<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:itunes="http://www.itunes.com/dtds/podcast-1.0.dtd"
	xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/"
>

<channel>
	<title>Affärstidningen CSR i Praktiken.se &#187; 100 påverkare</title>
	<atom:link href="http://www.csripraktiken.se/tag/100-paverkare/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.csripraktiken.se</link>
	<description>Sveriges största affärstidningen med fokus på hållbarhet och lönsamhet</description>
	<lastBuildDate>Mon, 06 Sep 2010 06:00:45 +0000</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.9.1</generator>
	<language>sv</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
		<!-- podcast_generator="podPress/8.8" - maintenance_release="8.8.6.3" -->
	<copyright>Copyright Affärstidningen CSR i Praktiken.se 2010 </copyright>
	<managingEditor>pgrankvist@yahoo.com (Affärstidningen CSR i Praktiken.se)</managingEditor>
	<webMaster>pgrankvist@yahoo.com (Affärstidningen CSR i Praktiken.se)</webMaster>
	<category>posts</category>
	<ttl>1440</ttl>
	<image>
		<url>http://www.csripraktiken.se/wp-content/uploads/podcast/csripraktikenlive.jpg</url>
		<title>Affärstidningen CSR i Praktiken.se &#187; 100 påverkare</title>
		<link>http://www.csripraktiken.se</link>
		<width>144</width>
		<height>144</height>
	</image>
	<itunes:subtitle></itunes:subtitle>
	<itunes:summary>Sveriges största affärstidningen med fokus på hållbarhet och lönsamhet</itunes:summary>
	<itunes:keywords></itunes:keywords>
	<itunes:category text="Society &amp; Culture" />
	<itunes:author>Affärstidningen CSR i Praktiken.se</itunes:author>
	<itunes:owner>
		<itunes:name>Affärstidningen CSR i Praktiken.se</itunes:name>
		<itunes:email>pgrankvist@yahoo.com</itunes:email>
	</itunes:owner>
	<itunes:block>no</itunes:block>
	<itunes:explicit>no</itunes:explicit>
	<itunes:image href="http://www.csripraktiken.se/wp-content/uploads/podcast/csripraktikenlive.jpg" />
		<item>
		<title>Dags att nominera till 100 påverkare-listan för 2010!</title>
		<link>http://www.csripraktiken.se/2009/12/07/dags-att-nominera-till-100-paverkare-listan-for-2010/</link>
		<comments>http://www.csripraktiken.se/2009/12/07/dags-att-nominera-till-100-paverkare-listan-for-2010/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 07 Dec 2009 08:12:29 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Redaktionen</dc:creator>
				<category><![CDATA[Branscher]]></category>
		<category><![CDATA[Etik]]></category>
		<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Socialt]]></category>
		<category><![CDATA[100 påverkare]]></category>
		<category><![CDATA[lista]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.csripraktiken.se/?p=5200</guid>
		<description><![CDATA[Hur kommer hållbarhetsarbetet på svenska företag att påverkas det kommande året och vilka är det egentligen som har störst inflytande över detta? Med det som utgångspunkt håller CSR i Praktiken.se på att kartlägga vilka enskilda personer i näringslivet, den offentliga sektorn och frivilligsektorn som vi tror kommer påverka företagen mest under 2010.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p style="margin-top: 0.5em; margin-right: 0px; margin-bottom: 0.5em; margin-left: 0px; line-height: 18px; padding: 0px;">Listan med de 100 personer vi tror kommer påverka företagen mest publiceras i början av 2010 och sammanställs av en referensgrupp med tongivande kvinnor och män i näringslivet, offentlig sektor och frivilligsektorn som får nominera kandidater. Samtidigt låter vi också våra läsare komma med förslag på personer de tror skulle platsa på listan.</p>
<p style="margin-top: 0.5em; margin-right: 0px; margin-bottom: 0.5em; margin-left: 0px; line-height: 18px; padding: 0px;">Listan sammanställs av en jury som betygsätter de nominerades påverkansmöjlighet på basis av tre kriterier; beslutsmakt (befogenhet att ta beslut för förändring och i vilken grad beslutet påverkar svenska företag), informell påverkan (i vilken grad de påverkar andra informellt och hur stort nätverk de har) och karisma (utstrålning kombinerat med trovärdighet i hållbarhetsfrågor). Det tycker vi gör listan mer intressant än om vi bara rankat de som har mest makt.</p>
<p style="margin-top: 0.5em; margin-right: 0px; margin-bottom: 0.5em; margin-left: 0px; line-height: 18px; padding: 0px;">Om du har förslag på vilka som borde vara med på listan nästa år, eposta till 100paverkare(a)csripraktiken.se Glöm inte inkludera en kort motivering till varför du tycker att den du nominerar borde vara med på listan och hur den personen påverkar!</p>
<p style="margin-top: 0.5em; margin-right: 0px; margin-bottom: 0.5em; margin-left: 0px; line-height: 18px; padding: 0px;">/Redaktionen</p>
<p style="margin-top: 0.5em; margin-right: 0px; margin-bottom: 0.5em; margin-left: 0px; line-height: 18px; padding: 0px;">Ps. 2009 års lista finner du <a href="http://www.csripraktiken.se/2009/01/27/hundra-paverkare-2009/">här</a>.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.csripraktiken.se/2009/12/07/dags-att-nominera-till-100-paverkare-listan-for-2010/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Hur svårt kan det vara att hitta kvinnor till styrelseposter? Inte alls, enligt Passion for Business</title>
		<link>http://www.csripraktiken.se/2009/02/22/hur-svart-kan-det-vara-att-hitta-kvinnor-till-styrelseposter-inte-alls-enligt-passion-for-business/</link>
		<comments>http://www.csripraktiken.se/2009/02/22/hur-svart-kan-det-vara-att-hitta-kvinnor-till-styrelseposter-inte-alls-enligt-passion-for-business/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 22 Feb 2009 16:00:40 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Redaktionen</dc:creator>
				<category><![CDATA[Citat]]></category>
		<category><![CDATA[I fokus - högerspalt]]></category>
		<category><![CDATA[Jämställdhet]]></category>
		<category><![CDATA[Kultur & Media]]></category>
		<category><![CDATA[Rekrytering]]></category>
		<category><![CDATA[100 påverkare]]></category>
		<category><![CDATA[Anna Carrfors Bråkenhielm]]></category>
		<category><![CDATA[lista]]></category>
		<category><![CDATA[Passion for Business]]></category>
		<category><![CDATA[styrelse]]></category>
		<category><![CDATA[valberedning]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.csripraktiken.se/?p=3201</guid>
		<description><![CDATA[Tidningen Passion for Business har bestämt sig för att slå hål på myten om att det inte går att hitta tillräckligt många kvinnor till alla de maktpositioner som ska tillsättas, genom att helt enkelt sammanställa en lista över 549 verkligt kompetenta kvinnor. Det är smart journalistik som både hjälper jämställdheten i Svenska bolag och som lockar ännu fler att läsa Passion for Business. ]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>När valberedningar i börsbolagen får frågan varför de ännu en gång föreslagit män till nya styrelseposter är ursäkten ofta att &#8220;det är svårt att hitta kompetenta kvinnor&#8221;. Det är naturligtvis strunt att de mest kompetenta personerna i Sverige skulle vara vita män i åldern 45-60 år. Lustigt nog lär statistik visa att samma grupp är överrepresenterade även i ett annat sammanhang; de som drunknar &#8211; ofta alkoholpåverkade i små båtar på lugnt vatten &#8211; men de kanske lämnade kvar sin &#8220;kompetens&#8221; på jobbet den dagen?</p>
<p>Affärstidningen Passion for Business (PfB) bestämde sig därför för att hjälpa valberedningarna på traven och letade upp <a href="http://www.e24.se/kvinna/business/artikel_1095967.e24">549 duktiga kvinnor som skulle platsa både i styrelserummen men också på vd-poster</a>. Chefredaktör Anna Carrfors Bråkenhielm beskriver processen i sin ledare:<br />
&#8220;Vi kollade läget under några arbetsdagar och hittade lätt som en plätt 549 enastående kompetenta kvinnor. Då har vi dessutom letat fram doldisar, inte det fåtal namn som trots allt redan dyker upp då och då i styrelse. Hade vi ansträngt oss mer och haft mer tid på oss hade det givetvis blivit fler. Många fler. Nu har vi bara skrapat på ytan.&#8221;</p>
<p>Det var alltså inte det minsta omöjligt att hitta dem och <a href="http://www.e24.se/kvinna/business/artikel_1096005.e24">listan med vad som från början var 549 namn</a> utökas successivt i takt med att redaktionen hittar fler kvinnor via tips från sina läsare. Inte nog med att Passion for Business på det här sättet gör halva jobbet åt valberedningar och rekryteringsföretag som fått i uppdrag att hitta nya styrelsemedlemmar, man har också skickat listan till valberedningarna i de 40 största svenska börsbolagen. Den enda svagheten listan har i våra ägon är att den innehåller förvånadsvärt få kvinnor från frivilligvärlden, men det är något som säkert kommer kompletteras i takt med att listan växer.</p>
<p>Det är oerhört begåvat av Carrfors Bråkenhielm och PfB &#8211; de bidrar förhoppningsvis inte bara med att främja jämställdheten i styrelserummen och därmed också i företagen, utan visar också med det förvånadsvärt enkla greppet att göra sin lista att PfB är en pigg och relevant affärstidning som borde vara lika självklar i receptionen på de flesta stora företag som Veckans Affärer och Affärsvärlden, för att inte tala om att alla i ledningsgruppen, oavsett kön, borde lägga till den på sin prenumerationslista. Det har i alla fall vi gjort.</p>
<p>Ps. För de som söker kandidater som också har förståelse för hållbarhetsbegreppet i sin helhet &#8211; inte bara miljö &#8211; vill vi också tipsa om <a href="http://www.csripraktiken.se/2009/01/27/hundra-paverkare-2009/">CSR i Praktiken.ses egen lista över de 100 personer vi tror kommer påverka hållbarhetsarbetet i svenska företag mest under 2009</a>. Tretton av de tjugo första platserna innehas av kvinnor och ser man till listan i sin helhet är 54 stycken kvinnor och 50 stycken män (en del platser innehavs av fler än en person).</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.csripraktiken.se/2009/02/22/hur-svart-kan-det-vara-att-hitta-kvinnor-till-styrelseposter-inte-alls-enligt-passion-for-business/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>4</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>De påverkar svenska företags hållbarhetsarbete mest under 2009</title>
		<link>http://www.csripraktiken.se/2009/01/27/hundra-paverkare-2009/</link>
		<comments>http://www.csripraktiken.se/2009/01/27/hundra-paverkare-2009/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 27 Jan 2009 15:00:08 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Redaktionen</dc:creator>
				<category><![CDATA[Branscher]]></category>
		<category><![CDATA[Etik]]></category>
		<category><![CDATA[I fokus - högerspalt]]></category>
		<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Notis]]></category>
		<category><![CDATA[Samhällsentreprenör]]></category>
		<category><![CDATA[Socialt]]></category>
		<category><![CDATA[100 påverkare]]></category>
		<category><![CDATA[lista]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.csripraktiken.se/?p=2919</guid>
		<description><![CDATA[Hur kommer hållbarhetsarbetet på svenska företag att påverkas det närmaste året och vilka är det egentligen som har störst inflytande över detta? Med det som utgångspunkt har CSR i Praktiken.se kartlagt vilka enskilda personer i näringslivet, den offentliga sektorn och frivilligsektorn som vi tror kommer påverka företagen mest under 2009.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Till skillnad från andra listor har vi valt att dels bredda perspektivet till att omfatta företagens socialt och miljömässiga ansvarstagande och dels välja att se på det ur ett företagsperspektiv. Det innebär exempelvis att en del framstående forskare, kända politiker och uppmärksammade akademiker hamnar utanför listan då vi inte bedömer att deras arbete kommer att få genomslag i företagandet just under 2009, men att de lika gärna kan dyka upp på listan kommande år. Om du har förslag på vilka som borde vara med på listan nästa år, eposta till 100paverkare2010 (snabel-a) csripraktiken.se</p>
<p><em>Så har urvalet gått till:<br />
CSR i Praktiken.se har använt sig av en referensgrupp med tongivande kvinnor och män i näringslivet, offentlig sektor och frivilligsektorn som har fått nominera kandidater. De nominerades påverkansmöjlighet har poängsatts på basis av tre kriterier; beslutsmakt (befogenhet att ta beslut för förändring och i vilken grad beslutet påverkar svenska företag), informell påverkan (i vilken grad de påverkar andra informellt och hur stort nätverk de har) och karisma (utstrålning kombinerat med trovärdighet i hållbarhetsfrågor).</em></p>
<p><strong>1. Maud Olofsson, Näringsminister </strong><br />
Sedan hon tillträdde har Maud Olofsson markerat att hon räknar med företagen när morgondagens Sverige ska byggas men att detta innebär både ansvar och förpliktelser. Som en sann modern politiker har hon insett att det snabbaste sättet att åstadkomma förändring är att leva som man lär, inte bara att stifta lagar, ett faktum som uppmärksammats även utanför landets gränser. Från miljöbilen hon kör, till nätverket hon startat för att lyfta fram hundratals kvinnliga entreprenörer, till att låta de statliga bolagen gå i bräschen när det gäller hållbarhetsredovisning bidrar till att många styrelseproffs inser att hållbarhet också kan vara en konkurrensfördel &#8211; Näringsministern visar riktningen för ett hållbarare företagande genom att peka med hela handen, men utan att peka finger, och det kommer bli än tydligare under 2009.</p>
<p><strong>2. Johan Öhnell, VD, Telge Energi</strong><br />
Under 2009 kommer Telge Energi fortsätta med sin aggressiva kampanj mot energijättarna. Genom att profilera det egna bolaget som goda och energijättarna som onda är Öhnell och Telge Energi viktigare än både Greenpeace och Naturskyddsföreningen när det gäller att påverka energijättarna eftersom de inte bara försöker vinna kriget om opinionen men också om kunderna. Med Sveriges nöjdaste kunder för fjärde året i rad visar de att de lyckats och påverkar därmed alla andra som vill nå deras position.</p>
<p><strong>3. Carina Lundberg Markow, chef ansvarsfullt ägande, Folksam</strong><br />
Lundberg Markow nöjer sig inte med tillrättalagda hållbarhetsrapporter och generella förklaringar utan kräver konkreta svar på hur de företag Folksam investerar i bidrar till en bättre värld. Med kunderna som ägare och transparens som vapen har Folksam <a href="http://folksam.se/testergodarad/ansvarsfulltforetagande">nyligen publicerat en lista</a> på hur väl de svenska börsföretagen sköter sig när det gäller både miljö och mänskliga rättigheter.  Med den möjlighet till påverkan som följer med storleken på Folksams pensionsfonder finns det över 200 miljarder skäl till att börsföretagen inte vill hamna långt ner på listan och därmed hamna i bråk med Lundberg Markow under 2009.</p>
<p><strong>4. Sasja Beslik &amp; Helena Hagberg, chef respektive analytiker för ansvarsfulla placeringar, Banco Fonder</strong><br />
Beslik och Hagberg är tillsammans hållbarhetssveriges starkaste radarpar. Med klassisk snäll polis / elak polis-uppdelning är Hagbergs styrka dialogerna med företagen medan Beslik kör en hårdare stil i sina förhör. När det gäller att skjuta hål på felaktigheter, drar båda sina vapen lika snabbt. Många spår att frågan om hur företag hanterar färskvatten kommer att börja dyka upp på allvar i diskussioner med investerare och analytiker under 2009. Beslik är ordförande i FN-organet UNEP Finance Initiative´s Water Workstream, som hanterar vattenfrågor i finanssektorn. Mycket lämpligt.</p>
<p><strong>5. Raymond Mankowitz, kommunikationschef, McDonald&#8217;s</strong><br />
Det är företagen, inte invandrarna, som står utanför samhället, menar Mankowitz och pekar på att mixen av anställda på företag borde reflektera mixen av kunder. Med anställda från 95 nationaliteter har McDonald&#8217;s och Mankowitz insett att det ger dem en konkurrensfördel mot konkurrenter med homogena personalgrupper. Försäljningssuccén med McFish och förändrade öppettider under ramadan talar sitt tydliga språk &#8211; räkna med att Mankowitz kommer låta var och en av de 410 000 kunderna som besöker McDonald&#8217;s varje dag under 2009 märka hur mångfaldsarbete funkar i praktiken.</p>
<p><strong>6. Åsa Domeij, Miljöchef, Axfood</strong><br />
Efter knappt ett år på posten som miljöchef börjar Domeij bli varm i kläderna och det är under 2009 som hennes påverkan på våra matkassar verkligen kommer att börja märkas. Efter år av fegspel börjar åter bolagets värderingar omsättas i praktiken hos Hemköp, PrisXtra och Willys. Rödlistad fisk åker ut, egna ekologiska märkesvaror åker in. Ingen slår Domeij på fingrarna när det gäller trovärdighet i hållbarhetsfrågor i detaljhandeln och när Axfood under 2009 börjar Rättvisemärktcertifiera många av de egna märkesvarorna kommer begreppet &#8220;billigt och bra&#8221; att få en djupare mening.</p>
<p><strong>7. Thomas Bergmark &amp; Olle Blidholm, chef respektive utvecklingsansvarig, Social &amp; Environmental Affairs, Ikea</strong><br />
Ikea har snålat i alla år men numera snålar man även med resurser, oavsett om det gäller mängden träråvara, emballage, energi eller arbetarna i fabrikerna i Polen. Med Bergmark och Blidholm vid rodret har medvetenheten och stoltheten över vad man redan gör ökat successivt i bolaget och numera pratar VD Anders Dahlvig bekvämt om hållbarhet. Med 240 miljarder kronor i omsättning globalt och 6% av såväl försäljning som inköp i Sverige bidrar Bergmark och Blidholm till att Ikea skapar en bättre vardag för de många människorna, både hos leverantörer och kunder under 2009.</p>
<p><strong>8. Niels Eirik Nertun, Miljöchef, SAS-koncernen</strong><br />
I en bransch utsatt för konstant kritik för sina koldioxidutsläpp har Nertun all anledning att vara precis så stolt över bolaget som han alltid verkar. Den ekonomiska krisen har spelat Nertun i händerna och numera är gröna inflygningar, ständigt nytvättade motorer, och mindre färskvatten ombord standard eftersom det bidrar till minskade bränslekostnader och mindre utsläpp samtidigt. Att man erbjuder Saltå Kvarns juicer ombord är bara en början på en resa där mer av bolagets påverkan kommer att bli synligt för passagerarna. Under 2009 förutspår vi att Nertun inför fler ekologiska och etiska produkter på inflightmenyn, ökar synlighet av SAS-koncernens sociala ansvarstagande i inflighttidningen (om inte den tas bort av viktskäl, förstås), inför klimatkompensering som standard när man bokar biljetten och ser till att SAS blir första Skandinaviska bolag att genomföra en testflygning med biobränsle. Med 40 miljoner passagerare om året visar SAS att det inte är hållbart att flyga hur billigt som helst.</p>
<p><strong>9. Stina Billinger, CSR-chef, SPP</strong><br />
I hennes huvud finns ingen tydlig gräns mellan aktivisten Billinger och kapitalisten Billinger. Uppfostrad i både frivilligvärlden som näringslivet är hon lika bekväm i båda rollerna och med Storebrand och Sarah McPhee som ny VD i ryggen kommer Billinger att använda SPPs fulla påverkanskraft för att inspirera företag att bli bättre. Under 2009 visar SPP att hållbarhet och lönsamhet hör ihop genom att bara ge ut en årsredovisning enligt triple bottom line-principen &#8211; räkna med att den blir en föregångare i redovisningssvängen.</p>
<p><strong>10. Ingrid Schullström, chef miljö och socialt ansvar, Hennes &amp; Mauritz</strong><br />
Schullström är CSR-Sveriges Greta Garbo som sällan ställer upp i sammanhang större än mindre branschsammankomster eller för mycket korta tal. Det är ett tecken på att hon är en görare, snarare än en talare. För det var Schullström som först insåg vidden av H&amp;Ms möjligheter att påverka sin omvärld. Genom att driva på klädjättens arbete med uppförandekoder och arbetsförhållanden har hon påverkat den internationella klädbranschen i en utsträckning som många svenskar inte förstår vidden av. När andra pratar, gör Schullström. Och ju större H&amp;M blir, ju mer påverkar Schullström sina leverantörer och tvingar både de svenska och de utländska konkurrenterna att följa efter.</p>
<p><strong>11. Lars G Josefsson, VD Vattenfall</strong><br />
Oavsett om man gillar Vattenfalls uppseendeväckande kampanjer eller ej är det uppenbart att de syns. Till skillnad från andra kollegor har Josefsson valt att i alla fall debattera energibranschens bidrag till växthuseffekten. Bolaget medverkar i dialoger och forum på de flesta nivåer i Nordeuropa och bidrar därmed att fortsätta forma villkoren på energimarknaden även 2009. Trots att bolagets energiproduktion ännu inte är 100% förnyelsebar verkar Josefsson engagemang i alla fall vara hundraprocentigt.</p>
<p><strong>12. Anders Borg, finansminster</strong><br />
I efterspelet till höstens akuta finanskris har Borg oftare och oftare talat om företagsansvar och om såväl företagsledarnas som konsumenternas moraliska ansvar. Med ansvar för landets finanser är det dessutom också han som i slutändan kan komma att få mest påverkan över frivilligsektorns finansiella hälsa genom att göra tummen upp eller ner för utredningsförslaget som läggs fram under 2009 om införande av avdragsrätt för donationer till ideella organisationer.</p>
<p><strong>13. HM Kronprinsessan Victoria</strong><br />
Kronprinsessan är lika nyfiken som hon är okommersiell men när hon visar nyfikenhet för något inom hållbarhetsvärlden påverkar hon genom att företagen gärna ställer upp för att visa vad de kan. Med pressfotografer i ständigt följe medverkar det till att hennes nyfikenhet också väcker andras. Vi tror 2009 är året då Kronprinsessan börjar använda sig av sin förmåga att styra uppmärksamheten, inte minst hos företag, till att fokusera mer på olika aspekter av hållbarhetsfrågor. För hon har mycket bättre koll på hållbarhet än vad som är allmänt känt. Och hon har också mycket bättre kontakter i näringslivet än vad som är allmänt känt.</p>
<p><strong>14. Daniel Sachs &amp; Robert Weil, VD respektive ägare, Proventus</strong><br />
De har beskrivits som kapitalister med ovanligt stora hjärtan men underskatta inte deras hjärnor. Som privat bolag, utan kvartalkapitalismens hets, ägnar sig Sachs och Weil lika mycket åt att förstå omvärlden som att förvalta stora värden vilket resulterat i en brokig investeringsportfölj men som visat sig skapa både hållbara företag och långsiktig avkastning. På Proventus tillåts kapitalismen vara allt annat än närsynt och närig, något de också manifesterar genom att ständigt dela med sig av sina insikter i debatter eller <a href="http://proventus.se/company/howweviewtheworld.html">på sin egen sajt</a>.  Under 2009, i tider när marknaden är lika förutsägbar som en full apa är det viktigt med förebilder som Sachs och Weil. Apan ser, apan gör.</p>
<p><strong>15. Anna Linusson, miljöchef, Stockholms läns landsting</strong><br />
Linusson är kanske inte stor på jorden men hon är stor vid förhandlingsborden &#8211; hennes inköpsbudget på 33 miljarder överskuggar de flesta svenska företag. Under 2009 börjar landstinget i Stockholms län att ställa större sociala och miljömässiga krav på sina leverantörer &#8211; på allt från ampuller till ambulanser.</p>
<p><strong>16. Kathrine Löfberg, Marknadschef, Löfbergs Lila</strong><br />
Tillbaka från mammaledigheten fortsätter Löfberg att förändra familjeföretagets profil från bingokaffe till brakaffe under 2009. Som Sveriges svar på Green Mountain Roasters har Löfbergs Lila blivit det rätta märket för medvetna svenskar och som ägare av Kobbs te och leverantör av allt Änglamark-kaffe finns Löfbergs produkter i fler skafferier än man anar. Räkna med att Löfberg står på tur att flytta in i VD-rummet, med ambitionen att förändra våra kaffevanor, ett paket i taget.</p>
<p><strong>17. Marie Johanson, Chef Företag &amp; Utbildning, Rädda Barnen</strong><br />
Trots att Rädda Barnen samlar in näst mest pengar av alla och har stora etablerade företagsamarbeten tänker Johanson inte bli någon fet katt. Med synsättet att företag borde vara insamlingspartners snarare än kassakor leder hon förändringen för att möta företagens krav och matcha dem med barnens behov även under 2009.</p>
<p><strong>18. Filippa Bergin Norman, CSR-chef, Åhléns</strong><br />
Bergin Norman har en historia av att ha en fot i varje läger. På Amnesty Business Group var hon både företagens fiende och närmaste allierade och i nya rollen som CSR-chef på deltid för Åhléns och frilansande GRI-expert på övrig tid är det hon som ska se till att Åhléns lever som hon lär. Med en sådan trovärdighet finns alla förutsättningarna för att hon under 2009 ska få Åhléns att våga tro på sig själv igen och våga berätta mer publikt om de utmärkta värderingar man lever efter sedan länge. Och när Åhléns, med närvaro i de flesta medelstora svenska städer vågar prata om hållbarhet, ja då kommer också en massa mindre företag våga göra det.</p>
<p><strong>19. Maria Stareborn, Informationsdirektör, Unilever</strong><br />
Tidigare sa man &#8220;Sälj din själ innan du säljer tvättmedel&#8221;. Det är inte länge sedan multinationella jättar som Unilever profilerades som kaptalhungriga rovdjur utan empati för omvärlden. Med några av de varumärken som gått mot strömmen och vågat profilerat sitt ansvarstagande i portföljen har Stareborn inte behövt sälja sin själ för att jobba på Unilever. Med CSR inom sitt ansvarsområde är Stareborn en av dem som bestämmer vilka cause marketing-kampanjer från utlandet som syns och hörs i Sverige. Räkna därför med att vi under 2009 kommer höra ännu mer om Vias kampanj för att få barn att röra mer på sig, Doves kampanj för äkta skönhet, Ben&amp;Jerrys klimatneutrala glass eller Liptons storsatsning på Rainforest Alliancemärkta teer.</p>
<p><strong>20. Bodil Jönsson-Lindgren, Marknadschef, Coop Konsum &amp; Coop Nära</strong><br />
Det är Jönsson-Lindgren som med absolut gehör översätter Coops högtravande, om än beundransvärda, värderingar till saker som märks i butikerna. Räkna med försäljningsrekord för Änglamark, fler Rättvisemärkta bananer, fler energisnåla kylskåp och ännu mer pengar till Kooperation utan Gränser från Coop Konsum och Coop Nära under 2009.</p>
<p><strong>21. Margareta Winberg, ordförande, Svenska Spel</strong><br />
Spelmonopolborgen är på väg att rämna men Winberg har i egenskap av ordförande dragit lans tillsammans med sin omaka vapenbroder Anders Borg för att öka bolagets sociala ansvarstagande i samhället som ett sätt att rättfärdiga monopolet. Samtidigt agerar Winberg som Idrottsveriges egen Robin Hood och fördelar över en miljard till behövande idrottsföreningar. Oavsett om monopolet kvarstår eller faller kommer spelindustrin att vara en av de branscher som tar störst samhällsansvar under 2009.</p>
<p><strong>22. Karl-Henrik Robèrt, det Naturliga Steget</strong><br />
Som grön eminens i Hållbarhetssverige påverkar han både med sin breda kunskap och breda kontaktnät. Att inte tacka ja när Robèrt håller audiens är oklokt, för att det finns så mycket att lära. Med en fascinerande förmåga att samla intressanta människor som delar hållbarhetsintresset omkring sig, från Kung Carl XVI Gustaf till Nikes hållbarhetschef, arbetar Robèrt numera på ett högre plan som rådgivare till både några av världens största företag och till hela städer och regioner.</p>
<p><strong>23. Kicki Theander, grundare och VD, Middagsfrid</strong><br />
Den enkla geniala idén att sköta folks handlande och matplanering har fått effekt. När Theander veckohandlar åt tusentals familjer på en gång påverkar hon folks matvanor och därmed handeln. Hon har inlett 2009 med att förklara krig mot alla tillsatser i vår mat. Räkna med att hon vinner. Räkna sen med uppköpsbud från Hemfrid.</p>
<p><strong>24. Mats Karlsson, vice VD och försäljningschef, Staples Corporate Express</strong><br />
I höstas blev kontorsmaterialjätten Staples Corporate Express (som numera också slukat Quill Kontorslagret) första företag i Norden att ge ut <a href="http://eo.cexp.se/utsida/default_csr.htm">en produktkatalog som bara innehåller miljömässiga och moraliska varor</a>. Det är ett smart sätt att göra det enkelt för kunderna att göra skillnad i vardagen och med 75 000 frekvent återkommande företagskunder och hundratusentals sällanköpskunder påverkar Karlssons katalog fler än man tror. Alla kan inte göra allt, men alla kan göra något.</p>
<p><strong>25. Per Mossberg, kommunikationsdirektör, Posten</strong><br />
De senaste åren har Posten jobbat mycket internt med hållbarhetsfrågor men trots det avstått från att vara avsändare i mer publika sammanhang. Räkna med att Mossberg skickar vykort med information om hur de tar ansvar och hur de kan hjälpa andra att göra likadant, till alla svenska bolag under 2009, inte minst när han nu också är ny ordförande för CSR Sweden.</p>
<p><strong>26. Göran Holm, VD, Coca-Cola Drycker Sverige</strong><br />
Varje dag dricker alla svenskar nästan en halv liter av Coca-Cola Sveriges drycker. Holm har medverkat till att man tillhör de Coca-Cola-bolag som är bäst i världen på att hushålla med vatten, att flaskorna tappas med förnyelsebar energi, att de till hälften är gjorda av återvunnen plast och distribueras av lastbilschaufförer som genomgått ecodrivingutbildningar. Stolt över det de åstadkommit och med världens mest kända varumärke i sin hand kommer Holm påverka konsumenter och konkurrenter även under 2009.</p>
<p><strong>27. Eva Moe, programansvarig KK-stiftelsens satsning på samhällsentreprenörer</strong><br />
Efter att ha lanserat &#8220;upplevelseindustrin&#8221; som begrepp ger KK-stiftelsen sig nu sig i kast med nästa begreppslansering. Med 120 miljoner i potten, fördelat över nio år, ska Moe bidra till forskning, kompetensutveckling och skapa förståelse för samhällsentreprenörskap och hur det bidrar till att utveckla Sverige. <a href="www.samhallsentreprenor.se">Samhallsentreprenor.se</a> växer sakta fram och är kanske hållbarhetsvärldens intressantaste projekt just nu.</p>
<p><strong>28. AnnaLena Norrman, miljö- och kvalitetschef, Servera</strong><br />
Sannolikheten är stor att Norrman haft ett finger med i din lunchmat. Som miljö- och kvalitetschef på Servera är det ingen som påverkar kvaliteten på råvarorna i Restaurangsverige i samma utsträckning som Norrman. Under 2008 kom hon med <a href="http://www.servera.se/index.asp?ShowInnerFrameSet=true&amp;PageID=433">Sveriges bästa och mest begripliga uppförandekod</a> för sina leverantörer och vi ser därför med spänning fram emot hållbarhetsrapporteringen för 2009 och hoppas hon kokar ihop något ännu bättre.</p>
<p><strong>29. Ulla Hamilton, miljö- och trafikborgarråd, Stockholm Huvudstaden framstår allt mer som nordens huvudstad</strong> även på hållbarhetsområdet. Det stora intresset internationellt gör att Hamilton har stående inbjudningar till alla större miljökonferenser. Det kan Stockholmarna vara stolta över, samtidigt som de säkert är glada över att hon ändå väljer att stanna hemma och påverka Stockholm och stadens tusentals leverantörer att bli ännu bättre.</p>
<p><strong>30. Klas Eklund, Senior Economist, SEB</strong><br />
Om man som Eklund har till uppgift att tolka omvärlden är det en fördel att man som Eklund känner halva världen och är knuten till tankesmedjan Fores och deras tankar om välfärden. Under 2009 släpper Eklund en uppföljare till sin lärobok i ekonomi, denna gång med klimatet i fokus och med tankar om hur koldioxidutsläpp och annat påverkar det finansiella klimatet. Räkna med att boken blir årets sommarpresent i finansvärlden.</p>
<p><a href="http://www.csripraktiken.se/?p=3002"><em>Klicka här för att se övriga placeringar på listan</em></a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.csripraktiken.se/2009/01/27/hundra-paverkare-2009/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>13</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Hundra påverkare 2009 &#8211; plats 31-100</title>
		<link>http://www.csripraktiken.se/2009/01/02/hundra-paverkare-2009-plats-31-100/</link>
		<comments>http://www.csripraktiken.se/2009/01/02/hundra-paverkare-2009-plats-31-100/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 02 Jan 2009 14:35:24 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Redaktionen</dc:creator>
				<category><![CDATA[Cause Marketing]]></category>
		<category><![CDATA[Etik]]></category>
		<category><![CDATA[Klimat]]></category>
		<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Samhällsentreprenör]]></category>
		<category><![CDATA[Socialt]]></category>
		<category><![CDATA[100 påverkare]]></category>
		<category><![CDATA[lista]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.csripraktiken.se/?p=3002</guid>
		<description><![CDATA[CSR i Praktiken.se har kartlagt vilka enskilda personer i näringslivet, den offentliga sektorn och frivilligsektorn som vi tror kommer påverka företagen mest under 2009. Här är nummer 31-100 på listan, utan inbördes placering. ]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Jenny Didong, departementssekreterare med ansvar för extern ekonomisk information, ägarstyrnings- och hållbarhetsfrågor, Enheten för statligt ägande, Näringsdepartementet</strong><br />
Hon är inte den pratigaste människan i regeringskvarteren men när Didong väl öppnar munnen gör både de statliga bolagen och Näringsministern klokt i att lyssna. Bara det faktum att alla de statliga bolagen numera gör hållbarhetsrapporter kommer leda till förändringar enligt principen att det som mäts, är det som blir gjort. Och eftersom det är Didong som med sin pragmatism ska hantera det faktum att allt som mäts inte är viktigt och att allt som är viktigt inte kan mätas, kommer hennes rekommendationer påverka både de statliga och icke-statliga bolagen under hela 2009.</p>
<p><strong>Jan-Eric Sundgren, Direktör med ansvar för omvärlds- och miljöfrågor, Volvo AB</strong><br />
Volvos miljöpris har de senaste åren vunnit i prestige genom att belöna några av de klokaste tänkarna inom miljöområdet, inte minst 2007 års pristagare Amory Lovins (som vi för övrigt tidigare tippat som framtida nobelpristagare). I prisstyrelsen sitter Sundgren som med sin förmåga att prata med ingenjörer på ingenjörers vis och direktörer på direktörers vis bidrar till ökad förståelse i båda lägren. Det är en förmåga som också bidrar till att Kungliga ingenjörsvetenskapsakademin, där han är ledamot, känns mer relevant än på många år.</p>
<p><strong>Parul Sharma, CSR Advisor, Sandvik</strong><br />
Efter att ha fått hennes åsikter om hur Sandvik egentligen borde styra upp leverantörskedjan för att respektera mänskliga rättigheter, anställde bolaget sin egen största kritiker att själv få leda arbetet. Under 2009 arbetar Sharma, tidigare Amnesty Business Group, vidare med att öka kunskepen om utmaningen inom bolaget.</p>
<p><strong>HM Drottning Silvia av Sverige, grundare till World Childhood Foundation</strong><br />
Även om en del företagsledare säkert flockas till Childhood mest för att få sola sig i drottningens glans och umgås med likasinnade faller ingen skugga på Drottningen. För resultatet blir ökad insikt om utsatta barns situation, något Drottningen ständigt påminner både dem och andra om, vilket kan leda till förändringar i praktiken.</p>
<p>C<strong>atherine Caragianni, Miljöchef, TeliaSonera Sverige</strong><br />
Det kan tycks självklart men genom att inkludera frågan ”behövs resan?” i bolagets mötes- och resepolicy och få de anställda att använda de egna produkterna för distansmöten har Caragianni hjälp TeliaSonera att spara 70 miljoner kronor årligen. Tekniken har också hjälpt till att öka flexibiliteten för de anställda vilket gjort att allt fler på bolaget får ihop det tusenbitarspussel som är familjevardagen för många. Det kommande året räknar vi med att Telia börjar be kunderna följa i deras fotspår.</p>
<p><strong>Axel Mörner, regionchef mälardalen, Hemköp</strong><br />
I detaljhandeln finns det ingen hedersbetygelse som är lika stor som att få omdömet att man har det ”i händerna”. Som chef för Hemköp i mälardalsregionen har Mörner haft många tillfällen att visa att han har lika mycket i händerna som i huvudet, med medvetna satsningar på både etiska och ekologiska produkter. Detta märks inte minst på Hemköp City i Stockholm som seglat upp som det närmaste man kan komma Whole Foods i Sverige. Med förståelse för både hållbarhet och detaljhandel räknar vi med att Mörner får mer ansvar under 2009 – kanske är han redan redo att axla rollen som VD för Hemköp och bli den förste att fylla legendariska Hemköpschefen Nils-Erik Johanssons skor på allvar sedan denne lämnade för tio år sedan?</p>
<p><strong>Stefan Krook, Grundare och ordförande i GodEl och ordförande GoodCause</strong><br />
Mannen som tillhörde de första att utmana telemonopolet fortsätter tjäna pengar på att försöka förändra förutsättningarna i stela branscher. GodEl fick 70 000 nya kunder på 3,5 år, på vad alla ansåg vara en mogen marknad, genom att ge kunderna möjlighet att ta samhällsansvar. Vi gissar att det kliar i Krooks fingrar att ta sig an en ny bransch under 2009. Vårt stalltips? Fondmarknaden.</p>
<p><strong>Claes Roxbergh, miljöexpert på Skanska Sverige</strong><br />
Skanska har deklarerat att alla nya hus ska vara energisnålare än förr och ha högre kvalitet än tidigare och att det är just genom att omfamna hållbarhet som man ska komma stärkt ur lågkonjunkturen. Som miljöexpert bidrar därmed Roxbergh till att förändra vardagen för tusentals boende och bolag som flyttar in i Skanskas nya gröna hus.</p>
<p><strong>Johan Ihrfelt, grundare och VD, O2-koncernen </strong><br />
Kanske är det yogan som gör det lättare för Ihrfelt att se helheten än för andra. Men egentligen behöver man inte vara i energibranschen för att inse hur fiffigt det vore att ha hela värdekedjan, från att veta var det blåser mest, till att projektera byggandet av vindkraftverk, finansiera det via medlemmar eller partners som Proventus, till att sälja vindel direkt till kund. O2 äger hela kedjan och det gör samtidigt koncernen till en intressant uppköpskandidat under året för Telge Energi som därigenom kan öka sin egen trovärdighet.</p>
<p><strong>Jenny Johansson, Miljöchef, Swedbank</strong><br />
Vid en första anblick är Johansson lätt att underskatta. Men bakom luggen arbetar en skarp hjärna som förändrar inifrån och driver banken till att lansera ett brett spektra av miljöprodukter för att locka kunder, bland annat lån för att köpa andelar i vindkraftverk hos O2. I takt med att självförtroendet ökar med resultatet känns det logiskt om Johansson under 2009 kommer få utökat förtroende att också sköta Swedbanks sociala ansvar lika bra som miljöansvaret.</p>
<p><strong>Björn Söderberg, grundare och VD, Fair Enterprise Network</strong><br />
Till synes oberörd av omvärldens försök att etikettera Söderberg som social entreprenör, samhällsentreprenör eller en ny generation företagsledare fortsätter han dela sin tid mellan företagen i Sverige och Nepal. Kanske är det just det kompakta ointresset för sin egen person som gör honom så intressant och som gör honom så eftertraktad som föreläsare på företag. Trots att det han gör, enligt honom själv, är ganska enkelt och självklart. Hans affärsidé bygger på att ta ett mycket större socialt ansvar för sina anställda än som är vanligt i Nepal för att attrahera de bästa och ändå kunna sälja tjänster och produkter till konkurrenskraftiga priser på den svenska marknaden. Ju fler som inser det hållbara i det, ju mer påverkar Söderberg företagen.</p>
<p><strong>Pär Larshans, personal &amp; hållbarhetsdirektör, Max Hamburgare</strong><br />
Det senaste arton månaderna har hamburgerkedjan, med Larshans i spetsen, gått från att maximera sin vinst till att optimera den, ur hållbarhetssynpunkt. Resultatet är högre vinst än tidigare, att man övertagit ledarflaggan på miljöområdet från McDonald’s och dessutom fått stor exponering i media. Genom att förklara klimatneutralisering på ett begripligt sätt för kunderna har Larshans bidragit till att hamburgarna har en godare eftersmak än någonsin.</p>
<p><strong>Helene Samuelsson, kommunikationschef, Preem</strong><br />
Med 80 % av den svenska raffinaderikapaciteten är sannolikheten stor att det är bränsle från Preem man tankar, även om man är kund hos en annan stationskedja. Samuelsson har det styva uppdraget att få kunder att förstå att Preem faktiskt gör förändringar som får stora miljöeffekter när bränslet de säljer består av en allt större förnyelsebar del. Hittills har mycket av arbetet skett i skymundan, men chansen är stor att Samuelsson ser till att vi under 2009 börjar se Preem som den minst dåliga stationskedjan.</p>
<p><strong>Henrik Sundström &amp; Jens Schlyter, Vice President respektive CSR Manager, Electrolux</strong><br />
Vitvarujätten har varit känd för sitt kundfokus men varit förvånansvärt ängslig när det gäller att propagera för produkternas samhällsansvar. Men genom att snegla på General Electrics framgångsrika Ecomaginationinitiativ har Sundström och Schlyter äntligen hittat formen och vågar prata om fördelarna både ur försäljnings- och förbrukningsperspektiv. Och precis som GE gjort, är det rimligt att tro att Electrolux under 2009 också ska inse att hållbarhetsfokus kan vara den tillväxtmotor man söker för framtiden.<br />
<strong><br />
Linda Blomström &amp; Leif Norburg, CSR-ansvarig respektive VD, Danske Bank</strong><br />
Med projektet <a onclick="javascript:pageTracker._trackPageview('/outbound/article/www.penningborg.se');" href="http://www.penningborg.se/">Penningborg</a>, ett privatekonomiskt utbildningspaket för skolor, har Blomström och Norburg visat vägen när det gäller hur företag och skolor kan samverka på ett snyggt, lärorikt sätt med tydlig koppling till bankens kärnverksamhet. Det är lätt att räkna ut att det kommer att komma fler initiativ riktade mot barn, ungdomar, föräldrar och lärare för att öka kunskaperna i privatekonomi de kommande åren.</p>
<p><strong>Carola Magnusson, Ekokock </strong><br />
Det verkar så enkelt när Magnusson svänger ihop en gryta. Och det är genom att visa att ekologisk skolmat till syvende och sist helt enkelt handlar mer om att bryta vanan att köpa halvfabrikat än att spräcka budget, som Magnusson förutom att göra det bra för barnen påverkar både barnens föräldrar som den offentliga sektorn. Och så smakar det ju faktiskt bättre också.</p>
<p><strong>Alice Kuhnke, chef tankesmedjan, Sektor 3</strong><br />
Idéen till en tankesmedja för civilsamhället har funnits länge men det var först 2008 som den materialiserades genom Kuhnke. Utrustad med en smittande optimism, en rolodex i storlek av ett bildäck med visitkort från samhällets alla sektorer och rejäl portion småländskt sunt förnuft, säkerställer Kuhnke att sektorn får debattera och kritiskt kan granska sig själv och sin roll i samhället, så att frivilligorganisationerna inte aningslöst accepterar den roll företag och den offentliga sektorn tilldelar dem under 2009 och framåt.</p>
<p><strong>Johan Oljeqvist, VD, Myrorna</strong><br />
Bortsett från att de ägs av Frälsningsarmén är Myrorna som vilken detaljhandel som helst. Precis som VD Rolf Eriksen på H&amp;M förstår Oljeqvist att framgången bygger på att ha varor som passar i säsong, som byts ofta, som distribueras snabbt och effektivt till butikerna och som har attraktiva priser. Oljeqvist är lika tydlig med att hans uppdrag är att leverera maximalt med pengar till ägarna som att det också är att ta så mycket ansvar i samhället som möjligt. Med en profil att vara lika snäll som kommersiell räknar vi kallt med att modejättens rekryterare har ögonen på Oljeqvist.</p>
<p><strong>Niklas Zennström, entreprenör och grundare Zennström Philantropies</strong><br />
Det luktar fortfarande nymålat på kontoret hos Skype-grundaren Zennströms fond, med inriktning mot klimatfrågan och mänskliga rättigheter, men man är redan ett samtalsämne bland entreprenörer. Även om fonden inte kommer påverka företag under 2009 kommer Zennströms agerande att påverka företagsledare och entreprenörer genom sin blotta existens. Plötsligt hör man dem prata om att ”ge tillbaka till samhället, precis som Zennström”.</p>
<p><strong>Lars-Olle Larsson, specialistrevisor, Öhrlings PriceWaterhouseCoopers</strong><br />
Trots att Öhrlings PWC sponsrar de flesta evenemang med hållbarhetskoppling i landet och därmed givit Larsson rollen som hållbarhetssveriges främsta panelhöna har han skickligt undvikit att bli stekt. För så länge han värper mer än han kacklar kommer han få fortsätta flaxa runt på olika seminarier och även under kommande året vara ohotad i rollen som högsta hönset i hållbarhetsredovisningskretsar.</p>
<p><strong>Lottie Knutsson, Informations- och CSR-direktör, Fritidsresor</strong><br />
När Fritidsresor lanserade tågcharter i blygsam skala häromåret var det Knutson som skickligt fick det att framstå som en symbol för ett mera medvetet resande och därmed skapade ett intresse som inte fanns tidigare. Få i Sverige kommunicerar bättre än Knutsson vilket gör det möjligt för henne att skapa behov som Fritidsresor snabbt kan kapitalisera på och som tvingar hela resebranschen att följa efter. Knutsons nästa drag? Vi tippar klimatneutral charter till Thailändska ecoresorts.</p>
<p><strong>Jan Peter Bergqvist, rådgivare, Sleepwell</strong><br />
Efter femton år inom Scandic lämnade Bergkvist kedjan vid årsskiftet, i alla fall delvis, då han även framöver är han kedjans hållbarhetsgeneral. Få andra har drivit hållbarhet så långt, så länge och så konsekvent, en följd av Bergqvists grundmurade övertygelse om förträffligheten hos Det Naturliga Stegets hållbarhetsmodell med de fyra systemvilkoren. Dessutom styrelseuppdrag i såväl Rättvisemärkt som Stockholm International Water Institute. Räkna med att andra företagsledare som också vill sova gott, drar i Bergqvist under året.</p>
<p><strong>Amelie Silfverstolpe, grundare, Volontärbyrån</strong><br />
I USA och Storbritannien är företagsvolontärprogram snarare regel än undantag, inte minst beroende på den effekt engagemangets positiva kraft har på anställdas lojalitet och teamkänsla, skäl som Silfverstolpe gärna upprepar när Volontärbyrån söker företagspartners. Med de flesta av Sveriges största volontärorganisationer som partners är sannolikheten stor att företag under 2009 kommer att knacka på hennes dörr för att få hjälp att upprätthålla moralen i kristider, med hjälp av Silfverstolpes engagemang.</p>
<p><strong>Belgin Fortaci, Mångfaldschef, SEB</strong><br />
Det kunde lika gärna stått ”affärsutvecklingschef” på hennes visitkort, för det är Fortaci som ska se till att SEB bättre ska kunna möta behoven hos de 1,8 miljoner människor med utländsk bakgrund som finns i Sverige. Räkna med att vi under året kommer börja vänja oss vid att få välja något av de tre största språken i Sverige när vi ska ta ut pengar; svenska, finska eller arabiska.</p>
<p><strong>Marianne Bogle, projektledare, CSR Sweden</strong><br />
Som ansvarig för storföretagens viktigaste hållbarhetsklubb, CSR Sweden, är Bogle branschens egen dörrvakt. Det är hon som ordnar sammankomster för att medlemmarna ska kunna utbyta kunskaper ifred och det är hon som styr upp evenemang så att branschen berikas med nya insikter, inte bara åsikter. Det är också hon som därför också oftast får lämna omdöme om någon av medlemmarna vill ta in en tillfällig gäst i form av en konsult. Och precis som en riktigt bra dörrvakt är hon trevlig, har glimten i ögat och ser allt.</p>
<p><strong>Lena Ek, Europaparlamentariker för Centern</strong><br />
Som flitig bloggare ger Ek företagare inblick i miljöarbetet i Europaparlamentet. Denna transparens skapar lika mycket förståelse för det ibland mödosamma miljöarbetet som hopp för framtiden.</p>
<p><strong>Fredrik Hillelson, grundare och VD, Novare </strong><br />
Det senaste året har Hillelsons Novare smugit upp som den chefrekryterare som haft flest spännande uppdrag när man rekryterat tjänster med hållbarhetsprofil för såväl Rättvisemärkt, SEB, Ersta Diakoni, Oriflame och den offentliga sektorn. Hillelsons förslag väger tungt när företagen bestämmer vem som ska leda utvecklingen framåt.</p>
<p><strong>Per Grankvist, rådgivare och grundare, CSR i Praktiken.se</strong><br />
Med en nästan religiös övertygelse om det goda exemplets makt och med en klar uppfattning om hur moral och mammon kan kombineras har Grankvist fått flera stora företag som anhängare. Han har fått uppmärksamhet för sin uppriktighet både som rådgivare och föreläsare, och även om han då och då trampar folk på tårna får Grankvist respekt för sin förmåga att dela med sig av konkreta exempel och att ständigt predika affärsnytta. Till hösten kommer hans bok med exempel på CSR i praktiken.<br />
<strong><br />
Emma Ihre, Head of Corporate Engagement, Etix SRI Advisors</strong><br />
Ju större kapital som förvaltas och ju större investeringar man gör i ett enskilt bolag, ju större är chansen att man har bolagets öra när man ställer krav på förbättringar på hållbarhetsområdet. Även om inte Ihre själv förvaltar något kapital påverkar hon ändå stora bolag, då hon som rådgivare i hållbara investeringsstrategier har investerarnas öra. Räkna med att ännu fler hör av sig för att få lyssna på Ihre under 2009.<br />
<strong><br />
Jenny Engström, pressansvarig, Svenska Turistföreningen</strong><br />
När pengarna tryter ökar vårt intresse att turista i hemlandet. Som pressansvarig är det Engström som ser till att det är miljömärkta vandrarhem vi börjar fundera på. Med 320 vandrarhem, 43 fjällstugor och 10 fjällstationer har STF alltid legat naturen nära i bokstavlig bemärkelse och med Sveriges just nu bredaste utbud av ekoturism ligger man nära även i bildlig bemärkelse. Med sina mediakontakter sätter Engstöm STF på kartan hos vanliga svenskar och därmed press på hela hotell och upplevelseindustrin att följa i deras fotspår.</p>
<p><strong>Thérèse Hultin, företagsansvarig, Stockholms Stadsmission</strong><br />
Hultins begåvade insamlingsstrategi de senaste åren har varit att utbilda och bearbeta företag branschvis och på så sätt försöka få med sig så många företag som möjligt som partners istället för att begränsa sig till ett företag per bransch. Med tillgång till ordförande Larry Lexell för att öppna dörrar när det behövs kommer Hultin att fortsätta trygga Stadsmissionens arbete även under året som kommer.</p>
<p><strong>Carolina Sachs, generalsekreterare, Antonia Ax:son Johnssons stiftelse för miljö och utveckling</strong><br />
Med en bakgrund på Det Naturliga Steget förstår Sachs hållbarhet i sin bredaste form. Med pigga ögon reser hon vid behov till såväl Grönland som Östafrika för att på plats förstå effekterna av ohållbar utveckling. Lika bekväm i trekkingskor som högklackat, samlar Sachs de smartaste människorna för rundabordsamtal som bidrar till att anställda i Axel Johnson-gruppen blir allt bättre på att förena det existentiella och det kommersiella, det företagsekonomiskt nödvändiga och det samhälleligt önskvärda.</p>
<p><strong>Ola Skinnarmo, äventyrare</strong><br />
Räkna med att hans <a onclick="javascript:pageTracker._trackPageview('/outbound/article/www.skinnarmo.com');" href="http://www.skinnarmo.com/expedition2009/">expedition genom nordostpassagen</a>, när han upprepar Adolf Erik Nordenskjölds bedrift från 1879, kommer bli sommarens följetong. Expeditionen kommer också uppmärksamma svenska företag på hur mycket isarna smällt i vårt närområde och bidra till ökad medvetenhet om utsläppens inverkan norr om polcirkeln.</p>
<p><strong>Anna Ryott, insamlingschef och biträdande generalsekreterare Unicef</strong><br />
Om man kombinerar en bakgrund på McKinsey med en karriär på en av Sveriges mest hyllade reklambyråer är det inte konstigt att man blir en av de bästa att använda kommunikation på ett strategiskt sätt. Under Ryotts ledning har Unicef blivit en förebild på att samla in pengar via nätet och att på ett konkret sätt kommunicera vilken effekt deras insatser har i världen, snarare än att använda gråtande barn och krisbilder. Inte konstigt folk blivit mer benägna att ge Unicef av sina pengar.</p>
<p><strong>Annika Laurén, VD, Ekobanken</strong><br />
Den som på grund av deras storlek avfärdar Ekobanken som en obetydlig nischbank riskerar att göra ett stort misstag. Som föregångare inom transparens och etik är det Ekobanken som övriga banker strävar efter att kopiera eftersom Laurén gör i praktiken det andra bara pratar om i teorin. Under 2009 kommer fler företag upptäcka att Ekobankens offentliga lista över vilka de lånat ut pengar till är det säkraste sättet att hitta morgondagens snabbväxande och hållbara bolag.</p>
<p><strong>Mattias Klum, fotograf</strong><br />
En bild säger mer än tusen ord men i takt med att Klum utvecklar sin förmåga att också i ord sätta sina bilder i ett sammanhang ökar också hans påverkan på svenska företag. Sedan länge har han haft Antonia Ax:son Johnsons öra men med mastodontidén Sverigeprojektet, där Klum vill dokumentera och öka vårt intresse för svensk flora och fauna, kommer han under året att också få många andra företagares öra när han hjälper oss att få upp ögonen för hur vi kan bidra till att bevara naturen också i Sverige.<br />
<strong><br />
Michael Stenberg, Johan Söderberg, Linus Thorell, regissörer och initiativtagare till filmen ”Planeten”. </strong><br />
Bara det faktum att trion nu arbetar på sin nästa dokumentärfilm parallellt som intresset för Planeten fortfarande lever, borgar för att de kommer behålla allmänhetens intresse och därmed bidrar till att många anställda börjar ställa krav på sina ledningar.</p>
<p><strong>Filippa Odevall, fundraiser, Hungerprojektet</strong><br />
Odevall har skapat sig ett rykte i fundraisingkretsar för att proaktivt söka upp kapitalet istället för att sitta och formulera olika ”paketerbjudanden” och vänta på att kapitalet ska söka dem. Hon representerar en ny typ av proaktiva, amerikainspirerade insamlare som framgångsrikt ordnat insamlingsaktiviteter för Hungerprojektet i såväl Torekov som Falsterbo. Vi gissar dock att hon hungrar efter mer ansvar och större insamlingar och rekryteras till någon av de större organisationerna under 2009.</p>
<p><strong>Morgan Roos, Företags och sponsoransvarig, Cancerfonden</strong><br />
Cancerfonden samlar in mest pengar av alla och har tagit Rosa Bandet till nya kommersiella höjder. När Rosa Bandet närmar sig överexponering är stalltipset att Roos under 2009 ser till att Mustaschkampen börjar synas mer, vilket också skulle bidra till att man får en aktivitet på våren att balansera bandet på hösten.</p>
<p><strong>Pernilla Ström, krönikör DN, samhällsdebattör, grundare Ethix</strong><br />
När andra drar sig för att bemöta argumenten från de av näringslivets silverryggar som uttryckt tvivel över människans inblandning i växthuseffekten, drar sig Ström inte för att med kloka argument peka ut dem som de pappskallar de är. Som en av få debattörer som har förmågan att både se helheten och förstå hållbarheten och dessutom väva in etiska dimensioner behövs Ström mer än någonsin under 2009 för att belysa och beröra företagare med hållbarhetsambitioner.</p>
<p><strong>Anna Carlstedt &amp; Göran Petterson, ordförande respektive generalsekreterare, Forum för frivilligt socialt arbete</strong><br />
Med överenskommelsen med regeringen hösten 2008 om gränsdragning och relationen mellan den offentliga och frivilliga sektorn på sin meritlista, har Carlstedt och Pettersson lagt grunden för att frivilligsektorn är en diskussionspartner att räkna med i debatten om vårt framtida samhälle. Med sin förmåga att hitta förenande drag hos olika parter tror vi att Carlstedt och Pettersson kommer kratta manegen för många nya samarbeten, på lika villkor, mellan såväl det offentliga, ideella organisationer och företag under 2009.</p>
<p><strong>Carl Mossberg, chef, Tällberg Foundation</strong><br />
När CSR-världen samlades på BSRs konferens i New York var Mossberg enda svenske moderatorn på hela konferensen, vilket säger mycket om hans respekt även inom näringslivet. Att försöka berätta för Mossberg om nästa miljöinnovation, nästa stora hållbarhetstänkare eller stora sociala entreprenör är dömt att misslyckas – han känner de flesta personligen och de har med stor sannolikhet varit i fokus i Tällberg redan för något år sedan.</p>
<p><strong>Niclas Kjellström-Matseke, VD, PostkodLotteriet</strong><br />
Det kan tyckas förmätet att göra sig själv till omslagspojke för affärsdriven välgörenhet som Matseke gjorde förra året, om det inte hade varit för det i hans belackares ögon så irriterande faktum att han faktiskt förtjänar uppmärksamheten. Få andra påverkar frivilligvärlden som Kjellström-Matseke när PostkodLotteriet vräker ut pengar (615 miljoner hittills) över organisationerna och en tumme upp eller ner från Kjellström-Matseke kan vara som skillnaden mellan natt och dag för de organisationer som står i kö för att bli förmånstagare. Och genom att sudda ut gränserna mellan icke-vinstdrivande och vinstdrivande påverkar Kjellström-Matseke bilden av företagande mer än många andra även under året som kommer.</p>
<p><strong>Hidayet Tercan, grundare och VD, vårdbemanningsföretaget Zemrete</strong><br />
Tercan visar vägen i vården genom att ha de högsta etikkraven på marknaden och ge de anställda kontinuerliga föreläsningar i vårdetik. Med hennes entreprenöriella driv tvekar hon inte för att kasta sig in i olika projekt hon inte har tidigare erfarenhet av. Det är en styrka att Tercan istället för att försöka bli en del av det gamla etablissemanget skapat ett nytt etablissemang där lönsamhet och hållbarhet går hand i hand. Inte så konstigt att så många ur det gamla etablissemanget vill höra hur Tercan ser på framtiden för vården och världen.<br />
<strong><br />
Robert Cederlund &amp; Anne Cederhage, ansvariga företagssamarbeten, Röda Korset</strong><br />
Av alla frivilligorganisationer är det Röda Korset som mest verkar tänka som detaljhandlare vilket gör det enkelt för företag av alla storlekar att bidra. Cederlund och Cederhage har maximerat potentialen att samla in småsummor vid kassan genom att delta i Claes Bohmans Runda Upp-kampanj och låter också företag prova sig fram i samarbetet med företagspaket i small, medium och large. Mot den bakgrunden är det inte så konstigt att Ica är en av Röda Korsets huvudsponsorer.</p>
<p><strong>Katarina Skalare, CR Manager, EON Nordic</strong><br />
Trots att hon är relativt färsk på sin post har Skalare gjort stort intryck genom att höja ribban för hållbarhetsredovisningar. Skalare har insett att det är minst lika viktigt att rapporten är begripig som att innehållet är verifierat och EONs rapport är därför en av de mest kommunikativa och lättillgängliga hållbarhetsrapporter som givits ut i Skandinavien. Att anta att den blir en av de mest kopierade under året är ingen vild gissning.</p>
<p><strong>Mats Lederhausen, grundare investmentbolaget Be-Cause och ordförande i BSR</strong><br />
Bara för att Lederhausen lämnat den svenska scenen innebär det inte att han inte påverkar hållbarhetsarbetet. Med en världsbild formad av Det Naturliga Stegets fyra systemvillkor investerar han i företag med ett syfte större än deras produkter och är pådrivande för en mer systematiskt syn på hållbarhet i USA. Genom BSR-nätverket bidrar han till att definiera och driva på hållbarhetsarbetet för några av världens största företag vilket naturligtvis också bidrar till att skriva spelreglerna för svenska företag i världen.</p>
<p><strong>Martin Ådal, chef, tankesmedjan Fores</strong><br />
Tidningen Fokus förre politiske chefredaktör leder nystartade tankesmedjan Fores som står för reform och entreprenörskap. Med en grön agenda och skön världsbild driver de en rad intressanta projekt inom såväl hållbarhet i stort som inom integration. Det som en del såg som ett steg tillbaka när han lämnade Fokus tror vi under året kommer att visa sig vara ett stort steg framåt.</p>
<p><strong>Staffan Söderberg, chef företagssamarbeten på WWF</strong><br />
Ett resultat av det explosionsartade intresset för planeten har varit att allt fler företag vänt sig till WWF. Tyvärr gör det också att en del blivit besvikna när de upplever att WWF verkar fokusera mycket på hur sina egna resurser ska fördelas snarare än att se hur man skulle kunna öka sina egna resurser med hjälp av företagen. Med bakgrund från Skanska är vår gissning att Söderberg ska stärka organisationens insikt om att alla inte vill inreda sina samarbeten på samma sätt och att olika företagssamarbeten kräver olika saker. En del är mest intresserade av den utsikt WWF kan erbjuda, andra värdesätter tvättstugan för att få hjälp att bli renare och några är mest intresserade av organisationens vattenkunskaper eller att få en möjlighet att prata med grannarna.</p>
<p><strong>Peder Michael Pruzan-Jorgensen, chef BSR Europe</strong><br />
Med Pruzan-Jorgensen som ny Europachef är förhoppningen att BSR ska bli lika tongivande i Europa som på andra sidan Atlanten när det gäller att tillhanda hålla en arena för kunskap och idéutbyte. Med sin nästan felfria svenska och en lågmäld omvärldskoll som imponerar på de flesta kan Pruzan-Jørgensen bli den under året som i störst utsträckning medverkar till att svenska företag ignorerar jantelagen och vågar börja prata om vad de gjort, i amerikansk anda.</p>
<p><strong>Christian Azar, professor i resursteori vid Chalmers Tekniska Högskola och ledamot i FN:s klimatpanel IPCC</strong><br />
Det behövs fler företagsledare som går ut och tar ställning i miljöfrågan, anser Azar och chansen är stor att de som tar steget har pratat med Azar innan. För trots den långsiktiga makropåverkan Azar har på företagens hållbarhetsarbete genom att vara ledamot i FNs klimatpanel och Reinfeldts hållbarhetskommission har han inte övergivit mikroperspektivet och inser att hållbarhetsarbete måste vara lönsamt i det lilla för att företag ska ändra riktning. Med boken ”Makten över klimatet”, som lanseras i höst, ökar hans påverkan när han på ett begripligt sätt förklarar hur företag kan minska sina utsläpp, och varför.</p>
<p><strong>Stefan Einhorn, författare</strong><br />
Boken ”Konsten att vara snäll” kan också läsas som en bok om företagens ansvar i samhället och med nya boken ”Medmänniskor” beskriver Einhorn indirekt också vilka förväntningar och krav man kan ha på att ett företag ska agera för att vara en värdig samhällsmedborgare. Med tanke på hans vänskap till Karl-Henrik Robèrt har han alla möjligheter att under året profilera sig som en av de främsta tänkarna också när det gäller företagsetikens plats i hållbarhetsekvationen.<br />
<strong><br />
Fredrik Larsson, VD, Boomerang</strong><br />
Under våren ska Larsson testa något ingen gjort tidigare – att sälja begagnade kläder av sitt eget märke sida vid sida med den nya kollektionen i Boomerangs egna butiker. Det är modigt och förmodligen en början på en ny syn på klädbutiker inte bara som uthämtningsställen, utan också som marknadsplatser och återvinningsstationer. Det fördubblar antalet anledningar till att besöka en Boomerangbutik och som alla goda detaljhandlare vet Larsson att mer trafik betyder mer försäljning.</p>
<p><strong>Fredrik Kron, Amnesty, avdelningschef opinion och påverkan, Amnesty</strong><br />
Opinionsarbete handlar inte bara om att säga sin åsikt utan också om att lyssna och föra dialog. Kron arbetar för att Amnesty ska få lika stora öron som man har mun och därmed på allvar bli en partner till företag som TeliaSonera, Tele2 och andra som vill bli bättre på att förstå hur de kan ta hänsyn till mänskliga rättigheter i sin verksamhet.</p>
<p><strong>Anette Dieng, verksamhetsansvarig på Ekolådan &amp; Rene Jensen, ägare, Årstiderna</strong><br />
Efter att ha levererat lådor till privatpersoner i flera år började både Dieng och Jensen att rikta blickarna mot företagsmarknaden i takt med att anställda vill ha fler konkreta bevis i vardagen på att arbetsgivaren tänker om omvärlden. Om det dyker upp Rättvisemärkta bananer i receptionen under året är sannolikheten stor att Dieng eller Jensen haft ett finger med i spelet.</p>
<p><strong>Björn Blomberg, VD, Swedfund</strong><br />
Som chef på Swedfund påverkar Blomberg hur svenska företag investerar i utvecklingsländer. Hans uppdrag är både att stimulera intresset för investeringar i dessa länder och att säkerställa att de gör rätt och klokt när de väl är på plats.</p>
<p><strong>Karin Bojs, vetenskapsredaktör, Dagens Nyheter</strong><br />
Insikt är första steget mot handling. Bojs har en enastående förmåga att förklara vetenskapliga rön, intressanta upptäckter och nya sammanhang på ett enkelt sätt utan att förlora i skärpa. Under året kommer hon fortsätta inspirera svenska företag till fortsatta investeringar i forskning och utveckling.</p>
<p><strong>Hans De Geer, adjungerad professor i företagsetik vid Handelshögskolan i Stockholm</strong><br />
För att veta vart man ska kan det vara klokt att fundera över var man varit och vad man står för idag. Med djupa kunskaper om svensk företagshistoria förklarar han hur företagsklimatet och etikdiskussionen Sverige vuxit fram och förändrats, från den svenska modellen till Svenskt Näringslivs födelse. Med en förmåga att förklara lärdomar ur historien så man förstår varför de är relevanta idag kommer han vara den självklara kunskapskällan på området även under det kommande året.</p>
<p><strong>Matilda Tham, adjungerad professor, Beckmans Designhögskola</strong><br />
Sveriges grönaste fashionista predikar återhållsamhet och återanvändning som det hållbaraste sättet att se till att man ligger i tiden. Köp färre plagg, tvätta inte så ofta och återanvänd mer, menar Tham, &#8211; det behöver inte hämma modelusten. Hon är själv ett ledande exempel på det och det ger trovärdighet när hon tas in som föreläsare på de svenska modehusen för att hjälpa dem kombinera grönhet och skönhet.</p>
<p><strong>Kristina Bjurling tf kanslichef, Swedwatch</strong><br />
Bjurling har över tio års erfarenhet av arbete kring företags sociala och miljömässiga ansvar i utvecklingsländer. Hon är en av grundarna till Fair Trade Center och initiativtagare till Rena kläder-kampanjen. Att det är klokare att ha henne som förtrogen än fiende, det inser fler och fler företag under 2009.</p>
<p><strong>Kaj Török, konsult och nätverkare i the Compas Network </strong><br />
Som konsult på Det Naturliga Steget hjälper Török företag tänka hållbart men det är genom att vara en av drivkrafterna bakom den svenska delen av <a onclick="javascript:pageTracker._trackPageview('/outbound/article/www.compassnetwork.org');" href="http://www.compassnetwork.org/">Compass Network</a>, ett närverk för förbättrad hållbarhetskommunikation, som Török påverkar mest. Genom att tillhandahålla mötesplatser för folk att utbyta erfarenheter om hur man förmedlar vad man gjort på ett trovärdigt sätt, kommer förhoppningsvis fler bolag att ta steget in i rampljuset som förebilder.</p>
<p><strong>Karl Palmås, forskare, Göteborgs Handelshögskola</strong><br />
Palmås har länge intresserat sig för frivilligorganisationernas relation till näringslivet, samt för hur företagens hållbarhetsarbete kan koppla samman deras innovationsprocesser med samhällspolitiska processer. De ständiga gränsöverskridandena har satt sina spår – Palmås är en representant för en ny typ av retoriker som ser företagande endast som en metod av flera för att åstadkomma förändring i samhället. Hans genomtänkta yttre är både ett tecken på ett genomtänkt inre som att han är på väg att nå stjärnstatus. Under 2009 ser vi hur han får allt fler fans och allt större påverkan på svenska företag i takt med att fler innovationschefer inser att han ju faktiskt sitter på facit till framtiden.</p>
<p><strong>Helena Markstedt, generalsekreterare, Rättvisemärkt</strong><br />
Med en armé på 2000 ambassadörer och med allierade som Coop och Hemköp marscherar Markstedt framåt och får Rättvisemärkt at framstå som ett allt självklarare val för etiska produkter och medvetna städer.<br />
<strong><br />
Tommy Borglund, seniorkonsult, Hallvarsson &amp; Halvarsson</strong><br />
Med en fot i den kommersiella världen och en fot kvar i den akademiska världen är Tommy den som bäst för ut teorier i verkligheten och generöst delar dem med alla. Med nya boken ”Värdeskapande CSR – hur företag tar socialt ansvar” resonerar han klokt om gränser och möjligheter med företags ansvarstagande och många kommer säkert att stöta på både honom och hans bok under 2009.</p>
<p><strong>Karin Lexén, Project Director, Stockholm Water House</strong><br />
Vatten är nästa stora hållbarhetsfråga, efter klimatfrågan, men många företag upptäcker att de har dålig koll på hur vattenfrågan påverkar deras verksamhet. Inte konstigt att Lexén och hennes kollegor på Swedish Water House alltmer framstår som den naturliga kunskapskällan i vattenfrågor för svenska företag. Som ordförande i Rättvisemärkt förstår Lexén dessutom både de ekonomiska, ekologiska och sociala konsekvenserna av tillgången till rent vatten.</p>
<p><strong>Jessica Dymén, projektledare SIND.nu</strong><br />
Finans- och försäkringsbranschen har stora möjligheter att sätta press på företag för att skynda på hållbarhetsarbetet, från miljö- till mångfaldsfrågor. Dymén är spindeln i nätet för arenan som genom positiv uppmuntran påverkar finans- och försäkringsbranschen att dels inse vilken möjlighet de har och dels att börja samarbeta med varandra.</p>
<p><strong>Karin Mattson Weijber, ordförande på Riksidrottsförbundet</strong><br />
En femtedel av alla svenskar har ideella uppdrag i idrottsrörelsen och utgör därmed ett ofta förbisett socialt skyddsnät för många unga som genom sporten hittar sammanhang, gemenskap och mål. Mattson Weijber har signalerat att hon förstått att idrottsvärlden handlar om mer än sport och vi anar att hon under 2009 kommer börja införa riktlinjer om att stora klubbar också ska ta ett mera genomtänkt socialt ansvar i samhället.</p>
<p><strong>Susanne Sweet, Docent och ordförande Sustainability Research Group, Handelshögskolan i Stockholm</strong><br />
Det talas allt oftare om hur de stora massorna med minst ekonomiska resurser, på botten av inkomstpyramiden, paradoxalt nog kan utgöra en lönsammare kundgrupp än de i toppen på pyramiden. Som expert på ämnet, en auktoritet på hållbarhetsområdet och dessutom med en förmåga att presentera sina slutsatser med hjälp av många exempel ur verkligheten är Sweet en eftersökt föreläsare både på Handels ledarskapsutbildningar och ute på företag.</p>
<p><strong>Ola Löhman, rådgivare, Frontlobe</strong><br />
Även om Löhman arbetat med aspekter av hållbarhet under många år är det förvånansvärt få som vet vad han har gjort efter åren på KPA i slutet av nittiotalet. Som hållbarhetssveriges Herr Hemlig kultiverar han dock sina företagskontakter väl och ger råd om etiskt agerande på till flera stora bolag och kanske är det just mystiken som bidrar till hans attraktionskraft?</p>
<p>Om du har förslag på vilka som borde vara med på listan nästa år, eposta till 100paverkare2010 (snabel-a) csripraktiken.se</p>
<p><em>Så har urvalet gått till:<br />
CSR i Praktiken.se har använt sig av en referensgrupp med tongivande kvinnor och män i näringslivet, offentlig sektor och frivilligsektorn som har fått nominera kandidater. De nominerades påverkansmöjlighet har poängsatts på basis av tre kriterier; beslutsmakt (befogenhet att ta beslut för förändring och i vilken grad beslutet påverkar svenska företag), informell påverkan (i vilken grad de påverkar andra informellt och hur stort nätverk de har) och karisma (utstrålning kombinerat med trovärdighet i hållbarhetsfrågor).</em></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.csripraktiken.se/2009/01/02/hundra-paverkare-2009-plats-31-100/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>4</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
