Det är också en bra affär för Göteborgs Energi som slipper köpa bensin till sina tjänstebilar och som därmed tar ett viktigt steg mot att slippa köpa in annan energi än den man själv producerar, samtidigt som man i full skala kan testa och utvärdera hur bra de egna laddstationerna fungerar ur ett användarperspektiv. Det är naturligtvis också en fjäder i hatten för lokalpatrioterna – nu kommer ju de lokalproducerade tjänstebilarna också drivas av lokalproducerad energi.

]]> http://www.csripraktiken.se/2010/06/16/goteborg-energi-forst-ut-med-volvos-elbil/feed/ 0 http://www.csripraktiken.se/2010/05/04/gula-bandet-ar-har/ http://www.csripraktiken.se/2010/05/04/gula-bandet-ar-har/#comments Tue, 04 May 2010 06:00:01 +0000 Redaktionen http://www.csripraktiken.se/?p=5933 Den tragiska händelsen när två svenska soldater dödades i Afganistan i början av februari har förmodligen bidragit till ett ökat behov av att visa våra svenska trupper utomlands vårt stöd där Gula bandet är ett sätt att göra detta på.

Gula bandets historia sträcker sig ända tillbaka till engelska inbördeskriget på 1600-talet och har sedan dess varit en symbol för att visa sitt stöd för de män och kvinnor som gjort utlandstjänst i uniform. Sedan förra sommaren säljer organisationen Fredsbaskrarna Gula Bandet och till förmån för Sveriges veteraner och soldater i utlandstjänst. Fredsbaskrarna stödjer soldater som tjänstgjort med bland annat kris- och samtalshjälp.

I USA används veteranbegreppet för att beskriva alla som arbetat i militären under en längre tid, eller varit på uppdrag, oavsett om det varit fredligt eller ej och precis som i många andra länder hedras veteranerna i samhället på många olika sätt, inte minst på Veteran Day, som också har sin motsvarighet i många andra länder.

Ett annat sätt att hedra veteranerna är att små företag som ägs av veteraner kan får fördelar när de deltar i offentliga upphandlingar (precis som företag som ägs av immigranter eller kvinnor) då både myndigheter på såväl nationell (federal) och delstatlig nivå kan ha kvoter som styr hur mycket av deras upphandling som ska gå till en särskild grupp. (Se här eller här för mer info). Ett exempel på det är försvarsmaterieltillverkaren Lockheed Martin som aktivt letar efter leverantörer som ägs av olika grupper som ska gynnas, exempelvis indianer.

Anledningen till samtalet var att David Rogers besökte Stockholm. Rodgers har den officiella och långa titeln Director of Strategic Planning and Analysis på the Office of Energy Efficiency and Renewable Energy vid amerikanska energidepartementet, men är kortfattat är en av president Obamas främsta rådgivare när det gäller satsningarna på grön energi. I samband med besöket hade ambassadör Barzun tagit tillfället i akt och bjudit in ett tiotal personer från näringslivet och media för fika och frågestund.

Rogers inledde med att poängtera att det amerikanska folket har en vilja att leva hållbart som ibland överraskar. Experter hade förespått att det skulle krävas ett bensinpris på ca 6 dollar / gallon (ca 11,40 kr/liter) för att få dem ändra vanor men det skedde redan vid 3 dollar / gallon (ca 5,70 kr/liter). Obama-administrationens program Cash for Clunkers, där man fick pengar till nya bränslesnåla bilar om man bytte in sina bränsleslukande monster blev därför en omedelbar succé.

Efter en klunk från koppen med guldkant förklarade Rogers att han tror att det närmaste decenniet kommer att vara en hård strid mellan bensinbilar och elbilar men att elbilar kommer vinna då de är framtiden. På frågan om hur han såg på konfliktintressena mellan att odla bränsle och odla mat på åkrarna poängterade Rogers att USA kan vara glada som har så många naturresurser; sol, vind vatten, bergvärme, jordvärme och vågor. Detta gör att USA kanske inte behöver använda biomassa som utgångspunkt för bränsleproduktion (ex; göra etanol av majs) – dessutom finns det andra användningsområden i samhället som behöver dem bättre, exempelvis för mat.
- En av de stora hindren för utvecklingen av förnyelsebar energiproduktion i USA är det rådande låga priset på naturgas i kombination med att man hittat mycket nya gasfyndigheter på senare tid. Av all ny energiproduktion som skapades 2009 var 30 procent vindkraft och 60 procent naturgas, förklarar Rogers och ser sorgsen ut.

Istället för att bygga ut landets kapacitet att producera förnyelsebar energi kan man åstadkomma utsläppsminskningar snabbare genom att energieffektivisera. Jag frågar Rogers om vad administrationen gör på det området. Rogers drar på mungiporna och det är uppenbart att han tycker att han har bra svar på min fråga.
- En av administrationens prioriteringar är energieffektiviseringar av byggnader och inledningsvis har vi satsat på kontorsbyggnader, inleder Rogers. Nu kommer vi satsa på privatmarknaden genom att försöka få folk att förstå att man kan spara pengar. En viktig del i det är vicepresident Joe Bidens arbete med att ta fram en rapport kallad Recovering through retrofit och som visar hur vanligt folk kan spara pengar genom att minska energislöseriet. En annan del är den nya standard för energimätning som man arbetar med och som testas under 2010.

Rogers pausar för att låta mig skriva ner sitt citat innan han summerar problemet som standarden ska försöka lösa;
- Många i USA bygger sina hus på samma sätt som deras fäder skulle gjort.

En annan av deltagarna kring bordet, Peter Gimbe, kommunikationschef på Skanska, ser att jag tvekar inför Rogers uppgift om den låga standarden på privathus och erbjuder en förklaring;
- Skillnaden mellan USA och Skandinavien när det gäller energieffektivitet är att man i USA är duktiga på kontorsmarknaden medan vi i Skandinavien är duktiga när det gäller privathus.

Rogers får frågan om vad han tror sannolikheten att det blir lag om utsläppsbegränsningar.
- Det är inget snack om att det kommer komma en lag om utsläppsbegränsningar även i USA. Och orsaken till att näringslivet är positivt till en sådan lag är enkel – det eliminerar osäkerheten i deras kalkyler. Bara man vet att man måste ta med en kostnad i beräkningen så är den också hanterbar. Rogers gör en dramatugisk paus; Osäkerhet är värre än en lag om utsläppsbegränsningar!

Jag frågar Rogers om hans råd när det gäller att packetera budskapet om varför man energieffektiviserar. Om man bara pratar miljö och hållbarhet finns risken att företagsledare ser det som en pålaga istället för ett sätt att tjäna mer vilket gör att många av dem ser rött så snart man börjar prata grönt. Istället för att prata om en resursnål ekonomi i största allmänhet reduceras diskussionen i deras öron till att handla mest om miljö, snarare än strategi. Rogers tar ett bett av en svensk kanelbulle medan han funderar på svaret.
- Packeteringen är jätteviktig, börjar Rogers eftertänksamt. I det amerikanska folkets ögon är jobben och energisäkerheten (att ha kontroll över tillgången på energi, red. anm.) det viktiga och man måste därför tänka igenom sin argumentation noga med hänsyn till det.

Någon vid bordet ger ett exempel på hur olika stimulanspaketen paketerades i USA och Sverige, även om innehållet hade många likheter. I Sverige presenterades paketet som att det stimulerade ekonomin i största allmänhet medan de amerikanska ledarna gång på gång underströk att det handlade om att skapa gröna jobb.

Diskussionen lossnar och Rogers börjar själv ställa frågor och undrar bland annat om några av oss närvarande har erfarenheter och synpunkter på hur det är att komma i kontakt med den amerikanska samhällsapparaten om man vill sälja grön teknik och samtalet flyter på i alla olika riktningar. Inte sällan avbryts det med en munter kommentar från ambassadören eller från Rogers själv som är genuint intresserad av frågorna men som samtidigt verkar ha ett hälsosamt perspektiv på dem.

Det här kunde vara vilket löst sammansatt, avslappnat möte som helst, tänker jag, Men så meddelar en assistent plötsligt att herr Rogers har ett tight schema och att han måste vidare till nästa plats och sen flyga vidare och vi påminns om vem han faktiskt rådger. Kvar på hans plats står en vit kaffekopp, med guldkant och statsemblem.

1) Ge blod – få juice

Brämhults juice har rullat ut sin nya kampanj Ge blod – få juice. Under kampanjperioden så erbjuder Brämhult en flaska blodapelsinjuice till alla nya blodgivare. Syftet är att marknadsföra årstidens smak blodapelsin och samtidigt uppmärksamma det faktum att Stockholms blodcentraler är i behov av blodgivare.

- Samtidigt som vi höll på att spåna kring kampanjen kring Brämhults blodapelsin läste vi om att det råder akut blodbrist över hela landet. Vi tänkte att eftersom vi marknadsför juicen kan vi ju lika gärna göra något gott också. Och det var så idén till kampanjen kom till, säger Carl Unger, vd på Volontaire, reklambyrån som står bakom kampanjen, till Dagens Media.

På Brämhults hemsida kan man läsa om vikten av att lämna blod, vilka som kan lämna blod och hur det går till. Dessutom så finns en stapel som visar nivåerna i stockholmarnas gemensamma blodbank, där ingen av blodgrupperna för tillfället når upp till de önskade nivåerna. Det som saknas tycker jag är ett tydligare avtryck från Blodcentralen på Brämhults hemsida. På Resumé och Dagens Media får kampanjen kritik för att juice inte är en tillräcklig morot för att få folk att gå och ge blod samt att det är en ngt makaber koppling mellan blodapelsin och blod. Det tycker vi är tramsig kritik. Blod och blodapelsin är en enkel och smart koppling och vi tror att det kommer bli en succé.

2) HD Loves HB

Antalet honungsbin minskar i USA och ingen vet varför. Många vet inte ens om problemet. Glasstillverkaren Häagen-Dazs, som är beroende av dessa bin, bestämde sig för att göra någonting åt detta . Genom den integrerade kampanjen HD Loves HB  ville de vända trenden och säkra honungsbinas framtid. I ett första steg i kampanjen “HD Loves HD” togs en ny glassort fram – Vanilla honey bee – där pengarna gick till biforskningen.

Genom annonser fick konsumenterna veta att de kunde hjälpa bina genom att äta glass. Konsumenterna uppmanades att plantera vilda blommor som bina kunde livnära sig på. På http://www.helpthehoneybees.com kunde konsumenterna lära sig mer om problemet, ge pengar till forskning, sprida ordet och dela med sig av sina egna kampanjer. Den nya glassen och fröpåsar gavs ut på marknader runtom i USA. Även om det är oklart hur det gått för bina är det i alla fall säkert att kampanjen gått strålande och vann fina priser i den prestigefulla reklamtävlingen i Cannes. (Se filmen nedan för utförlig info).

Så vad kan vi lära oss? Verksamheten och ändamålet bör ha en relevant koppling för att det ska kännas intressant och relevant för konsumenten och för era medlemmar. Blod och blodapelsin må vara att dra det lite långt, men vi tycker tycker att det funkar. Juicen i sig kommer inte att få folk att gå och ge blod, men en kommunikativ kampanj kan bidra till att lyfta upp problemet. Kopplingen behöver inte vara övertydlig (som att Synsam skulle skänka använda glasögon) utan tänk lite vidare – t.ex. om ni har samma målgrupp som ett företag. Ett exempel på det senare är McDonald’s och Läsrörelsen som sedan nio år tillbaka samarbetar genom Bok Happy Meal som innebär att det ingår en barnbok i varje Happy Meal under en månad, en bok som i handeln kostar runt 100 kr. Ett annat grymt exempel är att IKEA som anordnade föreläsningar om hjärt- och lungräddning på barn för sina IKEA Family medlemmar.

Det viktiga är att kopplingen inte känns långsökt (som Svenska Lantchips och SOS-Barnbyars samarbete som bara är förbryllande) och att den signalerar att ni har hjärtat på rätta stället. Folk köper hellre varor från företag som vill något, försöker något än företag som inte försöker eller vill något alls.

Artikeln är producerad i samarbete med Nonprofit.se

De tysta bussarna är dubbelt så bränslesnåla som jämförbara dieselbussar, har en räckvidd på ca 480 km mellan tankningen av vätgas som räknas ta mellan åtta och tio minuter. Tekniken i bussarna kommer från Ballars Power i Vancouver så bussarna är på fler än ett sätt föremål för lokalpatriotism. Bussarna, som har en livslängd på 15 år, kommer också vara föremål för uppmärksamhet långt efter spelen eftersom det också är första gången man gör ett storskaligt test med vätgasbussar i linjetrafik och dessutom i vinterklimat med besvärlig terräng.

Se mer om bussprojektet nedan.

Sedan många år är Det Naturliga Steget i princip osynligt som organisation i Sverige och den främsta orsaken är att de haft mycket att göra på andra håll och att de är värdelösa på att göra reklam för sig själva och vad de håller på med. Å andra sidan verkar de ha händerna fulla ändå med att hjälpa stora organisationer som Nike, Interface och Starbucks att ta ett helhetsgrepp om hållbarhetsfrågan. Men man hjälper även städer och regioner att ta ett helhetsgrepp på hållbarhet och en av de städer där man gjort mest skillnad är Whistler – centralorten för de flesta alpina grenarna i vinter-OS i Vancouver.

På webbplatsen stoltserar Whistler med att man av hållbarhetsskäl gjort Whistler Olympic Park ungefär 30 procent mindre än vad det från början var tänkt. Orsaken var att man inte ville undantränga natur i onödan. Man ändrade också layouten flera gånger för att undvika att hugga ner gammelskog eller tvingas dika ut vårmarker. Ett annat tecken på att parken är designad i enlighet med de fyra systemvillkoren är att man återvunnit så mycket möjligt – de träd som höggs ner togs till vara ända ut i toppen. Det som inte blev virke blev flis som återförts i naturen på plats som naturligt jordförbättringsmedel.

Ett annat av systemvillkoren är att inte hindra människor att tillgodose sina behov. Detta kan bland annat tolkas som att man inte ska betala löner som är så små att människor inte kan överleva, men också att man ska försöka se till att ursprungsbefolkningar gynnas. När Whistler Olympic Park konstruerades var det därför naturligt att se till att några av de lokala indianstammarna fick sin beskärda del av kontrakten och företags som ägs av både Squamish Nation och Lil’wat Nation fick byggkontrakt och kontrakt för att utveckla vandringsleder i området.

Klicka här för att se en video om hur Whistler Olympic Park planerats och byggts (8 min).

Nedan finns en film som Det Naturliga Steget i Kanada gjort om deras roll i Whistler.

Världens mest hållbara företag är General Electric, följd av energijätten Pacific Gas and Electric och logistikföretaget TNT. H&M är bästa bolag i Skandinavien med sin fjärde plats. Andra skandinaviska bolag på listan är Atlas Copco, Novozyme, Vestas, Novo Nordisk, SCA, Statoil och Neste. Hela listan hittar du här.

Heaps säger att han tror att företag och investerare skulle vara mindre skeptiska mot hållbarhet om företagen var mer transparenta. “En av de saker som har hållit tillbaka hållbarhetsfrågan på Wall Street är att företag har verkat i det tysta. Man måste vara transparent om man som företag ska bli tagen på allvar. Först då kan man gå bortom plattityder och diskutera saker som människor verkligen bryr sig om.

Heaps says he believes that consumers and investors will be less jaded about sustainability if companies are more transparent. “One of the things that have held back the sustainability movement on Wall Street is that on many of these issues, companies operate in a black box,” he says. “You need to have transparency if you want people to take you seriously. Then you can get beyond platitudes and discuss issues that people really care about.”

- Vårt mål är att inte göra förhandlingarna till en teknisk debatt, utan till en politisk debatt, svarar hon och förklarar; När debatten tillåts bli för teknisk blir den helt fastlåst, som var fallet några år sedan. Hedegaard menar alltså att ett alltför tekniskt perspektiv riskerar att medföra att parterna lätt fokuserar på vad som i dagsläget är rimligt, istället för det som är politiskt möjligt. Det är en del av politikens spelregler, att lägga fram strategiska förslag och sedan förhandla om det. Hon tog Kina som exempel:
- Den kinesiska regeringen har sagt att de tror att de är färdiga med sin industrialisering av landet någon gång mellan år 2020 och 2030 men har inte tidigare velat kommunicera när de tror att de kan nå sin topp innan de börjar minska utsläppen av växthusgaser. I juni noterade dock regeringen för första gången någonsin att man tror att toppen kommer inträffa 2035 men det är förmodligen bara ett förhandlingsbud, förklarade Hedegaard när vi träffade henne i juni.

Igår kom alltså Kina med vad man alltså ska se som ännu ett förhandlingsbud. I en artikel i DN pekar Karl Halding vid Stockholm Environmental Institute på att man faktiskt har tuffare mål på hemmaplan än vad som nu kommunicerats. Det glädjande med budet är också att det är visar att Kina förstått att ökad tillväxt inte automatiskt innebär ökade utsläpp. Man pratar ju om att minska koldioxidintensiteten per BNP vilket är att säga att man ska söka andra vägar än hittils.
“Grön tillväxt är svaret för oss” konstaterade professor Wu Jianmin från China Foreign Affairs University är han besökte Globe Forum i Stockholm i somras. Och betoningen låg lika mycket på det andra som det första ordet. För medan andra länder kan tänka sig tolerera minskad tillväxt, eller nolltillväxt om det så skulle krävas, är Kina fångade i sina egna löften om ökat välstånd för massorna. Kina måste helt enkelt ställa om till en grönt tillväxt för att undvika uppror i leden – för dem handlar det lika mycket om nationell säkerhet som att ta internationellt ansvar.

Den hetaste potatisen i utredningen är frågan om avdragsrätt eller inte för gåvor till ideell verksamhet i Sverige och andra länder. Denna fråga är ju långt ifrån ny, men utredningen har gjort att diskussionen tagit ny fart. Sektor3 har publicerat en rapport i ämnet och arrangerade också ett seminarium i Almedalen. Forum har diskuterat detta i olika sammanhang men har i dagsläget valt att kanalisera våra åsikter via FRII. Även i min egen organisation IOGT-NTO är denna fråga viktig, men vi är inte remissinstans och kommer eventuellt att lämna synpunkter till FRII.

FRII, vårt paraply för insamlingsorganisationer, är positiva till avdragsrätt men kritiska till den modell utredaren föreslagit. Mot bakgrund av detta vilja jag lyfta följande punkter till debatt:

• att utredningen, så ju lades fram så sent som i juni, är skriven med för mycket fokus på det tekniska och ekonomiska ur statens synvinkel: ”Såhär mycket skulle staten förlora om vi införde avdragsrätt”, i stället för att sätta in frågan i ett större sammanhang.
• att det egentligen är märkligt att Sverige som ett av mycket få länder INTE tillämpar detta.
• att frågan måste sättas in i ett större sammanhang där vi diskuterar HUR en stark, livskraftig, oberoende idéburen sektor skall finansieras: Statliga bidrag? Spelpengar? Möjlighet att ta emot avdragsgilla gåvor? Andra möjligheter?
• att det inte får bli en ”antingen-eller-fråga”. Jag anser att även om vi skulle få någon form av avdragsrätt så måste ändå möjligheten finnas kvar för idéburna organisationer att även finansiera sin verksamhet på andra sätt: En viss del statligt stöd bör finnas kvar för dem som vill och behöver, spel- och lotterier är fortsatt viktiga mm.
• att observera att utredningens förslag exkluderar stora grupper av sektorn, såsom kulturen och idrotten.
• att denna fråga förstås är mycket viktig för våra insamlingsorganisationer, men att det är viktigt att komma ihåg att sektorn är så mycket bredare än så när vi diskuterar framtida finansiering.
• att vi skall vara försiktiga i det här läget med att säga ett rungande JA eller NEJ eftersom detta är en mycket komplex fråga med många dimensioner. Men absolut JA till diskussioner i frågan!

Anna Carlstedt, Ordförande Forum för frivilligt socialt arbete och Ordförande IOGT-NTO

Det senaste draget för att bli effektivare är att man testat ett nytt system som gör det möjligt för polisbilarna att ha tillgång till el i bilarna för att driva lampor, radio, bärbara datorer och kameror i upp till fyra timmar utan att behöva ha motorn igång för att generera elen. Elen kommer från ett litet batteripaket som installeras i bagageutrymmet och som laddas när bilen körs.

Systemet som tillverkas av Energy Xtreme, har testats i en månad i några av polisens patrullbilar med gott resultat. I genomsnitt använde poliserna systemet 4 timmar och 50 minuter varje dag under en 30-dagarsperiod. Anta att en polisbil används 300 dagar om året och att bensinpriset är kostar 6,16 kr litern (3,26 dollar/gallon) och att man gör av med 2,8 liter bensin i timmen när bilen står still, sparar polisen 84 kronor per dag (11.26 dollar) i bensinkostnad, eller 22 400 kr per år (3131 dollar) och bil, enligt ett pressmeddelande. Dessutom minskar utsläppen med 9,5 ton koldioxid per bil och år.

Man kan dock inte dra slutsatsen att den svenska polisen skulle kunna spara lika mycket eftersom de amerikanska polisbilarna i genomsnitt drar med bränsle än de svenska polisbilarna (standardpolisbilen i USA är ju en Ford Crown Victoria medan svenska polisen föredrar Volvo v70). Samtidigt  är kostnaden för bränsle mer än dubbelt så hög i USA än i Sverige vilket skulle kunna medföra högre besparingar än hemma.

- Det pågår arbete för att få ner energiförbrukning och vindmotstånd på polisbilarna, så det är alltid intressant att höra hur utvecklingen sker på andra ställen, säger Janina Gröhn, miljöansvarig på Polismyndigheten i Stockholms län apropå experimentet i Dallas.

På vilket sätt jobbar ni med att minska bränsleförbrukningen inom Polisen?
-  Sedan fyra år tillbaka har vi infört underhållsladdning av alla bilbatterier vid parkering i garage. Då kan en viss del av tomgångskörning undvikas för driften av larmbåge och radiosystem. I minibussarna finns extra batteri och i de flesta personbilarna finns extra kraftiga batterier men totalt ger dessa system bara en dryg timmes drift utan tomgångskörning, förklarar Gröhn. Hon fortsätter:

- Under våren 2009 har nya larmbågar testats för att minska vindmotståndet men än har vi inte kunnat se den minskning av bränsleförbrukningen vi hoppats på. Däremot har vi också provat blåljus med magnetfot, sk Kojak-lampa, som var så energsnål att systemet i bilen inte kände av att lampan var igång!