/vilken arbetsmarknad Sverige ska ha pågår i debattpaneler och på tidningarnas debattsidor, kommer allt fler ungdomar och invandrare bara längre och längre ifrån arbetsmarknaden. Vilket ändå borde vara det sämsta möjliga av alla potentiella alternativ…

Språket är precis så korrekt som man kan förvänta sig av en myndighet och man hade önskat att de vågat ta ut svängarna lite mer för att göra innehåller mer tillgängligt. För tar man sig tid att läsa den inser man att det kanske är en av årets bästa rapporter hittills.

- Det är ett gemensamt ansvar för oss alla att försöka påverka utvecklingen så att den blir hållbar. För oss som har mycket kontakt med ungdomar i vårt arbete, är det extra naturligt att se utvecklingen på lång sikt, kommenterar länspolismästare Carin Götblad redovisningen. En stor del av Polisens verksamhet ryms under begreppet hållbar utveckling. Att redovisa enligt GRI:s riktlinjer är en bra utgångspunkt för att stärka det sociala och miljömässiga ansvarstagande gentemot allmänheten och medarbetarna.