Hanna Hallin fortsätter debatten om vad som borde styra samhällentreprenörerna genom att peka på det faktum att kostnadseffektivitet inte är ett tillräckligt sätt att mäta effekt i samhället och ej heller kan ses som en garant för att vi uppnår våra sociala mål.
Det startas allt fler företag som förutom lönsamhet också har som mål att hjälpa arbetslösa att få ett meningsfullt jobb. Det visar en kartläggning av TIllväxtverket som presenteras idag.
Det råder viss förvirring när det gäller benämningen av de entreprenörer som startar företag som ska lösa samhällsproblem. Vår chefredaktör reder ut alla de brister som gör begreppet ”social entreprenör” oanvändbart.
Fördomar och okunskap om vad man kan göra med aktiebolag skapar missuppfattningar om att man inte både kan göra gott och tjäna bra i Sverige, skriver Erika Augustinson och efterlyser en nationell satsning på att få fler entreprenörer att inse möjligheterna.
Med sin nya bok ”Screw Business as Usual” ger sig superentreprenören Richard Branson in i diskussionen om företagens bredare samhällsansvar. Företag som inte ser kopplingen mellan nytta och framgång kommer inte att överleva, menar han. Vi har läst den.
Tanken med bonusar är att de ska bidra till att företagsledare agerar i enlighet med aktieägarnas önskningar. Så hur kan det komma sig att de orsakar så mycket rabalder? Tommy Borglund har en teori om hur debatten kan undvikas.
Trots att fyrtiosju procent av alla avgångsstudenter på Handelshögskolan i Stockholm är kvinnor är det som bekant långt i från varannan kvinna i bolagens ledningsgrupper. På utomhustavlan vid busshållplatsen utanför Handelshögskolan i Stockholm annonserar stiftelsen Allbright för att upplysa studenterna om exakt hur illa det här.
Entreprenörer gör världen bättre. Att vara entreprenör är att verka i samhället, och bidra till samhället. Och det är gott så. Men för att kalla sig social entreprenör krävs att man kan garantera att de sociala målen står över frågan om vinst, skriver Hanna Hallin.
Parul Sharmas kritik mot att inte barns rättigheter prioriteras mer är tyvärr befogad, skriver ECPATs pressekreterare Thomas Andersson med hänvisning till en rapport från FNs Barnrättskommitté. Även företagen måste bli bättre och inse att det är en fråga som inte handlar om att kommunicera vad man gör, men att göra mer.
Filantropi verkar nu på allvar börja sitt intåg i Sverige, med rika entreprenörer som skänker bort sina förmögenheter och ett nyetablerat svenskt Filantropiskt forum. Den filantropiska trenden i Sverige har dock redan börjat präglas av Impact Investment, ett nytt fenomen som har utvecklats i de länder där filantropi länge varit utbrett och som nu även kommit till Sverige.
Kritiken mot luftiga hållbarhetsrapporter är i stort sätt befogad. Istället för att handla om hur väl företag lever upp till ett ramverk måste rapporterna utgå från den egna verksamheten och sätta de egna resultaten i relation till andra aktörer.
Vi agerar inte pr-konsulter åt svenska företag, men jobbar löpande för hur vi kan ta hjälp av svenska företag för att driva frågan om barns rättigheter ännu mer, skriver Sida i en replik till Parul Sharmas krönika i CSR i Praktiken.
CSR i Praktiken storsatsar på opinionsjournalistik genom att knyta till sig fem tunga krönikörer från både näringsliv och ideell sektor.
Kampen mot barnsexturism är inte en prioriterad fråga för svenska staten, trots att svenska företag är långt ifrån duktiga på att bekämpa fenomenet. Parul Sharma ser faran i att frågan om barns rättigheter bemöts med så stort ointresse.
Ett av världens hemligaste och samtidigt mest innovativa företag gjorde helt om häromveckan när man publicerade listor över sina leverantörer och rapporter om vilka problem man egentligen har.
Sveriges största affärstidning med fokus på hållbarhet och lönsamhet
Chefredaktör och ansvarig utgivare: Per Grankvist Publisher: Pontus Schultz
CSR i Praktiken ges ut av Bonnier Tidskrifter AB. Medlem i Sveriges Tidskrifter. © Copyright CSR i Praktiken.se. ISSN 2000-1355
