<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:itunes="http://www.itunes.com/dtds/podcast-1.0.dtd"
	xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/"
>

<channel>
	<title>Affärstidningen CSR i Praktiken.se &#187; video</title>
	<atom:link href="http://www.csripraktiken.se/category/strategi/movie/feed/rss/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.csripraktiken.se</link>
	<description>Sveriges största affärstidningen med fokus på hållbarhet och lönsamhet</description>
	<lastBuildDate>Wed, 14 Jul 2010 10:56:55 +0000</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.9.1</generator>
	<language>sv</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
		<!-- podcast_generator="podPress/8.8" - maintenance_release="8.8.4" -->
		<copyright>Copyright &#xA9; 2010 Affärstidningen CSR i Praktiken.se </copyright>
		<managingEditor>pgrankvist@yahoo.com ()</managingEditor>
		<webMaster>pgrankvist@yahoo.com ()</webMaster>
		<category>posts</category>
		<ttl>1440</ttl>
		<itunes:keywords></itunes:keywords>
		<itunes:subtitle></itunes:subtitle>
		<itunes:summary>Sveriges stouml;rsta affauml;rstidningen med fokus paring; haring;llbarhet och louml;nsamhet</itunes:summary>
		<itunes:author></itunes:author>
		<itunes:category text="Society &amp; Culture"/>
		<itunes:owner>
			<itunes:name></itunes:name>
			<itunes:email>pgrankvist@yahoo.com</itunes:email>
		</itunes:owner>
		<itunes:block>No</itunes:block>
		<itunes:explicit>no</itunes:explicit>
		<itunes:image href="http://www.csripraktiken.se/wp-content/uploads/podcast/csripraktikenlive.jpg" />
		<image>
			<url>http://www.csripraktiken.se/wp-content/uploads/podcast/csripraktikenlive.jpg</url>
			<title>Affärstidningen CSR i Praktiken.se</title>
			<link>http://www.csripraktiken.se</link>
			<width>144</width>
			<height>144</height>
		</image>
		<item>
		<title>Audis reklamfilm en snackis för sitt annorlunda sätt att prata miljö på</title>
		<link>http://www.csripraktiken.se/2010/06/07/audis-reklamfilm-en-snackis-for-sitt-annorlunda-satt-att-prata-miljo-pa/</link>
		<comments>http://www.csripraktiken.se/2010/06/07/audis-reklamfilm-en-snackis-for-sitt-annorlunda-satt-att-prata-miljo-pa/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 07 Jun 2010 07:00:19 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Redaktionen</dc:creator>
				<category><![CDATA[Kultur & Media]]></category>
		<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Sopor & Återvinning]]></category>
		<category><![CDATA[Transport & Resor]]></category>
		<category><![CDATA[video]]></category>
		<category><![CDATA[Audi]]></category>
		<category><![CDATA[reklam]]></category>
		<category><![CDATA[Superbowl]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.csripraktiken.se/?p=5729</guid>
		<description><![CDATA[Reklam där företag marknadsför sina produkters miljöprestanda brukar sällan vara särskilt humoristiska. Ett undantag från regeln är dock Audis amerikanska reklamfilm "Green Police" som hade premiär under årets Super Bowl. Samtidigt har den också fått en hel del kritik i det frihetsälskande landet i väster.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>I den minutlånga reklamfilmen (nedan) blir vanliga medborgare arresterade för att använda plastkassar istället för papperskassar, när de slänger batterier, glömmer kompostera apelsinskal eller använder glödlampor istället för lågenergilampor. Filmen har blivit en snackis, delvis på grund av att plast- och kemikalieindustrin gått till motangrepp och pekat på att plastkassar minsann är återvinningsbara, och delvis på grund av sitt storebrorperspektiv.</p>
<p>Audi har kontrat med att säga att filmen driver med miljöhjältarnas sätt att hoppa på människor och att det ska vara roligt och enkelt att tänka på miljön, vilket bilföretaget menar att bilkörning i en snål diesel Audi kan symbolisera. Hårdföra miljövänner må tycka att det låter farligt nära den vanliga greenwashing så många bilföretag anklagats för, men tidningen <a href="http://www.huffingtonpost.com/david-roberts/audis-green-police-ad-isn_b_453064.html">Grist Magazines redaktör David Roberts</a> menar dock att Audi kan vara något nytt på spåret och skriver att &#8220;filmen inte bara är en drift med miljörörelsen men talar till en ny och växande grupp människor som inte är hårdföra miljövänner &#8211; och inte heller gillar hårdföra miljövänner särskilt mycket &#8211; men som bara vill göra rätt. Audis försök att nå dem, även om det är lite klumpigt &#8211; är faktiskt i framkant.&#8221;</p>
<p><em>Fotnot: I USA hör man allt oftare annonsörer prata om den här gruppen som &#8220;de ljusgröna konsumenterna&#8221;, en term som än så länge inte hittat till Sverige i någon större utsträckning. Ett exempel på några som vände sig till gruppen var konsumentsajten Ideal Bite.org. som förra året köptes upp av Disney. En svensk kopia är vår systertidning </em><em><a href="http://www.enlagomdosgront.se">En lagom dos grönt.se</a> som också pratar om &#8220;ljusgröna konsumenter&#8221; och som fått tusentals läsare på kort tid.</em></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.csripraktiken.se/2010/06/07/audis-reklamfilm-en-snackis-for-sitt-annorlunda-satt-att-prata-miljo-pa/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>3</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>John Elkington om trender i hållbarhetsrapportering</title>
		<link>http://www.csripraktiken.se/2010/05/25/john-elkington-om-trender-i-hallbarhetsrapportering/</link>
		<comments>http://www.csripraktiken.se/2010/05/25/john-elkington-om-trender-i-hallbarhetsrapportering/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 25 May 2010 11:37:22 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Redaktionen</dc:creator>
				<category><![CDATA[Etik]]></category>
		<category><![CDATA[Finans & Försäkring]]></category>
		<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Rapportering]]></category>
		<category><![CDATA[Socialt]]></category>
		<category><![CDATA[video]]></category>
		<category><![CDATA[3BL]]></category>
		<category><![CDATA[hållbarhetsrapport]]></category>
		<category><![CDATA[hållbarhetsredovisning]]></category>
		<category><![CDATA[john elkington]]></category>
		<category><![CDATA[people planet profit]]></category>
		<category><![CDATA[TBL]]></category>
		<category><![CDATA[triple bottom line]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.csripraktiken.se/?p=6014</guid>
		<description><![CDATA[En av hållbarhetsvärldens stora gurus, John Elkington, delar med sig av sin syn på en av de viktigaste nya trenderna när det gäller hållbarhetsrapportering. ]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Den brittiske hållbarhetsexperten John Elkington lanserade 1994 begreppet <em>Triple Bottom Line </em>(eller TBL eller 3BL). Begreppet markerar att företag, som ett komplement till den sista radens finansiella resultat, också borde redovisa hur de bidragit till att minska sin miljöpåverkan och ökat sitt sociala ansvarstagande för att analytiker ska kunna utvärdera bolagets resultat på ett korrekt sätt.</p>
<p>I stället för att prata om vad ett företag åstadkommit ”på sista raden” i en årsredovisning, dvs. vilken vinst eller förlust företaget gjort, borde man alltså prata om vad man åstadkommit på de tre sista raderna, menade Elkington. De tre raderna kallas även för <em>people</em>, <em>planet</em> och <em>profit</em>.</p>
<p>I den korta intervjun nedan diskuterar Elkington det som han ser som en av de starkaste trenderna i hållbarhetsrapportering just nu &#8211; från att företag bestämmer vilken data som ska göras tillgänglig, till att omvärlden själva gör urvalet utifrån en större mängd data bolaget gjort tillgängligt på nätet.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.csripraktiken.se/2010/05/25/john-elkington-om-trender-i-hallbarhetsrapportering/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>En hållbar plan för vilken slututställning att se i vår</title>
		<link>http://www.csripraktiken.se/2010/05/24/en-hallbar-plan-for-vilken-slututstallning-att-se-i-var/</link>
		<comments>http://www.csripraktiken.se/2010/05/24/en-hallbar-plan-for-vilken-slututstallning-att-se-i-var/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 24 May 2010 06:00:04 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Karin Schollin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Kommunikation]]></category>
		<category><![CDATA[Krönikörer]]></category>
		<category><![CDATA[Universitet & skola]]></category>
		<category><![CDATA[video]]></category>
		<category><![CDATA[Beckmans]]></category>
		<category><![CDATA[Berghs School of Communication]]></category>
		<category><![CDATA[Forsbergs]]></category>
		<category><![CDATA[Konstfack]]></category>
		<category><![CDATA[student]]></category>
		<category><![CDATA[utställning]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.csripraktiken.se/?p=6001</guid>
		<description><![CDATA[Forsbergs, Konstfack, Beckmans och Berghs - alla Stockholms kreativa utbildningar har i dagarna sina slututställningar. Vår krönikör Karin Schollin kommer bara gå på en av dem. Men det räcker förmodligen.
]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Alla Stockholms kreativa utbildningar har i dagarna sina slututställningar men om du måste välja någon så tycker jag att du ska pallra dig iväg på Berghs slututställning – <a href=" http://sustainableplan.se/">a Sustainable plan</a> – mellan den 28-30 maj.  Precis som namnet på slututställningen indikerar så har utställningen hållbarhet som tema och tanken är att det ska vara en manifestation för hållbarhet.</p>
<p>På Berghs väljer man inte sitt examensarbete utan man blir tilldelad ett utifrån vilka uppdragsgivare som sökt sig till skolan. Uppdragsgivare för årets examensprojekt är alltifrån Apotek Hjärtat till Rikspolisstyrelsen och Mekonomen till Svenska ekoturismföreningen. Gemensamt är att studenterna ska lösa uppdragsgivarnas utmaningar utifrån ett hållbarhetsperspektiv.</p>
<p>Eftersom Berghs är en kommunikationsskola så handlar det om att belysa kommunikatörens och kommunikationens roll. Det ett företag kommunicerar måste överrensstämma med sina handlingar helt enkelt. I ett pressmeddelande säger Mandarva Mörner, PR-ansvarig för utställningen:<br />
<em> </em></p>
<blockquote><p><em>när världen blir allt mer transparent går det inte att dölja någonting längre, det man kommunicerar måste överrensstämma med det man gör. Vår roll som framtidens kommunikatörer är att vara omvärldens krassa ögon. Vi måste tala sanning och hjälpa våra kunder att kommunicera hållbarhet på ett hållbart sätt</em>.</p></blockquote>
<p>Som en del av slututställningen har man därför valt att publicera brev till företag där relationen mellan påstått hållbara budskap och den, enligt studenterna, faktiska verkligheten ifrågasätts. Företagen har uppmanats att svara på frågorna och svaren som kommit in har publiceras på samma hemsida. Idag finns frågor och svar från t.ex. Regeringen, Nestlé, Svenska spel och även Berghs själva.  Men man ifrågasätter inte bara företag, utan man vill även premiera de som gör något bra. Därför delar studenterna även ut pris till ett företag som tillsammans med en byrå gjort något bra, något som känna i magen. A sustainable plan – the award delas ut sista dagen på slututställningen.</p>
<p>För att vara krass så tänkte jag först att upplägget var lite trött, men framförallt oerhört otacksamt. Miljö- och hållbarhetsfrågor är ett av världens mest överkommunicerade budskap just nu. Det är en oerhört stor utmaning att hitta trovärdiga kommunikationslösningar som sticker ut i bruset, som konsumenter verkligen tar till sig och som samtidigt är relevant för uppdragsgivaren. Det måste vara på riktigt helt enkelt och kommunikationslösningen måste kännas i magen.</p>
<p>Berghs är en kreativitetsfabrik som bara producerar udda exemplar, så jag tog tillbaka mina tankar ganska snabbt. Det här är en långt större och mer spännande utmaning att lösa hållbarhetskommunikationen än att t.ex. få en liten budget som ram. Jag avundas inte studenterna, men jag är helt säker på att jag kommer bli imponerad.</p>
<p>Jag är övertygad om att jag inte kommer att få se moralkakor, pekpinnar eller förslag på hur företag tvättar sig fria. Istället tror jag att jag kommer att få se spetsiga och kreativa förslag där företagen inte bara har en affärsidé utan också en samhällsidé. (Videon med programförklaringen lovar gott &#8211; se nedan.)</p>
<p>Om jag hade ett företag med svårigheter att nå ut med mitt CSR-arbete skulle jag tälta på Sveavägen den 28 maj för att dels rekrytera några av topptalangerna på skolan, men även få inspiration. Även om uppdragsgivaren är nöjd och stolt över den framtagna idén så stannar faktiskt de flesta förslagen vid just en idé …</p>
<p>Kolla in: <a href=" http://sustainableplan.se/">http://sustainableplan.se/</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.csripraktiken.se/2010/05/24/en-hallbar-plan-for-vilken-slututstallning-att-se-i-var/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Puma tar ett stort steg framåt för skoförpackningar</title>
		<link>http://www.csripraktiken.se/2010/04/15/puma-tar-ett-stort-steg-framat-for-skoforpackningar/</link>
		<comments>http://www.csripraktiken.se/2010/04/15/puma-tar-ett-stort-steg-framat-for-skoforpackningar/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 15 Apr 2010 06:00:08 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Redaktionen</dc:creator>
				<category><![CDATA[Detaljhandel]]></category>
		<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Mode & Skönhet]]></category>
		<category><![CDATA[Sport & Fritid]]></category>
		<category><![CDATA[Tillverkning & Produktion]]></category>
		<category><![CDATA[Vatten]]></category>
		<category><![CDATA[video]]></category>
		<category><![CDATA[förpackning]]></category>
		<category><![CDATA[Puma]]></category>
		<category><![CDATA[sko]]></category>
		<category><![CDATA[Yves Behar]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.csripraktiken.se/?p=5837</guid>
		<description><![CDATA[För snart två år sedan bjöd sportutrustningstillverkaren Puma in industridesignstjärnan Yves Behar för att komma på en ny lösning för hur man förpackar skor. Häromdagen presenterades lösningen, kallad "The Clever Little Bag" på Design Museum i London.
]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Efter dussintals prototyper fastnade man för en lösning där skorna ligger i ett ark wellpapp som viks till en form och omsluter en röd påse av återvunna PET-flaskor som också fungerar som skopåse. Förväntningarn på den nya förpackningen är skyhög och Puma menar att deras förpackning kommer förändra hela skoindustrin.</p>
<p>Genom att byta från traditionella skokartonger beräknar Puma att minska användningen av papper i kartonger med 65% &#8211; i konkreta besparingar innebär det 8 500 ton papper, en miljon liter vatten och en miljon färre liter bränsle per år vilket naturligtvis också bidrar till Pumas lönsamhet. Tyvärr kommer inte förpackningen att börja användas förrän i mitten av 2011 på grund av att man först måste övertyga distributörer och återförsäljare om att den nya förpackningen är lika enkel att hantera, <a href="http://www.treehugger.com/files/2010/04/yves-behar-and-puma.php?campaign=daily_nl">rapporterar TreeHugger</a>. För mer info om förpackningen &#8211; se filmen nedan.</p>
<p><img class="aligncenter size-full wp-image-5838" title="half-bag" src="http://www.csripraktiken.se/wp-content/uploads/half-bag.jpg" alt="" width="468" height="344" /></p>
<p>Vid evenemanget presenterade samtidigt Pumas VD fler exempel på hur Puma vill bli ett mera hållbart företag. En annan av nyheterna inkluderade en ny t-shirtpåse (ovan) som är gjort av 50% mindre material utan att göra avkall på den air av coolhet som Puma utstrålar.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.csripraktiken.se/2010/04/15/puma-tar-ett-stort-steg-framat-for-skoforpackningar/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Pepsi satsar 140 miljoner kronor på att få folk uppmärksamma hållbarhet</title>
		<link>http://www.csripraktiken.se/2010/03/16/pepsi-satsar-140-miljoner-kronor-pa-att-fa-folk-uppmarksamma-hallbarhet/</link>
		<comments>http://www.csripraktiken.se/2010/03/16/pepsi-satsar-140-miljoner-kronor-pa-att-fa-folk-uppmarksamma-hallbarhet/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 16 Mar 2010 07:00:41 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Redaktionen</dc:creator>
				<category><![CDATA[Etik]]></category>
		<category><![CDATA[Filantropi]]></category>
		<category><![CDATA[Kommunikation]]></category>
		<category><![CDATA[Livsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Restaurang]]></category>
		<category><![CDATA[Socialt]]></category>
		<category><![CDATA[video]]></category>
		<category><![CDATA[blogg]]></category>
		<category><![CDATA[Facebook]]></category>
		<category><![CDATA[kampanj]]></category>
		<category><![CDATA[Pepsi]]></category>
		<category><![CDATA[Project Refresh]]></category>
		<category><![CDATA[sociala media]]></category>
		<category><![CDATA[Superbowl]]></category>
		<category><![CDATA[Twitter]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.csripraktiken.se/?p=5641</guid>
		<description><![CDATA[Tidigare i år väckte Pepsi mycket uppmärksamhet när man beslutade sig för att inte längre marknadsföra sig i samband med SuperBowl utan istället satsa pengarna på att engagera sina konsumenter i hållbarhetsfrågan. Det är första gången ett stort konsumentföretag på det här sättet använder sig av sociala media, snarare än TV, i den här omfattningen bara för att driva en fråga inom hållbarhetsområdet.
]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Förutom mängder av artiklar i traditionella media, främst i USA, har man också fått mycket uppmärksamhet på nätet, inte minst med hjälp av alla de som bloggat, twittrat och pratat om Pepsis film där man presenterar det man kallar för <a href="http://refresheverything.com/">&#8220;Project Refresh&#8221;</a>. Totalt satsar Pepsi hela 20 miljoner dollar  (ca 142 miljoner kronor) på den nya kampanjen.</p>
<p>Se filmen om kampanjen nedan.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.csripraktiken.se/2010/03/16/pepsi-satsar-140-miljoner-kronor-pa-att-fa-folk-uppmarksamma-hallbarhet/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Världens största flotta av vätgasbussar kör under OS</title>
		<link>http://www.csripraktiken.se/2010/02/25/varldens-storsta-flotta-av-vatgasbussar-kor-under-os/</link>
		<comments>http://www.csripraktiken.se/2010/02/25/varldens-storsta-flotta-av-vatgasbussar-kor-under-os/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 25 Feb 2010 07:00:17 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Redaktionen</dc:creator>
				<category><![CDATA[Energi]]></category>
		<category><![CDATA[Klimat]]></category>
		<category><![CDATA[Offentlig sektor]]></category>
		<category><![CDATA[Resor]]></category>
		<category><![CDATA[Transport & Resor]]></category>
		<category><![CDATA[video]]></category>
		<category><![CDATA[bussar]]></category>
		<category><![CDATA[Det Naturliga Steget]]></category>
		<category><![CDATA[os]]></category>
		<category><![CDATA[Vancouver]]></category>
		<category><![CDATA[vätgas]]></category>
		<category><![CDATA[Whistler]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.csripraktiken.se/?p=5592</guid>
		<description><![CDATA[Organisationskommittén bakom vinterspelen räknar med att ta guld som de grönaste olympiska spelen någonsin och städerna som är med och arrangerar olympiaden passar samtidigt på att positionera sig som hållbara städer i ordets rätta bemärkelse. När besökarna på OS ska ta sig mellan  själva staden Whistler och Whistler Olympic Park, strax norr om staden, är sannolikheten stor att de får åka med några av stadens nya vätgasbussar.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>En av de fyra systemvillkor som den svenska ideella organisationen <a href="http://www.thenaturalstep.org/sv/sweden/">Det Naturliga Steget</a> definierat och som blivit standard när det gäller att uppnå hållbarhet, är att förhindra koncentrationsökning av ämnen ur berggrunden i naturen. Och eftersom både naturgas och olja kommer från berggrunden är det inte hållbart. Det är däremot vätgas och alltså en av orsakerna till att staden satsat på att köpa in världens idag största flotta av vätgasdrivna bussar till staden.</p>
<p>De tysta bussarna är dubbelt så bränslesnåla som jämförbara dieselbussar, har en räckvidd på ca 480 km mellan tankningen av vätgas som räknas ta mellan åtta och tio minuter. Tekniken i bussarna kommer från Ballars Power i Vancouver så bussarna är på fler än ett sätt föremål för lokalpatriotism. Bussarna, som har en livslängd på 15 år, kommer också vara föremål för uppmärksamhet långt efter spelen eftersom det också är första gången man gör ett storskaligt test med vätgasbussar i linjetrafik och dessutom i vinterklimat med besvärlig terräng.</p>
<p>Se mer om bussprojektet nedan.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.csripraktiken.se/2010/02/25/varldens-storsta-flotta-av-vatgasbussar-kor-under-os/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Hänsyn till hållbarhet central i Whistler Olympic Park</title>
		<link>http://www.csripraktiken.se/2010/02/24/hansyn-till-hallbarhet-central-i-whistler-olympic-park/</link>
		<comments>http://www.csripraktiken.se/2010/02/24/hansyn-till-hallbarhet-central-i-whistler-olympic-park/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 24 Feb 2010 07:00:34 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Redaktionen</dc:creator>
				<category><![CDATA[Fastigheter & Kontor]]></category>
		<category><![CDATA[Hem & Trädgård]]></category>
		<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Offentlig sektor]]></category>
		<category><![CDATA[Sport & Fritid]]></category>
		<category><![CDATA[video]]></category>
		<category><![CDATA[Det Naturliga Steget]]></category>
		<category><![CDATA[hållbarhetsprinciper]]></category>
		<category><![CDATA[Interface]]></category>
		<category><![CDATA[kanada]]></category>
		<category><![CDATA[Nike]]></category>
		<category><![CDATA[os]]></category>
		<category><![CDATA[Starbucks]]></category>
		<category><![CDATA[Vancouver]]></category>
		<category><![CDATA[Whistler]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.csripraktiken.se/?p=5563</guid>
		<description><![CDATA[Vi fortsätter titta bakom kulisserna på OS i Vancouver och har tagit oss till Whistler - skidorten norr om Vancouver och som är navet för de flesta alpina grenarna under vinterolympiaden. Här märks hållbarhetstänket både i det lilla, som mängden återvinningskärl, och i det stora, som hur området planerats.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>En av de fyra systemvillkoren för att hållbarhet ska uppnås, vilka definierades av den ideella organisationen Det Naturliga Steget för runt tjugo år sedan och sedan dess blivit en vedertagen standard, är att &#8220;Inte utsätta naturen för undanträngning med fysiska metoder.&#8221; Det innebär att man inte ska expandera en stad utan att ta hänsyn till den natur man tar i anspråk och se till att naturen får tillbaka lika mycket areal på något annat håll.</p>
<p>Sedan många år är <a href="http://www.detnaturligasteget.se">Det Naturliga Steget</a> i princip osynligt som organisation i Sverige och den främsta orsaken är att de haft mycket att göra på andra håll och att de är värdelösa på att göra reklam för sig själva och vad de håller på med. Å andra sidan verkar de ha händerna fulla ändå med att hjälpa stora organisationer som Nike, Interface och Starbucks att ta ett helhetsgrepp om hållbarhetsfrågan. Men man hjälper även städer och regioner att ta ett helhetsgrepp på hållbarhet och en av de städer där man gjort mest skillnad är Whistler &#8211; centralorten för de flesta alpina grenarna i vinter-OS i Vancouver.</p>
<p>På webbplatsen stoltserar Whistler med att <a href="http://www.vancouver2010.com/olympic-spectator-guide/venues/whistler-olympic-park/sustainability---legacy/">man av hållbarhetsskäl gjort Whistler Olympic Park ungefär 30 procent mindre än vad det från början var tänkt</a>. Orsaken var att man inte ville undantränga natur i onödan. Man ändrade också layouten flera gånger för att undvika att hugga ner gammelskog eller tvingas dika ut vårmarker. Ett annat tecken på att parken är designad i enlighet med de fyra systemvillkoren är att man återvunnit så mycket möjligt &#8211; de träd som höggs ner togs till vara ända ut i toppen. Det som inte blev virke blev flis som återförts i naturen på plats som naturligt jordförbättringsmedel.</p>
<p>Ett annat av systemvillkoren är att inte hindra människor att tillgodose sina behov. Detta kan bland annat tolkas som att man inte ska betala löner som är så små att människor inte kan överleva, men också att man ska försöka se till att ursprungsbefolkningar gynnas. När Whistler Olympic Park konstruerades var det därför naturligt att se till att några av de lokala indianstammarna fick sin beskärda del av kontrakten och företags som ägs av både Squamish Nation och Lil’wat Nation fick byggkontrakt och kontrakt för att utveckla vandringsleder i området.</p>
<p><a href="http://www.vancouver2010.com/olympic-videos/whistler-olympic-park---inspired-by-nature_116134VO.html">Klicka här för att se en video om hur Whistler Olympic Park planerats och byggts (8 min).</a></p>
<p>Nedan finns en film som Det Naturliga Steget i Kanada gjort om deras roll i Whistler.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.csripraktiken.se/2010/02/24/hansyn-till-hallbarhet-central-i-whistler-olympic-park/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Adobe installerar stående vindturbiner</title>
		<link>http://www.csripraktiken.se/2010/01/26/adobe-installerar-staende-vindturbiner/</link>
		<comments>http://www.csripraktiken.se/2010/01/26/adobe-installerar-staende-vindturbiner/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 26 Jan 2010 15:36:06 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Redaktionen</dc:creator>
				<category><![CDATA[Energi]]></category>
		<category><![CDATA[Fastigheter & Kontor]]></category>
		<category><![CDATA[IT & Telekom]]></category>
		<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[video]]></category>
		<category><![CDATA[adobe]]></category>
		<category><![CDATA[vindkraft]]></category>
		<category><![CDATA[vindkraftverk]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.csripraktiken.se/?p=5351</guid>
		<description><![CDATA[Ett av USAs grönaste kontorskomplex, mjukvaruföretaget Adobes huvudkontor i San Jose har blivit ännu grönare. Häromveckan installerade man nya vertikala vindturbiner som kommer producera en del av kontorets elbehov.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Adobes huvudkontor, som fick <a href="http://www.csripraktiken.se/2007/04/17/amerikas-gronaste-kontor-resultatet-av-45-sma-energibesparande-atgarder/">pris som USAs miljövänligaste kontor 2007</a>, har installerat de 20 vindturbinerna på taket till parkeringshuset, mellan de tre kontorshusen. Turbinerna kan därmed kapitalisera på det naturliga draget. De vertikala turbinerna inte är lika effektiva som stora konventionella vindkraftverk men Adobe ändå med att verken ska producera 50 MW per år, rapporterar <a href="http://www.inhabitat.com/2010/01/11/adobe-headquarters-installs-20-building-integrated-wind-turbines/">Inhabitat</a>.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.csripraktiken.se/2010/01/26/adobe-installerar-staende-vindturbiner/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Klimatkompensering i fokus</title>
		<link>http://www.csripraktiken.se/2009/10/30/klimatkompensering-i-fokus/</link>
		<comments>http://www.csripraktiken.se/2009/10/30/klimatkompensering-i-fokus/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 30 Oct 2009 07:00:04 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Redaktionen</dc:creator>
				<category><![CDATA[Klimat]]></category>
		<category><![CDATA[Livsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[Restaurang]]></category>
		<category><![CDATA[video]]></category>
		<category><![CDATA[kom]]></category>
		<category><![CDATA[kompensering]]></category>
		<category><![CDATA[Max]]></category>
		<category><![CDATA[Mozambique]]></category>
		<category><![CDATA[träd]]></category>
		<category><![CDATA[trädplanering]]></category>
		<category><![CDATA[utsläppsrätter]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.csripraktiken.se/?p=5002</guid>
		<description><![CDATA[Det talas om att kompensera för utsläpp, men vad innebär det i praktiken? Hur påverkar finansiering trädplantering i exempelvis Afrika klimatet och den lokala kulturen? BBC har tittat närmare på fenomenet i en ny dokumentär.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Dokumentären <em>Taking the Credit</em> följer handeln med utsläppsrätter från handelsgolven i Londons finansdistrict till Gorongosa National Park i Mozambique för att se om det gör någon skillnad när det gäller att motverka uppvärmningen av klimatet. I programmet finns också en svensk koppling &#8211; Max Hamburgare är en av de största aktörerna som är engagerade i det trädplanteringsprogram som genomförs i Mozambique.</p>
<p><a href="http://www.rockhopper.tv/programmes/287">Klicka här för att titta på programmet (25:00 min)</a>.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.csripraktiken.se/2009/10/30/klimatkompensering-i-fokus/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Hundratusentals manifesterade 350 ppm</title>
		<link>http://www.csripraktiken.se/2009/10/26/hundratusentals-manifesterade-350-ppm/</link>
		<comments>http://www.csripraktiken.se/2009/10/26/hundratusentals-manifesterade-350-ppm/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 26 Oct 2009 05:00:53 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Redaktionen</dc:creator>
				<category><![CDATA[Branscher]]></category>
		<category><![CDATA[Klimat]]></category>
		<category><![CDATA[Kultur & Media]]></category>
		<category><![CDATA[Politik]]></category>
		<category><![CDATA[video]]></category>
		<category><![CDATA[350.org]]></category>
		<category><![CDATA[aktion]]></category>
		<category><![CDATA[cop15]]></category>
		<category><![CDATA[demonstration]]></category>
		<category><![CDATA[Karlskrona]]></category>
		<category><![CDATA[politik]]></category>
		<category><![CDATA[teater]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.csripraktiken.se/?p=4984</guid>
		<description><![CDATA[Det började högt upp på ett berg på Nya Zeeland tidigt på lördagsmorgonen. Banners och plakat hölls högt och hälsade de första solstrålarna samtidigt en en grupp äldre bad för den globala klimataktion som präglade lördagen över hela världen. Överallt manifesterade människor 350, det som idag ses som maxkoncentrationen av co2 i atmosfären för att vi inte ska sätta igång processer vi inte kan återkalla. Idag är koncentrationen 389.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Under dagen genomfördes över 5 000 aktioner över hela världen och så gott som alla stora medier skrev om 350.orgs arbete med att inspirera och organisera dagen. Bilder från många av evenemangen finns på <a href="http://www.350.org">350.org</a> och på <a href="http://www.flickr.com/photos/350org/">Flickr</a>. När kampanjen nådde USA i slutet av dagen fanns så mycket material att visa på skärmarna vid <a href="http://www.youtube.com/watch?v=e5mlCINsjLg&amp;feature=player_embedde">Times Square</a> i New York.</p>
<p>I Sverige uppmärksammades dagen på många håll. I Stockholm höll TeaterX en improviserad teaterföreställning, uppbyggd kring publikens egna historier om klimat och hållbarhet. På bilden ovan gestaltas talet 350 med hjälp av skådespelare, delar av publiken och de tyger som användes under föreställningen. I Karlskrona illustrerade en grupp människor just var vi är idag (389) och vilken kurva vi måste se för att nå ner till 350. Lite nördigt, men effektfult på video.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.csripraktiken.se/2009/10/26/hundratusentals-manifesterade-350-ppm/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
