Det är också en bra affär för Göteborgs Energi som slipper köpa bensin till sina tjänstebilar och som därmed tar ett viktigt steg mot att slippa köpa in annan energi än den man själv producerar, samtidigt som man i full skala kan testa och utvärdera hur bra de egna laddstationerna fungerar ur ett användarperspektiv. Det är naturligtvis också en fjäder i hatten för lokalpatrioterna – nu kommer ju de lokalproducerade tjänstebilarna också drivas av lokalproducerad energi.

]]> http://www.csripraktiken.se/2010/06/16/goteborg-energi-forst-ut-med-volvos-elbil/feed/ 0 http://www.csripraktiken.se/2010/06/07/audis-reklamfilm-en-snackis-for-sitt-annorlunda-satt-att-prata-miljo-pa/ http://www.csripraktiken.se/2010/06/07/audis-reklamfilm-en-snackis-for-sitt-annorlunda-satt-att-prata-miljo-pa/#comments Mon, 07 Jun 2010 07:00:19 +0000 Redaktionen http://www.csripraktiken.se/?p=5729 I den minutlånga reklamfilmen (nedan) blir vanliga medborgare arresterade för att använda plastkassar istället för papperskassar, när de slänger batterier, glömmer kompostera apelsinskal eller använder glödlampor istället för lågenergilampor. Filmen har blivit en snackis, delvis på grund av att plast- och kemikalieindustrin gått till motangrepp och pekat på att plastkassar minsann är återvinningsbara, och delvis på grund av sitt storebrorperspektiv.

Audi har kontrat med att säga att filmen driver med miljöhjältarnas sätt att hoppa på människor och att det ska vara roligt och enkelt att tänka på miljön, vilket bilföretaget menar att bilkörning i en snål diesel Audi kan symbolisera. Hårdföra miljövänner må tycka att det låter farligt nära den vanliga greenwashing så många bilföretag anklagats för, men tidningen Grist Magazines redaktör David Roberts menar dock att Audi kan vara något nytt på spåret och skriver att “filmen inte bara är en drift med miljörörelsen men talar till en ny och växande grupp människor som inte är hårdföra miljövänner – och inte heller gillar hårdföra miljövänner särskilt mycket – men som bara vill göra rätt. Audis försök att nå dem, även om det är lite klumpigt – är faktiskt i framkant.”

Fotnot: I USA hör man allt oftare annonsörer prata om den här gruppen som “de ljusgröna konsumenterna”, en term som än så länge inte hittat till Sverige i någon större utsträckning. Ett exempel på några som vände sig till gruppen var konsumentsajten Ideal Bite.org. som förra året köptes upp av Disney. En svensk kopia är vår systertidning En lagom dos grönt.se som också pratar om “ljusgröna konsumenter” och som fått tusentals läsare på kort tid.

Enligt Cyclocity visar studier att cykelpooler medför att  personer oftare använder cykel istället för bil. Kanske kan det innebära att fler japanska företag inser det smarta i att satsa på tjänstecyklar snarare än taxi eller tjänstebilar när personalen ska förflytta sig i städerna?

De tysta bussarna är dubbelt så bränslesnåla som jämförbara dieselbussar, har en räckvidd på ca 480 km mellan tankningen av vätgas som räknas ta mellan åtta och tio minuter. Tekniken i bussarna kommer från Ballars Power i Vancouver så bussarna är på fler än ett sätt föremål för lokalpatriotism. Bussarna, som har en livslängd på 15 år, kommer också vara föremål för uppmärksamhet långt efter spelen eftersom det också är första gången man gör ett storskaligt test med vätgasbussar i linjetrafik och dessutom i vinterklimat med besvärlig terräng.

Se mer om bussprojektet nedan.

Det enda Porsche gjort hittills är att presentera planerna på en Cayenne med hybridmotor, men tidsplanen är minst sagt oklar då man bara lovat “under detta decennium”.

Förra året presenterades en “grön” 911 Targa, men inte av biltillverkaren själv utan av trimningsfirman Ruf i samarbete med Siemens. I bilen, kallad eRuf Greenster, har bensinmotorn ersatts med en kraftfull elmotor som tillåter  0-100km/h på bara fem sekunder. Räkna med att Tesla får hälsosam konkurrens om eRuf Greenster lanseras i slutet av 2010, som planerat.

Världens mest hållbara företag är General Electric, följd av energijätten Pacific Gas and Electric och logistikföretaget TNT. H&M är bästa bolag i Skandinavien med sin fjärde plats. Andra skandinaviska bolag på listan är Atlas Copco, Novozyme, Vestas, Novo Nordisk, SCA, Statoil och Neste. Hela listan hittar du här.

Heaps säger att han tror att företag och investerare skulle vara mindre skeptiska mot hållbarhet om företagen var mer transparenta. “En av de saker som har hållit tillbaka hållbarhetsfrågan på Wall Street är att företag har verkat i det tysta. Man måste vara transparent om man som företag ska bli tagen på allvar. Först då kan man gå bortom plattityder och diskutera saker som människor verkligen bryr sig om.

Heaps says he believes that consumers and investors will be less jaded about sustainability if companies are more transparent. “One of the things that have held back the sustainability movement on Wall Street is that on many of these issues, companies operate in a black box,” he says. “You need to have transparency if you want people to take you seriously. Then you can get beyond platitudes and discuss issues that people really care about.”

- Företag består av en samling individer, en grupp människor. Och vi tar naturligtvis med oss våra värderingar hemifrån till arbetsplatsen. Det går inte att lämna sina värderingar hemma, gå till jobbet och bete sig som en tjuv!
Fadi Gandours viftar med ett pekfinger i luften som en varning. Han är grundare och VD för logistikjätten Aramax International som sedan starten 1982 har expanderat snabbt och idag blivit ett av världens största logistikföretag med över 300 kontor i mer än 200 städer över hela världen. Bolaget är listat på Dubaibörsen och kallas inte sällan för ”the FedEx of the Middle East” eftersom bolagets dominans i mellanöstern liknar det FedEx har i USA.

Men det är inte bara den snabba expansionen som gjort företaget känt utan också det på vilket man tar ansvar i samhället och det är också därför han är inbjuden som en av huvudtalarna på 2009 års BSR-konferens i San Francisco. För Gandour är en välartikulerad förespråkare för att kombinera ekonomiskt, miljömässigt och social hållbarhetsarbete och menar att en del av hemligheten bakom företagets snabba tillväxt ligger i hur man valt att organisera sig. Istället för att fokusera på storskalfördelar har man valt ett för branschen otypiskt fokus på att vara relevant på en lokal nivå.

- Vi har dragit slutsatsen att vi bara kan bli ett globalt företag om vi delar upp bolaget i små, små enheter. Varje säljenhet i företaget består av maximalt fem personer som känner och jobbar med sin lokala marknad och ser till att vi är relevanta där. Det är enda sättet för att göra ett bolag mänskligt, menar Gandour som inte delar bilden den gängse bilden av företag som organisatoriska kroppar, bitvis separerade från samhället och dess medborgare på grund av företagandets fokus på lönsamhet. Tvärtom menar han att företag inte bara har ett ansvar som vilken annan medborgare som helst, företag kan också ha känslor.

- Företag består av en samling människor och ett företag har känslor helt enkelt eftersom människorna i bolaget har känslor, argumenterar Gandour som menar att den tid när företag kunde gömma sig bakom sitt vinstintresse är över, inte bara för att det är ett otidsenligt smalt fokus men också för att det helt enkelt är lönsammare att bli sedd som en aktiv ansvarstagande medborgare av sina kunder, än att bli sedd som motsatsen. Såväl i västvärlden som i mellanöstern och i Asien ser Gandour hur det sociala kontraktet mellan privat, ideell och offentlig sektor håller på att förhandlas om. Alla aktörer måste ta sitt ansvar oavsett om det finns en gemensam överenskommen lägstanivå av hur vi ska bete oss mot varandra, eller inte.

- Den privata sektorn måste kliva in där den offentliga sektorn misslyckats. Och i frånvaron av regler måste man tillämpa självreglering, menar Gandour och ger ett exempel:
- Man kan inte släppa ut gifter nära ett samhälle vara för att det inte finns några lagar som förbjuder det. Det kanske inte är ett brott mot lagen men det är ett brott mot det lokala samhället!

Gandour menar att man inte kan prata om hållbarhet och företagens samhällsansvar utan att prata om värderingar, eller med andra ord, vilka värderingar som driver det egna arbetet mot ett hållbarare samhälle. Ett av de värden som enligt Gandour är ständigt närvarande i Aramax är ”empowerment”, som på svenska kan översättas både som självbestämmande och som att göra det möjligt för någon att uträtta något av egen kraft. Frågan är vad det innebär i praktiken?
- Det handlar om att ge människor möjligheten att bestämma över sin egen framtid, menar Gandour och fortsätter: Det handlar om känslan av delaktighet, att få forma det företag eller det samhälle man är en del av!

Att känna sig som en del av något större och med möjlighet att påverka detta större är alltså en viktig del av identiteten hos människor menar Gandour och hänvisar till att den amerikanske ekonomen och nobelpristagaren Joseph Stiglitz konstaterat att det är viktigare för en person att ha ett jobb än att ha en inkomst.

I en kolumn i brittiska dagstidningen the Guardian förklarar Stiglitz hur han nått slutsatsen. ”Utvecklingen av nya undersökningsmetoder gör att vi både kan göra en bättre bedömning av vad som bidrar till en medborgares känsla av välfärd/välbefinnande och samtidigt samla in de data som behövs för att göra den typen av bedömningar med regelbundenhet. Dessa studier verifierar och kvantifierar bland annat det som borde vara uppenbart; att effekten av att förlora ett jobb är större än det som har att göra med att enbart förlora inkomsten. Studierna visar också vikten av sociala nätverk (för att bidra till välbefinnandet hos en individ. Red. Amn.)”.

En av de största utmaningar Fadi Gandour ser i samhället är arbetslösheten bland unga.
- Idag är hälften av befolkningen i den muslimska världen under 25 år. Det är en stor tillgång och man måste se på dem som en möjlighet, inte ett problem. Samtidigt är arbetslösheten 15% i den muslimska världen, något som ofta hindrar unga från att komma in från arbetslösheten, förklarar Gandour.

Varje år delar Aramax ut hundratals stipendier till unga för att de ska kunna studera vidare men det är ett stipendium med en hållhake. Alla som får bidraget måste, som Gandour uttrycker det, betala tillbaka, genom fyra timmars volontärarbete i veckan genom att hjälpa till i sitt lokalsamhälle. Invändningen att det därmed inte är frivilligt arbete ger inte Gandour mycket för – han menar att det är en del av en uppfostran som alla unga måste få. Dessutom finns det en tydlig koppling till islam som Gandour menar är en av de mest generösa kulturerna i världen.

I islam anses det nämligen att vara ett personligt ansvar för alla muslimer att utjämna orättvisor och hjälpa dem som har det svårast. En av Islams fem grundpelare är Zakah, som innebär att man ska ge 2,5% av sina tillgångar till förmån för fattiga och behövande. En av principerna för hur Zakah ska ges handlar dessutom om att Zakah ska ges i de lokala samhällen där välståndet skapades.

Principen gäller alla goda människor och eftersom företag består av människor gäller principen därmed också företag, menar Gandour. Slutsatsen enligt honom är därför att man förutom att man kan visa på att det är lönsamt för företag att vara ansvarsfulla medborgare också kan visa att det är moraliskt riktigt för företag att vara ansvarsfulla medborgare.

I den internationella kategorin fick två svenska företag pris; Flygbussarna för sin kreativa kampanj för att gestalta att det är smartare att ta buss än bil till Arlanda, och Max Hamburgare för sitt initiativ att klimatredovisa koldioxidpåverkan på menyerna. Priserna är välförtjänta och ett bra exempel på hur man kan kommunicera vad man gör och hur man kan hjälpa sina kunder att göra ett miljövänligt val med ödmjukhet och helt utan pekpinnar.

Det finns dock även två andra pristagare som är värda att uppmärksamma lite extra. Den första är fastighetsskötselbolaget Aster Group som i år lanserat sin första hållbarhetsrapport med fokus på miljö. Rapporten är föredömligt enkel och tydlig, påminner lite om Ben&Jerrys sätt att kommunicera, och förmedlar en känsla av att de är engagerade i miljön på ett vardagligt sympatiskt sätt. (En kul detalj: i ett försök att leva som man lär har man inte bara använd miljöcertifierat papper utan man uppmanar även kunderna att när de läst rapporten, riva loss och gräva ner omslaget då det innehåller blomfrön och blir en liten rabatt.) Klicka här för att läsa rapporten.

Den andra pristagaren är the Cooperative Group som fick pris för sin integrerade kampanj där man i många olika medier kommunicerat vad som är poängen med ett kooperativ. Vi tycker att filmen är lite väl lång (2:30 min), men den har ett bra budskap och det är ett sätt att åskådliggöra att kooperativt företagande finns i hela samhället.

Ur ett hållbarhetsperspektiv är det här en milstolpe då en så känd näringslivsprofil som Buffet gjort sitt livs största affär och till stor del baserat kalkylen på bolagets energieffektivitet och den konkurrenskraft det kan innebära i framtiden. För att försöka sig på en översättning så skulle det motsvara att fam. Wallenberg köpte Greencargo och att det var deras största affär någonsin. Med andra ord oväntat och djärvt.

Buffetts bud bygger på ett antagande om att järnvägen i framtiden kommer stå för en betydligt större del av interkontinentala transporter än vad de gör idag (när det mesta går med lastbil). I analyserna har nämnts att Buffetts kalkyl bland annat bygger på att oljepriset kommer att mångdubblas och då kommer järnvägarna att ha ett väsentligt övertag i jämförelse med lastbilstransporter med tanke på järnvägarnas överlägsna bränsleekonomi. Det gör att Buffett tror att järnvägen är en nyckel för tillväxt i USA och därför är den viktig för honom. “Det är en chansning på vad som kommer att vara den ekonomiska framtiden i USA”, skriver Buffett i en kommentar till affären och tillägger att han älskar den typen av chansningar.

Men de som känner Buffett vet att han sällan gör regelrätta chansningar utan att alla hans förvärv brukar bygga på en ordentlig analys av omvärlden och sedan investerar han i framtida tillväxtfaktorer. Affären kommer därför med stor sannolikhet bli ett diskussionsämne i många styrelserum och kanske kan tjäna som ett exempel på hur hållbarhet kan skapa nya affärsmöjligheter.

Ps. Det är heller knappast en långsökt slutsats att anta att prislappen på GreenCargo ökat efter Buffetts köp av BNSF, speciellt eftersom GreenCargo (som ägs av svenska staten) kommit mycket längre i sitt miljöarbete och sin energieffektivisering än BNSF.