För att få ett annat perspektiv ombads CSR i Praktiken.se’s chefredaktör Per Grankvist att leda ett samtal med Ann-Sofie Olsson, chef CSR och Public Affairs på Svenska Spel, Stina Billinger, CSR-ansvarig på SPP och Malin Sparf-Rydberg Sustainability Director på Tele2 där de delade med sig av sina erfarenheter av vilka frågor investerare ställer på bolagen, ur ett hållbarhetsperspektiv.

Diskussionen spelades in exklusivt för vårt poddradioprogram CSR i Praktiken Live. (ca 31.00 min)
Du kan både lyssna och ladda ner programmet på den här sidan eller ladda ner programmen från iTunes.

Om du är intresserad av att bidra med dina erfarenheter kring investerarnas syn på hållbarhet, kommentera nedan eller gå till vår grupp på LinkedIn.com och delta i diskussionen.

Om du har en iPhone kan du dessutom starta din prenumeration direkt i telefonen! Klicka på ikonen “iTunes” på din skärm, klicka på sök längst ner på skärmen och skriv in “csr i praktiken” så bör vi dyka upp i sökresultatet.

Du kan lyssna och ladda ner programmet (ca 12:00 min) på den här sidan (ovan). Du kan också prenumerera på alla avsnitt av CSR i Praktiken Live i iTunes.

Om du är intresserad av att bidra med dina erfarenheter kring att jobba med hållbarhetsfrågor i stora företag, kommentera nedan eller gå till vår grupp på LinkedIn.com och delta i diskussionen.

Diskussionen inleddes med att vi bad Elisabeth Hörnfeldt, som jobbar med hållbarhetsfrågor på Scania, berätta om hur  bolaget agerat för att se till både de anställdas och sitt eget bästa i lågkonjunkturen. Vi frågade också Tommy Borglund, ekonomie doktor från Handelshögskolan i Stockholm med inriktning mot företagsetik och verksam som kommunikationskonsult på Hallvarsson & Halvarsson, om hur han se att neddragningar påverkar intressentdialogerna och vilka råd han har när det gäller hur man ska behandla årets neddragningar i nästa års hållbarhetsredovisning.

Alla deltagare fick sedan möjlighet att ställa sina egna frågor till Hörnfeldt och Borglund, eller bara dela med sig av sina reflektioner kring ämnet. I programmet har vi valt ut några få av dessa frågor.

För att lyssna på programmet, klicka på play-knappen (34:00 min).

Du kan också ladda ner programmet som en m4a-fil och lyssna på det i alla senare modeller av telefoner från Sony Ericsson, Nokia och Apple eller på din iPod. Tack vare m4a-formatet kan få extra information på skärmen samtidigt som du lyssnar på programmet – bland annat kan du se information om vem som pratar, bläddra mellan olika kapitel och i vissa fall även klicka på skärmen för att komma till de webbadresser som nämns i programmet. Klicka här för att ladda ner en m4a-fil.

Om du själv har synpunkter eller tankar efter att ha lyssnat på programmet är du välkommen att lämna dina kommentarer nedan, eller att delta i en fördjupad diskussion på vår LinkedIn-grupp. Notera att vi under sommarledigheten endast kommer moderera kommentarerna med ojämna mellanrum medan dina kommentarer visas direkt på LinkedIn.

Programmet presenteras i samarbete med Hifab International. Tack också till våra sponsorer: Innocent och O2.

I denna podcast från the Ashoka Foundation (47.31 min) berättar hon om sin egen bakgrund på Wall Street och hur det ledde henne till sitt nuvarande arbetet i den icke vinstdrivande världen och ger råd för såväl företag som sociala entreprenörer. Rekommenderas av alla som är intresserade av CSR-historia i allmänhet och etisk förvaltning i synnerhet.

BUSINESS ASSURANCE – ETHICAL SUPPLY CHAIN VIDEO
Låt dig inte luras av det ibland burkiga ljudet eller den bitvis taskiga ljudkvaliteten. Programmen är enkla intervjuer med vassa frågor och bra svar med intressanta personer.
Se programmen på http://businessassurance.com/ethical-supply-chain-video-podcast-series-episode-2-carbon-disclosure-project-cdp-interview/

PLANET GREEN – THE SUPPER CLUB
Discoverys helgröna kanal har många intressanta program och vi fastnar ofta framför Supperclub, en talkshow där intressanta människor äter middag och pratar om miljö och hållbarhet. Som en grön variant av Skavlan i SVT.
Se programmen på http://planetgreen.discovery.com/tv/supper-club/

PLANET GREEN – ALTER ECO
Snyggingen från the Entourage, Adam Grenier, leder ett renoveringsprogram av klassiskt snitt men med grönt samvete. Alter Eco ger mängder av inspiration av hur man gör sitt hem mera energisnålt, klimatsmart och miljösnällt och kan förhoppningsvis inspirera Äntligen Hemma på TV4 inför kommande säsonger.
Se programmen på – http://planetgreen.discovery.com/tv/alter-eco/

GREEN TV
Det här är en tv-kanal för miljöfilmer av olika slag. Innehållet är en blandning av dokumentärer från miljöorganisationerna själva och mindre independentfilmer av fristående filmskapare.
Se programmen på http://www.green.tv/

CONVERSATIONS NETWORK – SOCIAL INNOVATION CONVERSATIONS CHANNEL Bland Conversations Network olika kanaler är denna vår favorit. Här blandas talare från näringslivet, frivilligvärlden och den akademiska världen för att på olika evenemang och föreläsningar (oftast från Stanford-universitetet). Sändningarna är av genomgående hög kvalitet och nya sändningar tillkommer varje vecka.
Hämta sändningarna på http://sic.conversationsnetwork.org eller genom att söka på “Social Innovation Conversations” på iTunes.

NETIMPACT – LEADERSHIP AND CSR CALL SERIES Nätverket NetImpact har en samtalsserie där Fortune Magazines redaktör Mark Günther intervjuar intressanta företagsledare inom CSR, socialt entreprenörskap, internationell utveckling och bistånd, utbildning och miljö. Podcasten är inspelningar från de telefonkonferenser som NetImpact ordnar med företagsledarna och där medlemmar i nätverket också har möjlighet att ställa frågor på förhand. Bortsett från känslan att höra någon live är det dock ingen riktig poäng med att registrera sig bara för att få möjlighet att ställa frågor. Vi föredrar att lyssna på deras podcast som håller bra nivå innehållsmässigt men kan vara av lite svajig kvalitet eftersom de flesta intervjuer genomförs per telefon.
Hämta sändingarna på http://netimpact.org/displaycommon.cfm?an=1&subarticlenbr=1338 eller genom att söka på “NetImpact” på iTunes.

ETHICAL CORPORATION Tidningen Ethical Corporations podcasts blandar ämnen på ett uppfriskande sätt. Ibland handlar det om en uppföljning av vad som hände med den uppmärksammade ekologiska staden i Kina för att nästa vecka ställa frågan som om världens rika kan lösa jordens stora problem. Sändningarna gör oss allmänbildade och har dessutom oftast bra kvalitet.
Hämta sändningarna på http://www.ethicalcorp.com/content_list.asp?m=ct&ct=61 eller genom att söka på “Ethical Corporation” på iTunes.

CORPORATE WATCHDOG RADIO Som en motvikt till den optimism som präglar övriga podcasts exponerar denna podcast även företag som gör fel och vilka följder det kan få i samhället och i naturen. Corporate Watchdog lyfter samtidigt fram goda företag som en motvikt och vi tycker programmen ger en bra bild av hur aktivistorganisationer tänker. De halvtimmeslånga programmen sänds varannan vecka och håller radiokvalitet. (Den 1:a januari 2009 kommer programmet byta namn till Sea Change. Red. Amn.)
Hämta sändningarna på http://corporatewatchdogmedia.org eller genom att söka på “Watchdog media” på iTunes.

HARVARD BUSINESS REVIEW – IDEACAST Visserligen handlar HBRs veckovisa podcast mest om affärsstrategier i största allmänhet men med jämna mellanrum har de intressanta stories och boksummeringar som rör CSR och hållbarhet. Dessutom är det ju inte fel att fördjupa sitt kunnande om hur företag fungerar – det är ju ändå i det sammanhanget som alla hållbarhetsaktiviteter ska fungera. Som i allt annat HBR gör är kvaliteten på deras podcasts mycket hög.
Hämta sändningarna på http://harvardbusinessonline.hbsp.harvard.edu/b01/en/hbr/hbr_ideacast.jhtml eller genom att söka på “Ideacast” på iTunes.

Något som dock gör att den här intervjun blir lite extra intressant är att det också är en lektion i modern CSR-engelska, den sociolekt som utvecklas bland de som jobbar med den här typen av frågor i amerikanska bolag. Passmans språk är komplicerat och hon uttrycker sig, med svenska öron, lite omständigt, något som både kan bero på att det är en teknik som ger henne tid att tänka efter men också för att få de aktiviteter de genomför att kännas mer strategiska än vad de i själva verket alltid är. Hon intervjuas av sin språkliga motpol, Marc Gunther, skribent på Fortune och CNN.com som under sina år som journalist övat i att förklara komplicerade sammanhang med ett betydligt vardagligare språk, dock utan att förlora i nyansrikedom. Under den knappa timme de samtalar får man en första känsla för språket.

För den som jobbar med samhällsfrågor på ett nordiskt dotterbolag till stora amerikanska företag är det viktigt att lära känna den terminologi och de fraser som används som används för att kunna få gehör hos moderbolaget när man vill genomföra något eller när man ska redovisa. För de som är rädda för att låta pladdriga på svenska är det också viktigt att överkomma den rädslan när man ska presentera på CSR-engelska.

Även om engelskan är korrekt funkar det inte att beskriva företagets initiativ som att “we collaborate with our resellers and give them inexpensive licences to reinstall on computers that the customers have turned in, and if those refurbished computers are given to schools or NGOs, our partners actually get those licences for free.”

Passman beskriver samma initiativ som att “Our focus is to enhance the reusibility of PCs (…) and other hardware – they are kept out of the waste stream for as long as possibe. For a decade, we’ve have had what we call the Microsoft Authorised Refurbisher Program, where we provide low-cost licences for Microsoft software so that the comupers can be resold by the partner. If the computers goes to a school or a non-profit, that licence is donated to the refurbisher.”

Det låter ännu mer högtravande och försvårat när man hör det än när man ser det i skrift och ibland blir det direkt komiskt, som när Passman beskriver något så självklart som att följa gällande lagar och regler som “our comittment to compliance with a whole range of regulatory issues” och därmed får det att låta som det är ett aktivt val och en del av deras samhällsansvar!

Denna skillnad mellan CSR-svenskan och CSR-engelskan kan också illustreras med en jämförelse av hållbarhetsredovisningar mellan amerikanska bolag och deras svenska dotterbolag. Moderbolaget Coca-Cola Company berättar på 44 sidor om en rad ambitiösa men konkreta projekt men även om Coca-Cola Sverige naturligtvis inte behöver ge en global överblick på sina 34 sidor är man också kortare i sitt sätt att uttrycka sig, på gränsen till torftigt. Kanske är det en effekt av den svenska reflexen att inte förhäva sig som gör att man är så blygsam att det är lätt för läsaren att missa allt bra man faktiskt gör. 

Om den vore skriven om amerikansk CSR-engelska (den finns på vanlig engelska) hade den säkert varit dubbelt så tjock. En jämförelse av webbadresserna ger lustigt nog ytterligare belägg för den teorin; thecoca-colacompany.com/citizenship/pdf/corporate_responsibility_review2006.pdf vs coca-cola.se/hallbarhet.pdf.

• Podcasten finns att ladda hem hos NetImpact.org eller genom iTunes. Sök då på NetImact.

I boken ges många exempel på företag som tar frågan på allvar. Managementkonsultfirman Booz Allen Hamiltons amerikanska dotterbolag erbjuder exempelvis sina anställda att gå ner på deltid, så lite som två dagar i månaden, när de känner att familjen behöver dem extra mycket och sedan att öka arbetsbelastningen i den takt de själva vill. Initiativet har blivit väldigt framgångsrikt med flera hundra deltagare och bolaget har funnit att dessa kvinnor ofta bidrar mycket till olika kundprojekt genom den erfarenhet och den kundkännedom de byggt upp genom åren. Det är naturligtvis också ett sätt för företaget att erbjuda möjligheten till downshifting, dvs. jobba mindre för att förändra sin balans i livet, utan att folk ska behöva lämna.

Ett annat exempel är investmentbanken Lehman Brothers har ett program de kallar “Encore” för kvinnor som lämnat den finansiella sektorn men som är intresserade av att komma tillbaka. Kvinnorna får möjlighet att vidareutbilda sig, uppdatera sina kunskaper om de känner att de behöver det och ett val att jobba så mycket deltid som det passar i deras liv. Även detta program har varit framgångsrikt och ger kvinnorna en möjlighet att satsa så mycket på karriären som de själva känner att de vill. Upplägget liknar delvis det program som Novare ger och som ger mamma- och pappa-lediga möjligheten att utvecklas vidare under ledigheten.

Ett problem är dock att så många som 30-40% av kvinnorna väljer att sluta hellre än att ta flextid eftersom de är rädda för att bli stämplade som oambitiösa i jämförelse med hur de var innan. Då tar de hellre ett nytt jobb på ett nytt företag där deras flextid kan förhandlas in från början. Revisionfirman Ernst & Young har man därför inrättat ett råd kallat E&Y CareerWatch som går igenom och tittar på vilka uppdrag som tilldelas kvinnor som jobbar flextid för att säkerställa att de får sin del av de spektakulära högprofiluppdragen.

Att hamna i rampljuset kan nämligen vara ett mycket bra sätt att återuppliva de ambitioner som sänktes när man var hemma med barnen och som många kvinnor felaktigt tror att man inte kan ha om man inte jobbar fulltid, enligt boken. Det är en smart strategi av Ernst & Young och en av anledningarna till att man fått utmärkelsen som en av de 100 bästa arbetsplatserna att jobba på för mammor, av Working Mother Magazine.

För mer tips och inspiration rekommenderar vi att du laddar ned en podcast (17.58 min) från Harvard Business Review där Melinda Merino intervjuar Sylvia Ann Hewlett om de tips och råd som hon ger till bolag för att förhindra att de tappar värdefulla kvinnor. För att ladda ner – klicka här och leta dig fram till Episod 44 av HBR Ideacast.

Socialt entreprenörskap bygger på att skapa innovativa, självförsörjande verksamheter som drivs som företag men där huvuddelen av all vinst återinvesteras i organisationen. Yunus hoppas att allt fler företag satsar på att utveckla denna typen av företag, där resurser sätts åt sidan i s.k. sociala investeringsfonder. Han spår att socialt företagande är det nästa stora efter mikrokreditvågen och avser brygga klyftan mellan schablonerna “de vinstjagande företagen”
och “de goda välgörarna”. Han är tydligt med att syftet med denna typ av projekt inte skall vara att skapa vinst annan än den som återinvesteras, vilket givetvis har stora implikationer avseende vilka företag som bör engagera sig, menar Yunus i intervjun i the Guardian. Han har i tidigare intervjuer kallat denna typ av företagande som icke förlustdrivande organisationer (“non-loss organisations” på engelska), som en parallell till icke vinstdrivande organisationer (“non-profit organisations på engelska).

Det ställer krav på att ledningar och CSR-ansvariga kan motivera sina investeringar med att de är verksamma i de aktuella utvecklingsländerna och har långsiktiga planer på expansion eller
etablering lokalt. På så vis kan företagsledare vara föregångare i hur man genom att trotsa gamla sanningar om bolagsstyrning kan nå helt nya typer av kunder samtidigt som man förändrar livsvillkoren hos dessa. (För de som vill veta med om Yonus tankar kring företagande kan vi varmt rekommendera en podcast från Ashoka Network där han också berättar mer om vad som fick honom att starta Grameen Bank 41.40 min).

Andra intressanta blogginlägg Andra bloggar om: yunus, mikrolån, mikrokrediter, podcast